ការឈ្លានពានរបស់រុស្ស៊ីលើអ៊ុយក្រែន
ការឈ្លានពានរបស់រុស្ស៊ីលើអ៊ុយក្រែន
ផ្នែកនៃសង្គ្រាមរុស្ស៊ី-អ៊ុយក្រែន
ស្ថានភាពយោធានៅលើទឹកដីអ៊ុយក្រែនគិតត្រឹមថ្ងៃទី១៨ ខែកញ្ញា ២០២៥
ទឹកដីអ៊ុយក្រែន ទឹកដីក្រោមរុស្ស៊ី ទឹកដីធ្លាប់នៅក្រោមរុស្ស៊ី ផែនទីលម្អិត (ជាភាសាអង់គ្លេស)
ភាគីសង្គ្រាម
មេបញ្ជាការ និង មេដឹកនាំ
វ៉្លាឌីមៀរ ពូទីន
វ៉ូឡូឌីមីរ ហ្សេឡេនស្គី
កម្លាំង
កម្លាំងមុនការឈ្លានពាននៅព្រំដែន ៖ ១៦៩,០០០–១៩០,០០០[ ស ៤] [ ៩] [ ១០] [ ១១] កម្លាំងសរុបមុនការឈ្លានពាន ៖ យោធាទូទៅប្រមាណ ៩០០,០០០ នាក់[ ១២] យោធាប្រតិព័ន្ធប្រមាណ ៥៥៤,០០០ នាក់[ ១២] ក្នុងខែកុម្ភៈ ឆ្នាំ២០២៣ ៖ ទាហានសកម្មប្រមាណ ៣០០,០០០+ នាក់នៅអ៊ុយក្រែន[ ១៣] ក្នុងខែមិថុនា ឆ្នាំ២០២៤ ៖ ទាហានសកម្មប្រមាណ ៧០០,០០០ នាក់នៅក្នុងតំបន់[ ១៤]
កម្លាំងសរុបមុនការឈ្លានពាន ៖ យោធាទូទៅប្រមាណ ១៩៦,០០០ នាក់[ ១៥] យោធាប្រតិព័ន្ធប្រមាណ ១០២,០០០ នាក់[ ១៥] ក្នុងខែកក្កដា ឆ្នាំ២០២២ ៖ ជាង ៧០០,០០០ នាក់[ ១៦] ក្នុងខែកញ្ញា ឆ្នាំ២០២៣ ៖ ជាង ៨០០,០០០ នាក់[ ១៧]
សហេតុភាព និង ការខាងបង់
ទិន្នន័យមានប្រភព និងបម្រែបម្រួលខុសៗគ្នាច្រើន សូមមើល §វិនាសកម្ម សម្រាប់ព័ត៌មានបន្ថែម
នៅថ្ងៃទី២៤ ខែកុម្ភៈ ឆ្នាំ២០២២ ប្រទេសរុស្ស៊ី បានបើកការឈ្លានពានទ្រង់ទ្រាយធំទៅលើប្រទេសអ៊ុយក្រែន បង្កឱ្យកើតជាសង្គ្រាមដ៏ធំនិងសាហាវឃោរឃៅបំផុតក្នុងទ្វីបអឺរ៉ុបចាំងពីសង្គ្រាមលោកលើកទី២ មក។ ការឈ្លានពាននេះគឺបានវិវត្តចេញពីជម្លោះសង្គ្រាមព្រំដែន រវាងប្រទេសទាំងពីរដែលបានផ្ទុះឡើងដំបូងតាំងពីឆ្នាំ២០១៤ មកម៉្លេះ។[ ១៨] ប្រតិបត្តិការឈ្លានពានមួយនេះបានបណ្តាលឱ្យមនុស្សរាប់ម៉ឺនរាប់សែននាក់របួសនិងបាត់បង់ជីវិត ក្នុងនោះមានទាំងយោធានិងស៊ីវិល។ គិតត្រឹមឆ្នាំ២០២៥ នេះ កងទ័ពរុស្ស៊ីបានកំពុងកាន់កាប់ទឹកអ៊ុយក្រែនប្រមាណ ២០%។ ចំពោះប្រជាជនអ៊ុយក្រែនសរុប ៤១ លាននាក់ មាន ៨ លាននាក់ត្រូវបង្ខំផ្លាស់ទីចាកចេញពីប្រទេសរបស់ពួកគេ បើគិតត្រឹមខែមេសា ឆ្នាំ២០២៣ បង្កបង្កើតជាវិបត្តិជនភៀសខ្លួន ដ៏ធំបំផុតចាប់តាំងពីសម័យសង្គ្រាមលោកលើកទី២។
ក្នុងរយៈពេលជាច្រើនខែមុនពេលឈ្លានពាន ទាហានរុស្ស៊ីបានប្រមូលផ្តុំគ្នានៅជុំវិញព្រំដែនប្រទេសអ៊ុយក្រែន ប៉ុន្តែមន្ត្រីរុស្ស៊ីបានចេញបដិសេធ និងច្រានចោលរាល់នូវផែនការវាយប្រហារដែលត្រូវបានគេចោទប្រកាន់។ នៅថ្ងៃទី២៤ ខែកុម្ភៈ ឆ្នាំ២០២២ ប្រធានាធិបតីរុស្ស៊ីលោកវ៉្លាឌីមៀរ ពូទីន បានប្រកាសផ្តើម "ប្រតិបត្តិការយោធាពិសេស" ដើម្បីគាំទ្ររដ្ឋបំបែកខ្លួននៅអ៊ុយក្រែនពោលគឺ សាធារណរដ្ឋដូណេតស្ក៍ និងលូហ្កានស្ក៍ នៃតំបន់ដុនបាស ។ ពូទីនបាននិយាយថា គោលដៅនៃប្រតិបត្តិការនេះគឺដើម្បីធ្វើ"វិយោធកម្ម" និង"វិណាស៊ីកម្ម"នៅក្នុងប្រទេសអ៊ុយក្រែន។ មិនតែប៉ុណ្ណោះ លោកបានប្រកាន់ខ្ជាប់នូវមហិច្ឆតារុស្ស៊ីលើអ៊ុយក្រែន ប្រឆាំងនឹងអធិបតេយ្យភាពរបស់អ៊ុយក្រែន និងបានអះអាងមិនពិតថា អ៊ុយក្រែនត្រូវបានកំពុងគ្រប់គ្រងដោយក្រុមនិយមណាស៊ីដែលកំពុងតែធ្វើទុក្ខបុកម្នេញលើជនជាតិភាគតិចរុស្ស៊ី។ ប៉ុន្មាននាទីក្រោយពីការប្រកាសផ្តើមប្រតិបត្តិការពិសេសនោះ ការវាយប្រហារតាមផ្លូវអាកាសនិងផ្លូវគោកក៏បានចាប់ផ្តើមពីទិសខាងជើង ចេញពីប្រទេសបេឡារុស តម្រង់ឆ្ពោះទៅរដ្ឋធានីកៀវ និងតាមទិសផ្សេងៗទៀតរួមមាន៖ ទិសឦសានឆ្ពោះទៅទីក្រុងខាគីវ ទិសខាងត្បូងផ្តើមចេញពីតំបន់គ្រីមៀ និងទិសអាគ្នេយ៍ចេញពីតំបន់ដុនបាស ។ ជាការឆ្លើយតបទៅរុស្ស៊ីវិញ ប្រធានាធិបតីអ៊ុយក្រែនលោកវ៉ូឡូឌីមីរ ហ្សេឡេនស្គី បានអនុម័តច្បាប់អាជ្ញាសឹក និងបានបញ្ជាឱ្យមានការចល័តទ័ពទ្រង់ទ្រាយធំដើម្បីការពារប្រទេសរបស់ខ្លួន។
ទាហានរុស្ស៊ីបានដកថយចេញពីសមរភូមិភាគខាងជើងនៅអំឡុងខែមេសា។ ចំណែកនៅឯជួរប្រយុទ្ធខាងត្បូង និងអាគ្នេយ៍វិញ រុស្ស៊ីបានវាយដណ្ដើមយកបានទីក្រុងខឺសុន ក្នុងខែមីនា និងទីក្រុងម៉ារីអ៊ូប៉ូល នៅខែឧសភា។ នៅថ្ងៃទី១៨ ខែមេសា រុស្ស៊ីបានប្រកាសផ្តើមសមរភូមិដុនបាស សារជាថ្មីឡើងវិញ។ កងកម្លាំងរុស្ស៊ីបានបន្តទម្លាក់គ្រាប់បែកលើមូលដ្ឋានយោធា និងស៊ីវិលដែលសុទ្ធសឹងតែមានទីតាំងនៅឆ្ងាយពីជួរប្រយុទ្ធ រួមទាំងបណ្តាញថាមពលរបស់អ៊ុយក្រែនពេញមួយសិសិររដូវ។ នៅចុងឆ្នាំ២០២២ អ៊ុយក្រែនបានប្រកាសវាយបកទៅវិញតាមជួរប្រយុទ្ធខាងត្បូង និងខាងកើត។ មិនយូរប៉ុន្មាន រុស្ស៊ីក៏បានប្រកាសកាត់ផ្ដាច់តំបន់ដែលខ្លួនកំពុងកាន់កាប់ចំនួនបួនមកបញ្ចូលជាទឹកដីរុស្ស៊ីដោយខុសច្បាប់។[ ២១] [ ២២] នៅក្នុងខែវិច្ឆិកា អ៊ុយក្រែនបានវាយយកទីក្រុងខឺសុនបានមកវិញ។ នៅថ្ងៃទី៧ ខែកុម្ភៈ ឆ្នាំ២០២៣ រុស្ស៊ីបានត្រៀមទាហានជិត ២០០,០០០ នាក់បន្ថែមទៀតសម្រាប់យុទ្ធនាការវាយប្រហារជាថ្មីសម្ដៅទៅរកទីក្រុងបាក់មុត ។[ ២៣]
សកម្មភាពឈ្លានពានរបស់រុស្ស៊ីលើអ៊ុយក្រែនបានទទួលរងនូវការថ្កោលទោសយ៉ាងធ្ងន់ធ្ងរពីសហគមន៍អន្តរជាតិ ។[ ២៤] មហាសន្និបាតអង្គការសហប្រជាជាតិ បានអនុម័តលើសេចក្ដីសម្រេច ES-១១/១ ដោយថ្កោលទោសលើការឈ្លានពាន និងបានទាមទារឱ្យរុស្ស៊ីដកទ័ពទាំងប៉ុន្មានរបស់ខ្លួនដែលមានវត្តមាននៅលើទឹកដីអ៊ុយក្រែន។ តុលាការយុត្តិធម៌អន្តរជាតិ បានបញ្ជាឱ្យរុស្ស៊ីផ្អាកប្រតិបត្តិការយោធារបស់ខ្លួន ខណៈដែលក្រុមប្រឹក្សាអឺរ៉ុប បានដកប្រទេសរុស្ស៊ីចេញពីអង្គការរបស់ខ្លួន។ ប្រទេសជាច្រើនបានដាក់ទណ្ឌកម្មលើប្រទេសរុស្ស៊ី និងរួមទាំងបេឡារុស ហើយបានរួមគ្នាបញ្ជូនជំនួយមនុស្សធម៌ និងយោធាដល់ប្រទេសអ៊ុយក្រែន។ បាតុកម្មប្រឆាំងរុស្ស៊ីបានកើតឡើងនៅជុំវិញពិភពលោក រីឯនៅក្នុងប្រទេសរុស្ស៊ីវិញ បាតុករប្រឆាំងនឹងសង្គ្រាមគឺនឹងត្រូវចាប់ខ្លួនដាក់ពន្ធនាគារ ហើយសារព័ត៌មានផ្សេងៗត្រូវបានអាជ្ញាធរពិរុទ្ធមើលយ៉ាងតឹងរឹង។ ជាលទ្ធផលនៃការឈ្លានពាននេះ ក្រុមហ៊ុនបរទេសជាង ១,០០០ បានដកខ្លួនចេញពីប្រទេសរុស្ស៊ី និងបេឡារុស។ តុលាការឧក្រិដ្ឋកម្មអន្តរជាតិ (ICC) បានបើកការស៊ើបអង្កេតលើឧក្រិដ្ឋកម្មប្រឆាំងនឹងមនុស្សជាតិ ឧក្រិដ្ឋកម្មសង្គ្រាម ការចាប់ពង្រត់កុមារ និងអំពើប្រល័យពូជសាសន៍ ក្នុងអំឡុងការឈ្លានពាន[ ២៥] [ ២៦] ហើយនៅខែមីនា ឆ្នាំ២០២៣ ICC បានចេញដីកាចាប់ខ្លួនលោកពូទីន។[ ២៧]
ផ្ទៃរឿង
បាតុករនៅរដ្ឋធានីកៀវ ក្នុងអំឡុងបាតុកម្មអឺរ៉ូម៉ីដាន , វិច្ឆិកា ២០១៣
បន្ទាប់ពីការដួលរលំនៃសហភាពសូវៀត នៅក្នុងឆ្នាំ១៩៩១ ប្រទេសអ៊ុយក្រែនដែលទើបតែទទួលបានឯករាជ្យថ្មីៗ និងរុស្ស៊ីបានបន្តរក្សាទំនាក់ទំនងយ៉ាងជិតស្និទ្ធនឹងគ្នា។ នៅក្នុងឆ្នាំ១៩៩៤ អ៊ុយក្រែនបានយល់ព្រមចុះលើសន្ធិសញ្ញាស្តីពីការមិនរីកសាយភាយនៃអាវុធនុយក្លេអ៊ែរ ហើយបានដោះកម្ទេចអាវុធនុយក្លេអ៊ែរទាំងប៉ុន្មានដែលបន្សល់ទុកពីអតីតសហភាពសូវៀត។[ ២៨] ជាការតបស្នងវិញ រុស្ស៊ី សហរាជាណាចក្រ និងសហរដ្ឋអាមេរិកបានយល់ព្រមគោរពនូវបូរណភាពទឹកដី និងឯករាជ្យភាពនយោបាយរបស់អ៊ុយក្រែន តាមរយៈអនុស្សរណៈនៃការធានាសន្តិសុខ នៅឯទីក្រុងប៊ុយដាប៉ែស ។[ ២៩] [ ៣០] នៅក្នុងឆ្នាំ១៩៩៩ រុស្ស៊ីបានក្លាយជាប្រទេសមួយក្នុងចំណោមប្រទេសហត្ថលេខីទាំងប៉ុន្មាននៃធម្មនុញ្ញដើម្បីសន្តិសុខអឺរ៉ុប ដោយបាន"បញ្ជាក់ឡើងវិញនូវសិទ្ធិរបស់រដ្ឋចូលរួមនីមួយៗ និងសេរីភាពក្នុងការជ្រើសរើស ឬផ្លាស់ប្តូរប្រព័ន្ធសន្តិសុខរបស់ពួកគេ រួមទាំងសន្ធិសញ្ញាសម្ព័ន្ធភាពផងដែរ"។[ ៣១] ក្នុងរយៈពេលប៉ុន្មានឆ្នាំបន្ទាប់ពីការដួលរលំនៃសហភាពសូវៀត អតីតប្រទេសប្លុកបូព៌ា ជាច្រើនបានចូលរួមជាមួយអង្គការណាតូ ព្រោះដោយសារការគំរាមកំហែងផ្នែកសន្តិសុខនៅក្នុងតំបន់ដែលមានប្រទេសរុស្ស៊ីជាប់ពាក់ព័ន្ធដូចជា៖ វិបត្តិរដ្ឋធម្មនុញ្ញរុស្ស៊ីឆ្នាំ១៩៩៣ សង្រ្គាមនៅអាប់កាស៊ី (១៩៩២–១៩៩៣) និងសង្រ្គាមឆេឆិនលើកទី១ (១៩៩៤–១៩៩៦) ជាដើម។[ ៣២] មេដឹកនាំរុស្ស៊ីជាច្រើនបានអះអាងថា មហាអំណាចលោកខាងលិចបានសន្យានឹងរុស្ស៊ីថាសម្ព័ន្ធណាតូនឹងមិនពង្រីកឥទ្ធិពលរបស់ខ្លួនមកទិសខាងកើតនោះឡើយ ប៉ុន្តែអំណះអំណាងនេះត្រូវបានគេជំទាស់ និងច្រានចោលទៅវិញ។[ ៣៣] [ ៣៤] នៅក្នុងកិច្ចប្រជុំកំពូលណាតូឆ្នាំ២០០៨ នៅឯទីក្រុងប៊ុយការែស ប្រទេសអ៊ុយក្រែន និងចចជី បានស្នើសុំសិទ្ធិចូលរួមជាសមាជិកអង្គការណាតូ។[ ៣៥] យោបល់ឆ្លើយតបរបស់សមាជិកផ្លូវការណាតូនីមួយៗមានលក្ខណៈចម្រុះដោយបណ្តារដ្ឋនៅអឺរ៉ុបខាងលិចបានសម្តែងនូវសេចក្ដីព្រួយបារម្ភជុំវិញការចេញប្រឆាំងរបស់រុស្ស៊ី។[ ៣៦] ទីបំផុត ណាតូបានបដិសេធមិនផ្តល់សមាជិកភាពដល់អ៊ុយក្រែន និងចចជី ប៉ុន្តែពួកគេបានចេញសេចក្តីថ្លែងការណ៍មួយដោយយល់ព្រមថា"ប្រទេសទាំងពីរគង់តែក្លាយជាសមាជិកអង្គការណាតូនៅថ្ងៃណាមួយ"។ លោកពូទីនបានចេញមុខប្រឆាំងយ៉ាងពេញទំហឹងចំពោះការដេញថ្លៃសមាជិកភាពណាតូរបស់រដ្ឋទាំងពីរ[ ៣៧] ហើយរដ្ឋមន្ត្រីការបរទេសរុស្ស៊ីលោកស៊ែរជី ឡាហ្វរូហ្វ បាននិយាយថា រុស្ស៊ីនឹងធ្វើអ្វីគ្រប់យ៉ាងដើម្បីទប់ស្កាត់ប្រទេសទាំងពីរពីការចូលជាសមាជិកអង្គការណាតូ។[ ៣៨]
ផែនទីប្រទេសអ៊ុយក្រែនក្រោយតំបន់គ្រីមៀ (ត្បូង) ធ្លាក់ក្រោមការកាន់កាប់របស់រុស្ស៊ី និងរដ្ឋផ្ដាច់ខ្លួនគាំទ្រដោយរុស្ស៊ីនៅតំបន់ដុនបាស (កើត)។
នៅក្នុងខែវិច្ឆិកា ឆ្នាំ២០១៣ ប្រធានាធិបតីអ៊ុយក្រែនលោកវិចទ័រ យ៉ានូកូវិច បានបដិសេធមិនចុះហត្ថលេខាលើកិច្ចព្រមព្រៀងសមាគមន៍ជាមួយសហភាពអឺរ៉ុប (EU) ដោយបានប្រើប្រាស់អំណាចនយោបាយសង្កត់លើសភាជាតិ រួចបានបង្វែរខ្លួនមកជ្រើសរើសពង្រឹងទំនាក់ទំនងជាមួយសហភាពសេដ្ឋកិច្ចអឺរ៉ាស៊ី ដែលដឹកនាំដោយរុស្ស៊ីវិញ។ សារព័ត៌មានមួយចំនួនបានចុះផ្សាយអំពីសម្ពាធដែលរុស្ស៊ីបានដាក់មកលើអ៊ុយក្រែនដែលបង្ខំឱ្យប្រមុខដឹកនាំអ៊ុយក្រែនបដិសេធនូវកិច្ចព្រមព្រៀងជាមួយសហភាពអឺរ៉ុប។[ ៣៩] ព្រឹត្តិការណ៍ទាំងនេះបានបង្កឱ្យមានរលកបាតុកម្មគាំទ្រសហភាពអឺរ៉ុបដែលគេនិយមហៅថា អឺរ៉ូម៉ីដាន (Euromaidan) ហើយជាលទ្ធផល លោកយ៉ានូកូវិចត្រូវបានផ្តួលទម្លាក់ចេញពីអំណាចនៅក្នុងខែកុម្ភៈ ឆ្នាំ២០១៤ ហើយចលនាគាំទ្ររុស្ស៊ីក៏បានផ្ទុះឡើងជាបន្តបន្ទាប់នៅតំបន់ប៉ែកខាងកើត និងត្បូងនៃទឹកដីអ៊ុយក្រែន។ ទាហានរុស្ស៊ីដែលមិនមានសញ្ញាសម្គាល់ពីសាមីខ្លួនបានឆក់យកឱកាសនេះចូលកាន់កាប់ទីតាំងយុទ្ធសាស្ត្រ និងហេដ្ឋារចនាសម្ព័ន្ធនៅក្នុងតំបន់គ្រីមៀ ហើយថែមទាំងបានដណ្តើមកាន់កាប់សភាប្រចាំតំបន់គ្រីមៀទៀតផង។ នៅអំឡុងខែមីនា រុស្ស៊ីបានរៀបចំប្រជាមតិមួយ និងបានកាត់ឧបទ្វីបគ្រីមៀបញ្ចូលជាកម្មសិទ្ធិទឹកដីរបស់ខ្លួន។ មួយខែក្រោយមកគឺនៅខែមេសា ឆ្នាំ២០១៤ សង្គ្រាមបានផ្ទុះឡើងនៅតំបន់ដុនបាស ហើយរដ្ឋផ្តាច់ខ្លួនចំនួនពីរក៏បានលេចជារូបរាងឡើង (គាំទ្រដោយប្រទេសរុស្ស៊ី)[ ៤០] [ ៤១] [ ៤២] ពោលគឺ សាធារណរដ្ឋប្រជាមានិតដូណេតស្ក៍ និងលូហ្កានស្ក៍ ។[ ៤៣] [ ៤៤] កិច្ចព្រមព្រៀងទីក្រុងមីនស្កឹ ដែលបានចុះហត្ថលេខានៅខែកញ្ញា ឆ្នាំ២០១៤ និងខែកុម្ភៈ ឆ្នាំ២០១៥ គឺជាកិច្ចខិតខំប្រឹងប្រែងបញ្ឈប់ការប្រយុទ្ធប្រឆាំងគ្នា ប៉ុន្តែបទឈប់បាញ់មិនដែលត្រូវបានចុះជាផ្លូវការឡើយ។[ ៤៥] សមាជិកទម្រង់ន័រម៉ង់ឌី ៖ ប្រទេសបារាំង អាល្លឺម៉ង់ និងអ៊ុយក្រែន បានមើលឃើញកិច្ចព្រមព្រៀងក្រុងមីនស្កឹ ជាកិច្ចព្រមព្រៀងតែរវាងរុស្ស៊ី និងអ៊ុយក្រែនប៉ុណ្ណោះ ខណៈរុស្ស៊ីទទូចថា អ៊ុយក្រែនគួរតែចរចាដោយផ្ទាល់ជាមួយរដ្ឋបំបែកខ្លួនទាំងពីរនោះ។[ ៤៦] [ ៤៧]
នៅឆ្នាំ២០២១ លោកពូទីនបានបដិសេធមិនព្រមធ្វើកិច្ចពិភាក្សាកម្រិតខ្ពស់ជាមួយហ្សេឡេនស្គី ហើយរដ្ឋាភិបាលរុស្ស៊ីបានចេញគាំទ្រនូវអត្ថបទមួយរបស់អតីតប្រធានាធិបតីលោកឌីមីទ្រី ម៉េដវេដេវ ជាសាធារណៈ ដែលក្នុងនោះវាបានប្រកែកថា រាល់ដំណោះស្រាយរវាងរុស្ស៊ីនិងអ៊ុយក្រែនគឺគ្មានអត្ថន័យអ្វីឡើយ ខណៈដែលអ៊ុយក្រែននៅតែបន្តដើរតួជា"រដ្ឋចំណុះ"របស់សហរដ្ឋអាមេរិក។[ ៤៨] ការកាត់ឧបទ្វីបគ្រីមៀធ្វើជាកម្មសិទ្ធិទឹកដីរបស់ខ្លួនបាននាំឱ្យមានរលកថ្មីនៃជាតិនិយមរុស្ស៊ី ដោយចលនាចក្រពត្តិនិយមរុស្ស៊ីថ្មី ភាគច្រើនប្រាថ្នាចង់កាត់ទឹកដីអ៊ុយក្រែនបន្ថែមទៀត ដូចជាផែនការណូវ៉ូរ៉ូស៊ីយ៉ា ជាដើម។[ ៤៩] នៅខែកក្កដា ឆ្នាំ២០២១ លោកពូទីនបានបោះពុម្ពអត្ថបទមួយដែលមានចំណងជើងថា "ស្តីពីការរួបរួមជាប្រវត្តិសាស្ត្ររបស់រុស្ស៊ីនិងអ៊ុយក្រែន" ដោយបញ្ជាក់ជាថ្មីថាជនជាតិរុស្ស៊ីនិងអ៊ុយក្រែនគឺជា"ជនជាតិតែមួយ"។[ ៥០] អ្នកសង្កេតការណ៍ជាច្រើនបានកត់សម្គាល់ថា ថ្នាក់ដឹកនាំរុស្ស៊ីមានទស្សនៈបំប្លែងចំពោះអ៊ុយក្រែនសម័យទំនើប ក៏ដូចជាប្រវត្តិសាស្រ្តរបស់ខ្លួន។[ ៥១] [ ៥២] [ ៥៣]
វិបត្តិមុនការឈ្លានពាន
ព្រឹត្តិការណ៍ឈ្លានពាន
ការឈ្លានពាននេះបានចាប់ផ្តើមនៅថ្ងៃទី២៤ ខែកុម្ភៈ។ វាគឺជាការវាយប្រហារដ៏ធំបំផុតមកលើប្រទេសមួយនៅទ្វីបអឺរ៉ុប និងក៏ជាសង្គ្រាមពេញលេញលើកដំបូងនៅក្នុងទ្វីបនេះផងដែរចាប់តាំងពីសង្គ្រាមលោកលើកទី២ មក។ រុស្ស៊ីបានបើកការវាយតាមរយៈកម្លាំងថ្មើរជើងនិងដែនអាកាសដំណាលៗគ្នា[ ៥៤] [ ៥៥] ខណៈមីស៊ីលនិងគ្រាប់ផ្លោងរាប់រយគ្រាប់ត្រូវបានបាញ់បំផ្លោងចូលទៅទូទាំងប្រទេសអ៊ុយក្រែន។[ ៥៦] ជាក់ស្តែង កងពលថ្មើរជើង និងកងកម្លាំងរថក្រោះបានផ្តើមការវាយលុកពីបួនទិសរួមមាន៖ ទិសខាងជើង (សម្រុកទៅទីក្រុងកៀវ) ទិសខាងត្បូង (ចេញពីឧបទ្វីបគ្រីមៀ) ទិសអាគ្នេយ៍ (ចេញពីដែនដីលូហ្កានស្ក៍ និងដុនបាស) និងទិសខាងកើត។[ ៥៧] [ ៥៨] យុទ្ធនាការទម្លាក់គ្រាប់មីស៊ីលដ៏ធំត្រូវបានប្រព្រឹត្តិទៅដោយរុស្ស៊ីបានបាញ់មីស៊ីលរាប់សិបគ្រាប់ចូលទូទាំងប្រទេសអ៊ុយក្រែនរហូតដល់ភាគខាងលិចក្នុងទីក្រុងល្វីវទៀតផង។[ ៥៩] [ ៦០]
មកដល់ថ្ងៃទី៧ ខែមេសា កងទ័ពរុស្ស៊ីនៅជួរប្រយុទ្ធភាគខាងជើងសម្ដៅទៅទីក្រុងកៀវ ត្រូវបានបញ្ជាឱ្យដកថយរួចបង្វែរមកប្រយុទ្ធនៅដុនបាសវិញ ដើម្បីពង្រឹងការឈ្លានពានជាថ្មីនៅភាគអាគ្នេយ៍ប្រទេសអ៊ុយក្រែន។ កម្លាំងរុស្ស៊ីនៅជួរប្រយុទ្ធភាគឦសានក៏ត្រូវបានដកចេញ និងផ្លាស់ទីមកសមរភូមិនៅភាគអាគ្នេយ៍ប្រទេសអ៊ុយក្រែនដូចគ្នា។[ ៦១] [ ៦២] ឈានដល់ថ្ងៃទី២៦ ខែមេសា គណៈប្រតិភូមកពីសហរដ្ឋអាមេរិក និងប្រទេសសម្ព័ន្ធមិត្តចំនួន ៤០ ប្រទេសបានមកជួបប្រជុំគ្នានៅមូលដ្ឋានទ័ពអាកាសរ៉ាំស្តែន ក្នុងប្រទេសអាល្លឺម៉ង់ ដើម្បីពិភាក្សាអំពីការបង្កើតសម្ព័ន្ធភាពសម្រាប់ផ្តល់ជំនួយសេដ្ឋកិច្ច បន្ថែមពីលើជំនួយផ្គត់ផ្គង់យោធា និងថវិកាទុកកសាងប្រទេសអ៊ុយក្រែនក្រោយចប់សង្គ្រាម។[ ៦៣]
ការពឹងផ្អែករបស់អ៊ុយក្រែនលើជំនួយផ្គត់ផ្គង់ដោយលោកខាងលិចបានធ្វើឱ្យប្រសិទ្ធភាពប្រតិបត្តិការយោធាពួកគេមានកំណត់ ខណៈដែលប្រទេសជំនួយបានកើតការបារម្ភខ្លាចថាអ៊ុយក្រែននឹងប្រើប្រាស់គ្រឿងសព្វាវុធដែលផលិតដោយលោកខាងលិចទៅវាយប្រហារគោលដៅស្ថិតនៅខាងក្នុងប្រទេសរុស្ស៊ី។[ ៦៤] បណ្ឌិតនិងអ្នកជំនាញផ្សេងៗបានសម្ដែងនូវមតិខុសៗគ្នាជុំវិញអនាគតនៃសង្គ្រាមនេះ ដោយអ្នកខ្លះគិតថាអ៊ុយក្រែនគួរយកទឹកដីទៅដោះដូរសន្តិភាពជាមួយរុស្ស៊ី[ ៦៥] តែអ្នកខ្លះវិញគិតថាអ៊ុយក្រែនអាចបន្តប្រយុទ្ធប្រឆាំងនឹងរុស្ស៊ីតទៀតថាព្រោះថារុស្ស៊ីបាននិងកំពុងបាត់បង់ធនធានច្រើនស្រាប់ទៅហើយដោយសារសង្គ្រាមនេះ ពោលរុស្ស៊ីអាចចុះខ្សោយនាពេលខាងមុខ។[ ៦៦]
ការឈ្លានពានដំបូង
ជួរប្រយុទ្ធខាងជើង
ការវិវត្តនៃសង្គ្រាមឈ្លានពានក្នុងទឹកដីអ៊ុយក្រែន (២៤ កុម្ភៈ ដល់ ២៤ មីនា)
ក្នុងកិច្ចខិតខំប្រឹងប្រែងដើម្បីដណ្តើមកាន់កាប់រដ្ឋធានីកៀវ រុស្ស៊ីបានលើកទ័ពឈ្លានពានចេញពីប្រទេសបេឡារុសតាមច្រាំងខាងលិចនៃទន្លេឌីណេព័រ ដោយមានគោលដៅជាក់ស្តែងគឺឡោមព័ទ្ធរដ្ឋធានីរបស់អ៊ុយក្រែនពីទិសខាងលិច។[ ៦៧] [ ៦៨] កិច្ចខិតខំប្រឹងប្រែងនេះត្រូវបានគាំទ្រដោយកម្លាំងវាយប្រហារចំនួនពីរនៅតាមបណ្តោយច្រាំងខាងកើតនៃទន្លេឌីណេព័រ៖ ខាងលិចនៅទីក្រុងឈើហ៊ីនីវ និងភាគខាងកើតនៅក្រុងស៊ូមី ។[ ៥៥] [ ៥៤] កងកម្លាំងរុស្ស៊ីបានចូលទៅដល់អូប្លាសឈើនីហ៊ីវ នៅថ្ងៃទី២៤ ខែកុម្ភៈ ហើយបានឡោមព័ទ្ធទីក្រុងរដ្ឋបាលនៃអូប្លាសនោះបន្ទាប់ពីប្រយុទ្ធគ្នាអស់បួនថ្ងៃ ។[ ៦៩] [ ៧០] ដោយធ្វើដំណើរតាមផ្លូវជាតិ កងកម្លាំងរុស្ស៊ីក៏បានចូលដល់ជាយរដ្ឋធានីកៀវភាគខាងកើត ពោលគឺក្រុងប្រូវ៉ារី នៅថ្ងៃទី៤ ខែមីនា។[ ៥៥] [ ៥៤]
សំណល់យន្តហោះ Antonov An-២២៥ Mriya ដែលត្រូវជាយន្តហោះមានទំហំធំបំផុតលើលោក ត្រូវបានរងការខូចខាតជាដំណំកំឡុងសមរភូមិអាកាសយានដ្ឋានអាន់តូណូហ្វ
គិតត្រឹមថ្ងៃទី៥ ខែមីនា ក្បួនរថយន្តយោធារុស្ស៊ីដ៏ធំមួយដែលត្រូវបានគេរាយការណ៍ថាមានប្រវែង ៦៤ គីឡូម៉ែត្រ ត្រូវបានជាប់គាំងខណៈពេលធ្វើដំណើរការឆ្ពោះទៅកាន់ទីក្រុងកៀវ។[ ៧១] កម្លាំងរុស្ស៊ីដែលមានគោលដៅដណ្តើមទីក្រុងឈើនីហ៊ីវក៏ត្រូវជាប់គាំងផងដែរ ដែលជាហេតុធ្វើឱ្យពួកគេសម្រេចចិត្តយាមឡោមព័ទ្ធជុំវិញទីក្រុងនោះ។ នៅឯភាគពាយព្យ កងកម្លាំងរុស្ស៊ីបានបន្តរុលទៅមុខដោយបានកាន់កាប់ក្រុងប៊ូតឆា ហូស្តូមឹល និងវ័រហ្សែល ក្នុងដំណើរឆ្ពោះទៅរករដ្ឋធានីកៀវ បើគិតត្រឹមថ្ងៃទី៥ ខែមីនា។[ ៧២] [ ៧៣] ដល់ថ្ងៃទី១១ ខែមីនា វាត្រូវបានគេរាយការណ៍ថា ហ្វូងរថយន្តដ៏វែងនោះបានបំបែកទៅទីតាំងខុសៗគ្នា ដោយខ្លះបានចតនៅក្រោមម្លប់ដើមឈើដើម្បីគេចខ្លួនពីការចាប់យករូបភាពពីផ្កាយរណប។ គ្រាប់រ៉ុក្កែតជាច្រើនក៏ត្រូវបានគេរកឃើញផងដែរ។[ ៧៤] នៅថ្ងៃទី១៦ ខែមីនា កងកម្លាំងអ៊ុយក្រែនបានចាប់ផ្តើមយុទ្ធនាការវាយតបវិញដើម្បីទប់កងកម្លាំងរុស្ស៊ីដែលត្រៀមនឹងចូលទីក្រុងកៀវតាមទិសដៅផ្សេងៗ។[ ៧៥] ដោយមិនអាចទទួលបានជ័យជំនះភ្លាមៗនៅក្នុងប្រតិបត្តិការកៀវ កងកម្លាំងរុស្ស៊ីក៏សម្រេចផ្លាស់ប្តូរយុទ្ធសាស្រ្ត ហើយចាប់ផ្តើមប្រើប្រាស់អាវុធប្រឈម ការទម្លាក់គ្រាប់បែកមិនរើសមុខ និងសង្គ្រាមឡោមព័ទ្ធ។[ ៧៦] [ ៧៧]
នៅថ្ងៃទី២៥ ខែមីនា សកម្មភាពវាយតបរបស់អ៊ុយក្រែននៅក្នុងទីក្រុងកៀវបានផ្តល់លទ្ធផលផ្លែផ្កាច្រើនលើសពីអ្វីដែលខ្លួនបានស្មាន់ បន្ទាប់ពីពួកគេបានដណ្តើមបានទីក្រុង និងតំបន់តូចៗនៅភាគខាងកើត និងលិចនៃទីក្រុងកៀវមកវិញ។[ ៧៨] កងទ័ពរុស្ស៊ីជាច្រើនបានដកថយចេញពីភាគខាងជើងនៃទីក្រុងកៀវខណៈកំពុងរងការវាយប្រហារច្រើនឡើងៗពីយោធាអ៊ុយក្រែន ហើយនៅចុងខែមីនា កងទ័ពរុស្ស៊ីនៅក្នុងតំបន់ក្រុងប៊ូតឆាបានដកថយចេញទាំងស្រុងទៅភាគខាងជើង។ កងកម្លាំងអ៊ុយក្រែនបានចូលក្នុងក្រុងនេះនៅថ្ងៃទី១ ខែមេសា។[ ៧៩] អ៊ុយក្រែនបានអះអាងថាខ្លួនបានដណ្តើមកាន់កាប់តំបន់ទាំងមូលជុំវិញរដ្ឋធានីកៀវដោយក្នុងនោះរួមមានក្រុងអៀរពីន ប៊ូតឆា និងហូស្តូមឹល។ល។ នៅត្រឹមថ្ងៃទី២ ខែមេសា ភស្តុតាងនៃឧក្រិដ្ឋកម្មសង្រ្គាម ត្រូវបានគេរកឃើញនៅទីក្រុងប៊ូតឆា។[ ៨០]
ជួរប្រយុទ្ធខាងត្បូង និងកើត
លទ្ធផលពីការទម្លាក់គ្រាប់បែកដោយរុស្ស៊ីនៅជាយក្រុងការគីវ, ១ មីនា
នៅថ្ងៃទី២៤ ខែកុម្ភៈ កងកម្លាំងរុស្សីបានផ្លាស់ទីចេញពីគ្រីមៀបុកសម្ដៅមកប៉ែកពាយព្យ ដោយបានកាន់កាប់ស្ពានឆ្លងទន្លេឌីណេព័រជាច្រើន[ ៨១] និងរួមទាំងព្រែកជីកគ្រីមៀខាងជើង ទៀតផង។[ ៨២] នៅថ្ងៃទី១ ខែមីនា ទីក្រុងខឺសុន បានក្លាយជាទីក្រុងសំខាន់ដំបូងរបស់អ៊ុយក្រែនដែលបានធ្លាក់ទៅក្រោមការកាន់កាប់របស់រុស្ស៊ី។[ ៨៣] បន្ទាប់មក កងទ័ពរុស្ស៊ីបានបន្តដំណើរទៅកាន់ក្រុងមិកូឡៃហ្វ ហើយបានបើកការវាយលុកព្យាយាមដណ្ដើមទីក្រុងនេះ ប៉ុន្តែត្រូវបានកងកម្លាំងអ៊ុយក្រែនរុញច្រានចេញវិញ។[ ៨៤] បន្តបន្ទាប់មកទៀត កងកម្លាំងរុស្ស៊ីបានផ្លាស់ទីខិតមកជិតរោងចក្រថាមពលនុយក្លេអ៊ែរហ្សាប៉ូរីហ្ស៊ីយ៉ា និងបានឡោមព័ទ្ធទីក្រុងអេនែរ្ហូដារ ។[ ៨៥] គិតមកត្រឹមថ្ងៃទី២៥ ខែកុម្ភៈ កងទ័ពរុស្ស៊ីបានចាប់ផ្ដើមធ្វើដំណើរសម្ដៅទៅក្រុងម៉ារីអ៊ូប៉ូល [ ៨៦] ហើយមកដល់ថ្ងៃទី២៧ កម្លាំងរុស្ស៊ីបានកាន់កាប់ទីក្រុងប៊ែរដាំនស្ក៍ ។[ ៨៧] [ ៨៨] [ ៨៩]
មកត្រឹមថ្ងៃទី១៨ ខែមីនា ទីក្រុងម៉ារីអ៊ូប៉ូលត្រូវបានកម្លាំងរុស្ស៊ីឡោមព័ទ្ធទាំងស្រុង ហើយការប្រយុទ្ធគ្នាបានរាលដាលដល់កណ្តាលទីក្រុង ដែលជាហេតុនាំឱ្យកិច្ចប្រឹងប្រែងជម្លៀសជនស៊ីវិលមិនអាចប្រព្រឹត្តិទៅរួច។[ ៩០] នៅថ្ងៃដដែរ រុស្ស៊ីបានទាមទារឱ្យអាជ្ញាធរក្រុងទម្លាក់អាវុធចុះចាញ់ ប៉ុន្តែខាងភាគីអ៊ុយក្រែនបានបដិសេធ។[ ៥៧] [ ៥៨] នៅថ្ងៃទី២៧ ខែមីនា ឧបនាយករដ្ឋមន្ត្រីអ៊ុយក្រែន លោកស្រីអុលហា ស្តេហ្វានីស៊ីណា បាននិយាយថា " ជាង ៨៥ ភាគរយនៃទីក្រុងម៉ារីអ៊ូបូលត្រូវបានរងការបំផ្លិចបំផ្លាញ"។[ ៩១] ជាងនេះទៅទៀតនោះ រុស្ស៊ីបានបដិសេធមិនអនុញ្ញាតឱ្យឡានក្រុងចំនួន ៥០ គ្រឿងបញ្ជូនដោយអង្គការសហប្រជាជាតិចូលជម្លៀសជនស៊ីវិលជាប់នៅក្នុងទីក្រុងឡើយ។[ ៩២]
នៅឯដែនដីភាគខាងកើត ទាហានរុស្ស៊ីបានព្យាយាមចូលកាន់កាប់ទីក្រុងខាគីវ ប៉ុន្តែពួកគេត្រូវប្រឈមនឹងកម្លាំងតស៊ូការពារដ៏រឹងមាំរបស់អ៊ុយក្រែន។[ ៩៣] ទីក្រុងអ៊ីហ្សូម របស់អ៊ុយក្រែនត្រូវបានកងកម្លាំងរុស្ស៊ីចូលកាន់កាប់នៅថ្ងៃទី១ ខែមេសា បន្ទាប់ពីប្រយុទ្ធគ្នាអស់ជាងមួយខែ។[ ៩៤] [ ៩៥] នៅថ្ងៃទី២៥ ខែមីនា ក្រសួងការពារជាតិរុស្ស៊ីបានថ្លែងថា ខ្លួនបានត្រៀមខ្លួនរួចជាស្រេចដើម្បីបើកប្រតិបត្តិការយោធាដំណាក់កាលទីពីរដោយមានគោលដៅកាន់កាប់ទីក្រុងធំៗនៅភាគខាងកើតប្រទេសអ៊ុយក្រែន។[ ៩៦]
នៅថ្ងៃទី៣ ខែមេសា បន្ទាប់ពីកងទ័ពរុស្ស៊ីបានដកថយចេញពីរដ្ឋធានីកៀវ ប្រទេសរុស្ស៊ីក៏បានចាប់ផ្ដើមពង្រីកការវាយប្រហាររបស់ខ្លួនលើទឹកដីភាគខាងត្បូងប្រទេសអ៊ុយក្រែនតាមរយៈការទម្លាក់គ្រាប់បែក និងការវាយប្រហារដែនអាកាសទៅលើទីក្រុងអូដេសា មិកូឡៃហ្វ និងរោងចក្រថាមពលនុយក្លេអ៊ែរហ្សាប៉ូរីហ្ស៊ីយ៉ា។[ ៩៧] [ ៩៨] មកដល់ថ្ងៃទី៧ ខែមេសា ការប្រមូលផ្តុំកងទ័ព និងរថក្រោះរុស្ស៊ីឡើងវិញនៅជុំវិញក្រុងអ៊ីហ្សូម ស្លូវីអានស្កិ៍ និងក្រាម៉ាតរស្កិ៍ បានជំរុញឱ្យមន្ត្រីអ៊ុយក្រែនចេញសេចក្ដីណែនាំឱ្យប្រជាជនដែលរស់នៅជិតព្រំដែនភាគខាងកើតទាំងប៉ុន្មានឱ្យជម្លៀសខ្លួនមកភាគខាងលិចអ៊ុយក្រែនជាបន្ទាន់។[ ៩៩]
ជួរប្រយុទ្ធភាគអាគ្នេយ៍ (៨ មេសា – ៥ កញ្ញា ២០២២)
ផែនទីបង្ហាញពីដំណើរការឈ្លានពានរុស្ស៊ីនៅប្រទេសអ៊ុយក្រែនពីថ្ងៃទី៧ ខែមេសា រហូតដល់ថ្ងៃទី៥ ខែកញ្ញា ឆ្នាំ២០២២
ត្រឹមថ្ងៃទី១៧ ខែមេសា ដំណើរឈ្លានពានរបស់កម្លាំងរុស្ស៊ីនៅជួរប្រយុទ្ធភាគអាគ្នេយ៍ត្រូវបានកងកម្លាំងអ៊ុយក្រែនបិទខ្ទប់នៅតំបន់ជុំវិញទីក្រុងម៉ារីអ៊ូប៉ូល។[ ១០០] នៅថ្ងៃទី១៩ ខែមេសា ប្រទេសរុស្ស៊ីបានចាប់ផ្តើមបើកការវាយប្រហារតាមភាគខាងកើតប្រវែង ៤៨០ គីឡូម៉ែត្រ ដែលលាតសន្ធឹងពីទីក្រុងខាគីវទៅដល់ទីក្រុងដូណេតស្ក៍និងលូហ្កានស្ក៍ និងបូករួមទាំងការបាញ់មីស៊ីលស្របៗគ្នាផងដែរចូលសម្ដៅទីក្រុងកៀវនិងល្វីវ។[ ១០១]
ត្រឹមថ្ងៃទី៣០ ខែឧសភា ព្រោះតែការនាំចូលបន្ថែមនៃអាវុធកាំភ្លើងធំចូលសមរភូមិ រុស្ស៊ីបានមានប្រៀបខ្លាំងលើអ៊ុយក្រែនជុំវិញគុណភាពនិងចំនួននៃកាំភ្លើងធំ។[ ៦៤] ដោយជាការឆ្លើយតបទៅនឹងពាក្យសម្ដីប្រធានាធិបតីបៃដិនដែលថាអាមេរិកនឹងបញ្ជូនកាំភ្លើងធំទំនើបៗមកឱ្យអ៊ុយក្រែន លោកពូទីនបាននិយាយថា រុស្ស៊ីនឹងពង្រីកប្រតិបត្តិការរបស់ខ្លួនដោយវាតទីលើទីប្រជុំជនសំខាន់ៗបន្ថែមទៀតរបស់អ៊ុយក្រែន។ បន្តិចក្រោយមកនៅថ្ងៃទី៦ ខែឧសភា ក្បាលគ្រាប់មីស៊ីលថ្មីៗបានហោះមកបំបុកទីតាំងជាច្រើនផ្សេងៗនៅទីក្រុងកៀវក្រោយពីរុស្ស៊ីបានខកខានបាញ់ប្រហារទីក្រុងនេះអស់ជាច្រើនសប្ដាហ៍។[ ១០២]
នៅថ្ងៃទី២០ ខែកក្កដា លោកឡាហ្វរូហ្វបានប្រកាសថា ការពង្រីកប្រតិបត្តិការយោធាពិសេសរុស្ស៊ីនៅតំបន់ហ្សាប៉ូរីហ្ស៊ីយ៉ា និងខឺសុនគឺជាទង្វើដ៏សមស្របបំផុតបើប្រៀបទៅនឹងជំនួយយោធាពីបរទេសដែលបានបញ្ជូនមកឱ្យអ៊ុយក្រែន។[ ១០៣] កងកម្លាំងជើងគោករុស្ស៊ីបានចាប់ផ្តើមកែនទាហានស្ម័គ្រចិត្តពីតំបន់ខ្លួនកំពុងកាន់កាប់នៅក្នុងខែមិថុនា ហើយក៏បង្កើតបានជាកងអង្គទ័ពទីបី ថ្មីដោយមានកម្លាំងប្រមាណចាប់ពី ១៦,០០០ ទៅ ៦០,០០០ នាក់។[ ១០៤] នៅក្នុងខែកញ្ញា អង្គភាពថ្មីថ្មោងនេះក៏ត្រូវបានរុស្ស៊ីបញ្ជូនទៅសមរភូមិខាគីវ ចំពេលដែលកងទ័ពរុស្ស៊ីនៅទីនោះបានកំពុងដកថយ។ បើយោងទៅតាមកាសែតព័ត៌មាន Forbes បានបញ្ជាក់ថា កងអង្គទ័ពទីបីមិនបានជួយកម្លាំងរុស្ស៊ីអ្វីច្រើនណាស់ណានោះទេ ពោលគឺគ្មានប្រសិទ្ធភាពដូចការគ្រោងទុកឡើយ។[ ១០៥]
ការដួលរលំនៃទីក្រុងម៉ារីអ៊ូប៉ូល
នៅថ្ងៃទី១៣ ខែមេសា កងកម្លាំងរុស្ស៊ីបានបង្កើនការវាយប្រហារបន្ថែមទៅលើរោងចក្រផលិតដែកនិងដែកថែបមួយកន្លែងនៅទីក្រុងម៉ារីអ៊ូប៉ូល ដែលជាកន្លែងដែលកម្លាំងអ៊ុយក្រែនកំពុងប្រើប្រាស់ដើម្បីការពារបិទកម្លាំងរុស្ស៊ីមិនឱ្យចូលកាន់កាប់ទីក្រុង។[ ១០៦] នាយករដ្ឋមន្ត្រីអ៊ុយក្រែន លោកដេនីស ស្មីហាលបាននិយាយថា ទាហានអ៊ុយក្រែនបានប្តេជ្ញាទោះយ៉ាងណាក៏មិនព្រមទទួលឱសានវាទចុះចាញ់ពីរុស្ស៊ី និងប្រយុទ្ធការពារម៉ារីអ៊ូប៉ូលរហូតដល់ទីបញ្ចប់។[ ១០០]
បន្ទាប់ពីបានជួបប្រជុំជាមួយពូទីន និងហ្សេឡេនស្គី អគ្គលេខាធិការអង្គការសហប្រជាជាតិ លោកហ្គូតេរ៉េសបានថ្លែងនៅថ្ងៃទី២៨ ខែមេសា ថា លោកនឹងព្យាយាមរៀបចំដំណើរជម្លៀសប្រជាជនស៊ីវិលចេញពីរោងចក្រនោះ។[ ១០៧] នៅថ្ងៃទី៣០ ខែមេសា ទាហានរុស្ស៊ីបានអនុញ្ញាតឱ្យជនស៊ីវិលចាកចេញក្រោមការដឹកនាំរបស់អង្គការសហប្រជាជាតិ។[ ១០៨] មកត្រឹមថ្ងៃទី៣ ខែឧសភា កងកម្លាំងរុស្ស៊ីបានផ្ដើមការវាយប្រហារសារថ្មីលើរោងចក្រនោះ[ ១០៩] ខណៈជនស៊ីវិលត្រូវបានជម្លៀសចេញអស់នៅថ្ងៃទី៧ ខែឧសភា។[ ១១០] ក្រោយពីជនស៊ីវិលត្រូវជម្លៀសអស់ រោងចក្រមួយនោះនៅផ្ទុកទាហានអ៊ុយក្រែនប្រមាណ ២,០០០ នាក់ដោយក្នុងនោះមាន ៧០០ នាក់បានរងរបួស។
មន្ទីរពេទ្យកុមារមួយកន្លែងនៅម៉ារីអ៊ូប៉ូលក្រោយរងការទម្លាក់គ្រាប់ពីរុស្ស៊ី
មេបញ្ជាការទ័ពជាប់នៅរោងចក្រនោះបានទាក់ទងរដ្ឋាភិបាលអ៊ុយក្រែនឱ្យចរចាជាមួយរុស្ស៊ីដើម្បីបើកច្រកផ្លូវចេញ ដោយពួកគេខ្លាចថាកម្លាំងរុស្ស៊ីនឹងប្រហារជីវិតពួកគេអស់ប្រសិនបើពួកគេសុំចុះចាញ់។[ ១១១] មេបញ្ជាការរងទ័ពជាប់ក្នុងរោងចក្រនោះគឺលោកអ៊ីលីយ៉ា សាម៉ូលែនកូ បាននិយាយថា "ពួកយើងដូចមនុស្សត្រៀមស្លាប់អញ្ចឹង ដូច្នេះហើយបានជាយើងខិតខំប្រឹងប្រយុទ្ធតបតវិញអស់ពីចិត្តពីថ្លើម"។[ ១១២]
នៅថ្ងៃទី១៦ ខែឧសភា ការិយាល័យអគ្គសេនាធិការអ៊ុយក្រែនបានប្រកាសថា ទ័ពនៅម៉ារីអ៊ូប៉ូលនោះបាន "បំពេញបេសកកម្មប្រយុទ្ធរបស់គេហើយ" ហើយនិងកំពុងចាប់ផ្តើមជម្លៀសចេញ។ ទាហានចំនួន ២៦៤ នាក់ត្រូវបានជម្លៀសទៅពន្ធនាគារអូលេនីវកាក្រោមរុស្ស៊ី ខណៈដែល ៥៣ នាក់ដែលរងរបួសធ្ងន់ត្រូវបានបញ្ជូនទៅមន្ទីរពេទ្យនៅក្រុងណូវ៉ូអាសូហ្វស្កិ៍ ដែលកំពុងស្ថិតនៅក្រោមការគ្រប់គ្រងរបស់រុស្ស៊ីដូចគ្នា។[ ១១៣] [ ១១៤] ក្រោយការជម្លៀសទាហានអ៊ុយក្រែនទាំងប៉ុន្មានចេញអស់ កងកម្លាំងរុស្ស៊ីនិងដូណេតស្ក៍បានឈរជើងជាផ្លូវការនៅទីក្រុងម៉ារីអ៊ូប៉ូល។ វិមានក្រឹមឡាំងបានថ្លែងថា លោកពូទីនបានធានារួចហើយថាយុទ្ធជនអ៊ុយក្រែនដែលបានចុះចាញ់នោះនឹងត្រូវបានមើលថែស្របតាម "ច្បាប់អន្តរជាតិ" ខណៈដែលហ្សេឡេនស្គីបាននិយាយថា ខ្លួនកំពុងស្វះស្វែងរកវិធីនាំទាហានទាំងនោះមកផ្ទះវិញ...។[ ១១៥]
សមរភូមិដុនបាសថ្មី
ផែនទីបង្ហាញពីតំបន់ដុនបាសគិតត្រឹមថ្ងៃទី១១ ខែកញ្ញា ឆ្នាំ២០២៤៖ តំបន់ពណ៌ផ្កាឈូកគឺស្ថិតនៅក្រោមរុស្ស៊ីនិងក្រុមផ្ដាច់ខ្លួនអ៊ុយក្រែន ឯតំបន់ពណ៌លឿងគឺស្ថិតក្នុងដៃរដ្ឋាភិបាលអ៊ុយក្រែន។
ការវាយប្រហារដោយមីស៊ីលរបស់រុស្ស៊ីមកលើស្ថានីយរថភ្លើងក្រុងក្រាម៉ាថូស្ក៍នៅថ្ងៃទី៨ ខែមេសា បានសម្លាប់មនុស្សប្រមាណ ៦១ នាក់[ ១១៦] និងបង្ករបួសដល់មនុស្សប្រមាណ ៨៧ ទៅ ៣០០ នាក់បន្ថែមទៀត។[ ១១៧] នៅថ្ងៃទី១១ ខែមេសា លោកហ្សេឡេនស្គីបាននិយាយថា អ៊ុយក្រែនកំពុងត្រៀមខ្លួនសម្រាប់យុទ្ធនាការវាយប្រហារថ្មីរបស់រុស្ស៊ីពីភាគខាងកើត។[ ១១៨] ភស្តុតាងពីរូបភាពផ្កាយរណបបានបង្ហាញឱ្យឃើញពីក្បួនរថយន្តយោធារុស្ស៊ីនៅភាគខាងត្បូងចាប់ពីទីក្រុងខាគីវ រហូតដល់អ៊ីហ្សូមនៅថ្ងៃទី១១ ខែមេសា ពោលជាការដាក់ពង្រាយរៀបចំទ័ពឡើងវិញដោយរុស្ស៊ី។[ ១១៩] នៅថ្ងៃទី១៨ ខែមេសា បន្ទាប់ពីទីក្រុងម៉ារីអ៊ូប៉ូលត្រូវបានធ្លាក់ក្នុងដៃរុស្ស៊ី រដ្ឋាភិបាលអ៊ុយក្រែនបានចេញប្រកាសថា ដំណាក់កាលទីពីរនៃការឈ្លានពានរុស្ស៊ីនៅតំបន់ដូណេតស្ក៍ លូហ្កានស្ក៍ និងខាគីវបានកំពុងតែរីករាលដាលខ្លាំង ដោយកងកម្លាំងរុស្ស៊ីស្ទើរតែកាន់កាប់តំបន់ដុនបាសទាំងមូល។[ ១២០]
យោងទៅតាមរបាយការណ៍ពីសារព័ត៌មាន BBC នៅថ្ងៃទី២២ ឧសភា បានឱ្យដឹងថា ក្រោយពីក្រុងម៉ារីអ៊ូប៉ូលបានដួលរលំ រុស្ស៊ីបានបង្កើនការវាយលុករបស់ពួកគេនៅលូហ្កានស្ក៍ និងដូណេតស្ក៍ ខណៈគ្រាប់មីស៊ីលជាច្រើនរួមទាំងគ្រាប់កាំភ្លើងធំផងបានផ្លោងចូលក្រុងស៊ីវេរ៉ូដូណេតស្ក៍ ដែលជាទីក្រុងធំបំផុតរបស់អ៊ុយក្រែនក្នុងខេត្តលូហ្កានស្ក៍។[ ១២១] នៅថ្ងៃទី២៣ ខែឧសភា កងកម្លាំងរុស្ស៊ីត្រូវបានគេរាយការណ៍ថាបានវាយចូលទីក្រុងលីម៉ាន់ ដោយបានកាន់កាប់ទីក្រុងនេះនៅថ្ងៃទី២៦ ខែឧសភា។[ ១២២] នៅថ្ងៃទី២៤ ខែឧសភា កងកម្លាំងរុស្ស៊ីបានកាន់កាប់ទីក្រុងស្វីតឡូដាស្ក៍ មួយទៀត[ ១២៣] ហើយមកត្រឹមថ្ងៃទី២ ខែមិថុនា មានរបាយការណ៍ថ្មីប្រាប់ថា ទីក្រុងស៊ីវេរ៉ូដូណេតស្ក៍ប្រមាណ ៨០% កំពុងស្ថិតក្រោមកម្មសិទ្ធិរុស្ស៊ី។[ ១២៤] មួយថ្ងៃក្រោយមក កងកម្លាំងអ៊ុយក្រែនបានផ្ដើមយុទ្ធនាការវាយបកវិញ ហើយមកត្រឹមថ្ងៃទី៤ ខែមិថុនា រដ្ឋាភិបាលអ៊ុយក្រែនបានចេញមុខអះអាងថា កម្លាំងអ៊ុយក្រែនបានដណ្ដើម ២០% នៃទីក្រុងនោះមកវិញ។[ ១២៥]
ខណៈជួរការពារអ៊ុយក្រែននៅស៊ីវេរ៉ូដូណេតស្ក៍បានកំពុងចុះខ្សោយ កងទ័ពរុស្ស៊ីក៏បង្កើនការវាយប្រហារលើទីក្រុងលីស៊ីឆានស្ក៍ នៅក្បែរនោះ។[ ១២៦] នៅថ្ងៃទី៣ ខែកក្កដា ក្រសួងការពារជាតិរុស្ស៊ីបានអះអាងថាទីក្រុងលីស៊ីឆាន់ស្ក៍ត្រូវបានកាន់កាប់ដោយកងកម្លាំងរុស្ស៊ីជាផ្លូវការ។[ ១២៧] សារព័ត៌មាន The Guardian នៅថ្ងៃទី៤ ខែកក្កដា បានចុះផ្សាយថា ក្រោយពីខេត្តលូហ្កានស្ក៍បានដួលរលំទៅក្រោមរុស្ស៊ី កងទ័ពរុស្ស៊ីនឹងបន្តការឈ្លានពានរបស់ពួកគេចូលទៅក្នុងខេត្តដូណេតស្ក៍ម្តង ដោយមានគោលដៅវាយបំបែកទីក្រុងស្លូវីអានស្កិ៍ និងបាក់មុត ។[ ១២៨]
សមរភូមិហ្សាប៉ូរីហ្ស៊ីយ៉ា
ប្រធានាធិបតីបារាំង លោកអេម៉ានុយអែល ម៉ាក្រុងបានសម្ដៅលើការវាយប្រហារដោយមីស៊ីលរុស្ស៊ីលើផ្សារទំនើបមួយក្នុងក្រុងក្រេមិនឈូក នៅថ្ងៃទី២៨ ខែមិថុនា ឆ្នាំ២០២២ ថាជា "ឧក្រិដ្ឋកម្មសង្គ្រាម"។
កងកម្លាំងរុស្ស៊ីបានបន្តបាញ់ស្រោបមីស៊ីល និងទម្លាក់គ្រាប់បែកជាច្រើនលើទីក្រុងឌីញីប្រូ និងហ្សាប៉ូរីហ្ស៊ីយ៉ា ។[ ១០១] នៅថ្ងៃទី១០ ខែមេសា អាកាសយានដ្ឋានអន្តរជាតិឌីញីប្រូ ត្រូវបានរុស្ស៊ីវាយកម្ទេចដោយគ្រាប់មីស៊ីល។[ ១២៩] នៅថ្ងៃទី២៨ ខែមិថុនា មីស៊ីលរុស្ស៊ីដែលបានធ្លាក់លើផ្សារទំនើបមួយកន្លែងនៅក្រុងក្រេមិនឈូក បានសម្លាប់មនុស្សចំនួន ១៨ នាក់ ខណៈប្រធានាធិបតីបារាំងបានចាត់ទុកវាជាឧក្រិដ្ឋកម្មសង្គ្រាមប្រព្រឹត្តិដោយរុស្ស៊ី។[ ១៣០]
សពប្រជាជនស៊ីវិលអ៊ុយក្រែននៅហ្សាប៉ូរីហ្ស៊ីយ៉ាក្រោយការវាយប្រហារដោយមីស៊ីលពីកងទ័ពរុស្ស៊ីកំឡុងខែកញ្ញា ឆ្នាំ២០២២
ទីភ្ញាក់ងារនុយក្លេអ៊ែររបស់អ៊ុយក្រែនគឺអ៊ែនឺហួអាតូម បានសម្ដៅលើស្ថានការណ៍នៅរោងចក្រថាមពលនុយក្លេអ៊ែរហ្សាប៉ូរីហ្ស៊ីយ៉ាថាមាន "ភាពតានតឹងខ្លាំង" ដោយបញ្ជាក់ថា រោងចក្រនោះឥឡូវកំពុងបានគ្រប់គ្រងដោយទាហានរុស្ស៊ីរហូតដល់ទៅ ៥០០ នាក់ ខណៈរុស្ស៊ីបានបន្តបាញ់ផ្លោងនៅតំបន់ក្បែរៗនោះដោយមិនញញើត និងបានយករោងចក្រធ្វើជាកន្លែងស្តុកទុកអាវុធទៀតផង។[ ១៣១] ក្រោយមានការសន្ទនាតាមទូរស័ព្ទរវាងម៉ាក្រុងនិងពូទីន ប្រទេសរុស្ស៊ីបានយល់ព្រមអនុញ្ញាតឱ្យអធិការនៃទីភ្នាក់ងារថាមពលអាតូមិកអន្តរជាតិ (IAEA) ទៅចុះពិនិត្យនៅរោងចក្រនោះនៅថ្ងៃទី១៩ ខែសីហា។ គិតត្រឹមខែកក្កដា ឆ្នាំ២០២៣ ការចូលស្ទាបស្ទង់ស្ថានការណ៍នៅរោងចក្រនោះត្រូវបានរុស្ស៊ីរឹតបន្តឹតយ៉ាងខ្លាំង ហើយត្រូវការទាមទារចរចាស្មុគស្មាញច្រើនដើម្បីឱ្យភាគីរុស្ស៊ីបើកផ្លូវចូលមើល។[ ១៣២]
ការកាត់ទឹកដី និងការបាត់បង់ទឹកដី (៦ កញ្ញា – ១១ វិច្ឆិកា ២០២២)
ផែនទីបង្ហាញពីដំណើរការឈ្លានពានរុស្ស៊ីនៅប្រទេសអ៊ុយក្រែនពីថ្ងៃទី៦ ខែកញ្ញា ដល់ថ្ងៃទី១១ ខែវិច្ឆិកា ឆ្នាំ២០២២
នៅថ្ងៃទី៦ ខែកញ្ញា ឆ្នាំ២០២២ កងកម្លាំងអ៊ុយក្រែនក្រោមបញ្ជាការរបស់នាយឧត្តមសេនីយ៍ស៊ីរស្គី បានបើកការវាយប្រហារតបតនឹងរុស្ស៊ីវិញនៅក្នុងតំបន់ខាគីវ ដោយផ្តើមចេញពីទីតាំងក្បែរក្រុងបាឡាគ្លីយ៉ា ។[ ១៣៣] នៅថ្ងៃទី២១ ខែកញ្ញា ឆ្នាំ២០២២ លោកវ្ល៉ាឌីមៀរ ពូទីនបានប្រកាសពីការចល័តទ័ពដោយផ្នែក ខណៈរដ្ឋមន្ត្រីក្រសួងការពារជាតិរុស្ស៊ី លោកស៊ែរហ្គី ស៊ុយហ្គូ បាននិយាយថា ទាហានបម្រុងប្រមាណ ៣០០,០០០ នាក់នឹងត្រូវបានកោះហៅចូលបម្រើមាតុភូមិ។[ ១៣៤]
នៅចុងខែកញ្ញា ឆ្នាំ២០២២ មន្ត្រីអ៊ុយក្រែនដែលបានតែងតាំងដោយរុស្ស៊ីនៅក្នុងតំបន់រុស្ស៊ីកាន់កាប់បានរៀបចំការបោះឆ្នោតប្រជាមតិ មួយស្តីពីការកាត់ទឹកដីអ៊ុយក្រែនទាំងនោះចូលទៅក្នុងប្រទេសរុស្ស៊ី។ ទឹកដីដែលត្រូវកាត់នោះរួមមាន ដូណេតស្ក៍និងលូហ្កានស្ក៍ និងព្រមទាំងទឹកដីរដ្ឋបាលយោធារុស្ស៊ីនៅក្នុងខេត្តខឺសុន និងហ្សាប៉ូរីហ្ស៊ីយ៉ាផងដែរ។ រដ្ឋាភិបាលអ៊ុយក្រែនបានប្រកាសមិនទទួលស្គាល់ប្រជាមតិនោះយ៉ាងក្ដែងៗ ដោយបានចោតវាថាជាការបោះឆ្នោតក្លែងក្លាយ ខណៈលទ្ធផលផ្លូវការបានបង្ហាញពីសំឡេងគាំទ្រលើសលប់ចំពោះការចុះចូលក្នុងទឹកដីរុស្ស៊ី។[ ១៣៥] នៅថ្ងៃទី៣០ ខែកញ្ញា ឆ្នាំ២០២២ លោកពូទីនក៏បានប្រកាសអំពីការកាត់បញ្ចូលតំបន់ដូណេតស្ក៍ លូហ្កានស្ក៍ ខឺសុន និងហ្សាប៉ូរីហ្ស៊ីយ៉ារបស់អ៊ុយក្រែនជាផ្លូវការតាមរយៈសុន្ទរកថាទៅកាន់សភារុស្ស៊ីទាំងពីរជាន់ថ្នាក់។[ ១៣៦] ដំណាលគ្នានេះ អ៊ុយក្រែន សហរដ្ឋអាមេរិក សហភាពអឺរ៉ុប និងអង្គការសហប្រជាជាតិសុទ្ធតែបានច្រានចោលទង្វើរុស្ស៊ី និងចាត់ទុកវាជាអំពើខុសច្បាប់។[ ១៣៧]
ប្រធានាធិបតីអ៊ុយក្រែនលោកវ៉ូឡូឌីមីរ ហ្សេឡេនស្គី បានកំពុងចូលរួមពិធីបង្ហូតទង់ជាតិអ៊ុយក្រែននៅខឺសុន បន្ទាប់ពីកងទ័ពអ៊ុយក្រែនបានរំដោះទីក្រុងនេះពីរុស្ស៊ី វិញ។
នៅថ្ងៃទី២៩ ខែសីហា លោកហ្សេឡេនស្គីបានប្រកាសចាប់ផ្ដើមយុទ្ធនាការវាយបកតបតនឹងរុស្ស៊ីនៅភាគអាគ្នេយ៍ដើម្បីដណ្តើមយកទឹកដីក្នុងតំបន់ខឺសុន និងមិកូឡៃហ្វមកវិញ។[ ១៣៨] នៅកំឡុងខែតុលា កងទ័ពអ៊ុយក្រែនបានបំបោលកម្លាំងបន្តមកភាគខាងត្បូងឆ្ពោះទៅកាន់ទីក្រុងខឺសុន ដោយបានកាន់កាប់ទឹកដីប្រមាណ ១,១៧០ គីឡូម៉ែត្រការ៉េ ខណៈការប្រយុទ្ធគ្នាបានរាលដាលដល់ភូមិឌូចឆានី ។[ ១៣៩] [ ១៤០] នៅថ្ងៃទី៩ ខែវិច្ឆិកា រដ្ឋមន្ត្រីការពារជាតិរុស្ស៊ី លោកស៊ុយហ្គូបានបញ្ជាឱ្យកងកម្លាំងរុស្ស៊ីដកថយចេញពីខេត្តខឺសុនមួយផ្នែក និងរួមទាំងទីក្រុងខឺសុនផងដែរ ហើយផ្លាស់ទីទៅច្រាំងខាងកើតនៃទន្លេឌីណេព័រវិញ។[ ១៤១] នៅថ្ងៃទី១១ ខែវិច្ឆិកា បន្ទាប់ពីកម្លាំងរុស្ស៊ីបានដកថយចេញអស់ កងទ័ពអ៊ុយក្រែនក៏បានរុលចូលទីក្រុងខឺសុន ដែលត្រូវជាទីតាំងឈរជើងចុងក្រោយបង្អស់របស់រុស្ស៊ីនៅប៉ែកខាងលិច (ស្ដាំ) ទន្លេឌីណេព័រ។[ ១៤២]
ទឹកដីអ៊ុយក្រែន
ទឹកដីអ៊ុយក្រែនដណ្ដើមបានវិញ
ទឹកដីក្រោមការត្រួតត្រារុស្ស៊ី
ផែនទីនៃជួរប្រយុទ្ធខាគីវគិតត្រឹមថ្ងៃទី១៨ ខែកញ្ញា ២០២៥
ក្រោមបញ្ជាការនាយឧត្តមសេនីយ៍ស៊ីរស្គី កងកម្លាំងអ៊ុយក្រែនបានបើកការវាយបកដោយសម្ងាត់មួយទៀតនៅថ្ងៃទី៦ ខែកញ្ញា នៅតំបន់ខេត្តខាគីវ ក្បែរក្រុងបាឡាគ្លីយ៉ា។[ ១៣៣] មកត្រឹមថ្ងៃទី៧ ខែកញ្ញា កងកម្លាំងអ៊ុយក្រែនបានវាយចូលក្នុងទឹកដីរុស្ស៊ីកាន់កាប់បានចម្ងាយប្រមាណ ២០ គីឡូម៉ែត្រ ដោយបានអះអាងថាខ្លួនបានដណ្តើមទឹកដីមកវិញបានប្រមាណ ៤០០ គីឡូម៉ែត្រការ៉េ។[ ១៤៣] នៅថ្ងៃទី៨ ខែកញ្ញា កងកម្លាំងអ៊ុយក្រែនបានវាយយកក្រុងបាឡាគ្លីយ៉ាមកវិញ ហើយបានបន្តបោះជំហានសម្ដៅទៅក្រុងគូពានស្ក៍ ។[ ១៤៤] [ ១៤៥] នៅព្រឹកថ្ងៃទី១០ ខែកញ្ញា កម្រងរូបថតថ្មីៗបានលេចឡើងបង្ហាញពីសកម្មភាពទាហានអ៊ុយក្រែនលើកបង្ហូតទង់ជាតិអ៊ុយក្រែននៅកណ្តាលទីក្រុងគូពានស្ក៍។[ ១៤៦]
ត្រឹមថ្ងៃទី១៥ ខែកញ្ញា ក្រសួងការពារជាតិ ចក្រភពអង់គ្លេសបានបញ្ជាក់ថា រុស្ស៊ីបានបាត់បង់ ឬបានដកខ្លួនចេញពីទីតាំងកាន់កាប់ស្ទើរតែទាំងអស់របស់ពួកគេនៅប៉ែកខាងលិចទន្លេអូស្គីល ។[ ១៤៧] កម្លាំងអ៊ុយក្រែនបាបន្តរុញច្រានទៅភាគខាងកើត ហើយនៅថ្ងៃទី១ ខែតុលា កងកម្លាំងអ៊ុយក្រែនក៏បានរំដោះទីក្រុងលីម៉ាន់ ដោយជោគជ័យ។[ ១៤៨]
សង្គ្រាមឈានដល់វគ្គជាប់គាំង (១២ វិច្ឆិកា ២០២២ – ៧ មិថុនា ២០២៣)
បន្ទាប់ពីយុទ្ធនាគារវាយបកតបតដ៏ជោគជ័យទាំងពីររបស់អ៊ុយក្រែន សង្គ្រាមជួរមុខបានឈានចូលដល់ចំណុចជាប់គាំងនៅកំឡុងសិសិររដូវនៃឆ្នាំ២០២២។[ ១៤៩] ទន្ទឹមគ្នានេះដែរ រុស្ស៊ីក៏បានប្រកាសអំពីយុទ្ធនាការវាយតបតនឹងអ៊ុយក្រែនវិញ ប៉ុន្តែវាត្រូវបានបរាជ័យយ៉ាងអាម៉ាស់មុខសម្រាប់រុស្ស៊ី បន្ទាប់ពីខ្លួនមិនអាចចម្រាញ់បានសមិទ្ធផលអ្វីពីយុទ្ធនាការនោះ។[ ១៤៩] [ ១៥០] ក្រៅពីកត្ដារដូវរងា អ្នកវិភាគជាច្រើនបានចាត់ទុកកត្តាបរាជ័យរបស់រុស្ស៊ីលើកង្វះ "ទាហានមានវិជ្ជាជីវៈ" ពោលគឹខ្វះបទពិសោធន៍ បូករួមទាំងកត្តាភស្តុភារដែលជាហេតុនាំឱ្យកងទ័ពរុស្ស៊ីខ្វះអាវុធ និងគ្រាប់រំសេវដើម្បីបំពេញភារកិច្ចរបស់ពួកគេ។[ ១៤៩] [ ១៥០]
នៅថ្ងៃទី៧ ខែកុម្ភៈ កាសែត ដឹញូវយ៉កថែមស៍ បានរាយការណ៍ថា ប្រទេសរុស្ស៊ីបានធ្វើកំណែនទ័ពបន្ថែម ២០០,០០០ នាក់ត្រៀមប្រយុទ្ធក្នុងសមរភូមិនៅដុនបាស។[ ១៥១] នៅចុងខែមករា ឆ្នាំ២០២៣ ការប្រយុទ្ធគ្នានៅភាគខាងត្បូងខេត្តហ្សាប៉ូរីហ្ស៊ីយ៉ាបានពុះកញ្ជ្រោលឡើង នាំឱ្យទាហានទាំងសងខាងស្លាប់និងរបួសជាច្រើននាក់។[ ១៥២] នៅភាគខាងត្បូងខេត្តដូណេតស្ក៍ក្បែរៗនោះ ប្រទេសរុស្ស៊ីបានបើកការវាយប្រហាររយៈពេលបីសប្ដាហ៍មកលើទីក្រុងរ៉ែធ្យូងមួយឈ្មោះវូលឡេដារ ដោយប្រើរថក្រោះនិងរថពាសធន់ធ្ងន់ជាច្រើនគ្រឿង។ យោងតាមមេបញ្ជាការអ៊ុយក្រែនទៅទីនោះ រថក្រោះនិងរថពាសរុស្ស៊ីជាច្រើនប្រមាណ ១៣០ គ្រឿងត្រូវបានកម្លាំងអ៊ុយក្រែនបំផ្លាញកម្ទេចចោល ខណៈក្រសួងការពារជាតិអង់គ្លេសបានថ្លែងថា កងពលតូចរថក្រោះរុស្ស៊ីក្នុងសមរភូមិនេះត្រូវបានអ៊ុយក្រែនវាយសាបអស់។[ ១៥៣] [ ១៥៤]
យុទ្ធនាការវាយបកនឹងរុស្ស៊ី (៨ មិថុនា – ១ ធ្នូ ២០២៣)
ស្ថានភាពគ្រោះទឹកជំនន់នៅក្នុងខេត្តខឺសុននៅថ្ងៃទី១០ ខែមិថុនា ឆ្នាំ២០២៣ បន្ទាប់ពីទំនប់ទឹកក្បែរនោះត្រូវរងការខូចខាតពីសង្គ្រាម
នៅក្នុងខែមិថុនា ឆ្នាំ២០២៣ បន្ទាប់ពីសមរភូមិប្រយុទ្ធបានជាប់គាំងអស់ជាច្រើនខែ កងកម្លាំងអ៊ុយក្រែនក៏បានបើកយុទ្ធនាការវាយបកទៅនឹងរុស្ស៊ីតាមទិសដៅជាច្រើន។[ ១៥៥] [ ១៥៦] ថ្វីបើកងកម្លាំងរុស្ស៊ីបានខិតខំប្រឹងប្រែងការពារទឹកដីកាន់កាប់របស់ខ្លួន[ ១៥៧] អ៊ុយក្រែននៅតែអាចវាយដណ្តើមយកទឹកដីដុនបាសខ្លះៗបានមកវិញនៅចុងខែមិថុនា ហើយបានកំពុងវាយរំដោះទឹកដីបន្ថែមទៀតនៅក្នុងខេត្តខឺសុន។[ ១៥៨] កងទ័ពរុស្ស៊ីបានបង្កប់មីនជាច្រើននៅតាមតំបន់ដែលពួកគេកាន់កាប់ដែលជាហេតុធ្វើឱ្យប្រតិបត្តិការវាយបករបស់យោធាអ៊ុយក្រែនមានការពិបាកនិងយឺតយ៉ាវហួសពីការគ្រោងទុក ហើយលើសពីនេះ វាបានធ្វើឱ្យអ៊ុយក្រែនក្លាយជាប្រទេសមានមីនសកម្មច្រើនជាងគេនៅពិភពលោកថែមទៀតផង។[ ១៥៩]
នៅចន្លោះខែតុលាដល់ខែធ្នូ ឆ្នាំ២០២៣ កងកម្លាំងអ៊ុយក្រែនបានរុលឆ្លងទន្លេឌីណេព័រដោយជោគជ័យ តែត្រូវរងការខាតបង់ជាទម្ងន់ដូចជាជីវិតទាហាននិងយានយន្តសម្ភារៈយោធាជាដើម។ នៅថ្ងៃទី១ ខែធ្នូ ឆ្នាំ២០២៣ លោកហ្សេឡេនស្គីបានថ្លែងថា យុទ្ធនាការវាយរុស្ស៊ីក្នុងរយៈពេលជិតកន្លះឆ្នាំមកនេះត្រូវបានបរាជ័យ ដោយហេតុថាដំណើរការវាយតបតបានអូសបន្លាយយូរ និងពិបាកខ្លាំងក្នុងការវាយបំបែកកងការពាររបស់រុស្ស៊ី។[ ១៦០] [ ១៦១] លោកហ្សេឡេនស្គីបាននិយាយបន្ថែមទៀតថា វាគឺងាយស្រួលជាងសម្រាប់អ៊ុយក្រែនក្នុងការវាយដណ្តើមយកគ្រីមៀមកវិញជាជាងដុនបាស ព្រោះថាតំបន់ដុនបាសនេះគឺមានប៉ុស្តិ៍ និងទីកន្លែងឈរយោធារុស្ស៊ីច្រើន ហើយណាមួយប្រជាជននៅទីនោះបានបង្ហាញឆន្ទៈគាំទ្ររុស្ស៊ីរួចទៅហើយ។[ ១៦២]
សមរភូមិអាឌីហ្យកា
សំណង់អគារខ្ទិចខ្ទាំនៅក្រុងអាឌីហ្យកា កំឡុងពេលប្រយុទ្ធគ្នានៅខែមករា ឆ្នាំ២០២៤
នៅខែតុលា ឆ្នាំ២០២៣ របាយការណ៍សារព័ត៌មានបានចុះផ្សាយថាទាហានរុស្ស៊ីមួយចំនួនបានធ្វើសង្កុបកម្មបង្ហាញការមិនពេញចិត្តនឹងថ្នាក់លើបន្ទាប់ពីកម្លាំងរបស់ពួកគេបានរងនូវការខាតបង់ច្រើនខ្លាំងខណៈកំពុងវាយដណ្ដើមទីក្រុងអាឌីហ្យកា ដោយក្នុងនោះរួមមានកង្វះខាតកាំភ្លើងធំ ស្បៀងអាហារ និងទឹកប្រើប្រាស់ជាដើម។[ ១៦៣] គិតមកត្រឹមខែវិច្ឆិកា ទីភ្នាក់ងារស៊ើបការណ៍សម្ងាត់អង់គ្លេសបានបង្ហាញថា ក្នុងប៉ុន្មានសប្តាហ៍មកនេះ កងទ័ពរុស្ស៊ីមានអត្រាអ្នកស្លាប់ និងរបួសកើនឡើងខ្ពស់បំផុតមិនធ្លាប់មានចាប់តាំងពីសង្គ្រាមបានផ្ទុះឡើងមក។[ ១៦៤]
នៅថ្ងៃទី១៧ ខែកុម្ភៈ ឆ្នាំ២០២៤ កងកម្លាំងរុស្ស៊ីទីបំផុតក៏បានដណ្ដើមទីក្រុងអាឌីហ្យកាបានដោយជោគជ័យ ហើយត្រូវបានគេចាត់ទុកទីក្រុងនោះថាជាទ្វាបើកចំហសម្រាប់ឱ្យកងទ័ពរុស្ស៊ីបន្តវាយយកខេត្តដូណេតស្ក៍ទាំងមូលរបស់អ៊ុយក្រែន។[ ១៦៥] [ ១៦៦] [ ១៦៧] អ្នកសារព័ត៌មាន Forbes ម្នាក់គឺលោកដេវីដ អាក្ស៍បានចាត់ទុកជ័យជម្នះរុស្ស៊ីមួយនេះថាជាជ័យជម្នះដ៏ខាតបង់ច្រើនប្រៀបបានដូចបរាជ័យទៅហើយ ព្រោះថាល្មមតែគេវាយបានក្រុងនេះមួយ រុស្ស៊ីត្រូវចំណាយកម្លាំងទាហានច្រើនហួសប្រមាណ (កងពលទីពីរបូករួមទាំងកម្លាំងទ័ពផ្សេងទៀត) បង្កឱ្យមានទាហានស្លាប់រហូតដល់ទៅ ១៦,០០០ នាក់ និងរបួសដល់ទាហានរាប់ពាន់រាប់ម៉ឺននាក់បន្ថែមទៀត ខណៈរថយន្តចម្បាំងជាង ៧០០ គ្រឿងត្រូវបានបំផ្លាញ។[ ១៦៨]
ការវាយបកពីរុស្ស៊ី និងការលុកលុយដោយអ៊ុយក្រែន (មេសា ២០២៤ – បច្ចុប្បន្ន)
យុទ្ធនាការវាយបកដោយរុស្ស៊ីប្រចាំវស្សានរដូវ និងនិទាឃរដូវ
ទីក្រុងវូហ្វឆាន់ស្ក៍ នៅកំឡុងយុទ្ធនាការវាយបកនៅខាគីវ
នៅថ្ងៃទី១០ ខែឧសភា ឆ្នាំ២០២៤ រុស្ស៊ីបានបើកយុទ្ធនាការថ្មីវាយចូលទៅក្នុងខេត្តខាគីវ ។ ក្នុងកិច្ចខិតខំប្រឹងប្រែងនេះ រុស្ស៊ីបានវាយកាន់កាប់ភូមិជាច្រើន ខណៈអ៊ុយក្រែនបានជម្លៀសប្រជាជនជាង ១១,០០០ នាក់ចេញពីតំបន់គិតត្រឹមថ្ងៃទី២៥ ខែឧសភា។ អ៊ុយក្រែនបានអះអាងនៅថ្ងៃទី១៧ ខែឧសភាថាកងកម្លាំងរបស់ខ្លួនបានវាយបង្អង់ថយយុទ្ធនាការរុស្ស៊ី ហើយនៅថ្ងៃទី២៥ ខែឧសភា លោកហ្សេឡេនស្គីបានថ្លែងថាកងកម្លាំងអ៊ុយក្រែនបានចូលគ្រប់គ្រងទីតាំងដែលកងទ័ពរុស្ស៊ីវាយចូលមកនៅភាគឦសានខេត្តខាគីវ។ មន្ត្រីរុស្ស៊ីបាននិយាយថា កម្លាំងខ្លួនកំពុង "វាយអ៊ុយក្រែនពីគ្រប់ទិសដៅ" ហើយគោលដៅរបស់ពួកគេគឺបង្កើត "តំបន់ទ្រនាប់" ទុកជាព្រំដែនប្រយុទ្ធ។[ ១៦៩] [ ១៧០]
បន្ទាប់ពីទទួលបានជោគជ័យក្នុងសមរភូមិអាឌីហ្យកា កងកម្លាំងរុស្ស៊ីក៏បានបន្តរុលទៅទិសពាយ័ព្យដើម្បីប្រមូលផ្ដុំបង្កើនកម្លាំងឡើងវិញ ហើយនៅពាក់កណ្តាលខែមេសា ឆ្នាំ២០២៤ កងកម្លាំងរុស្ស៊ីនោះក៏បានចូលទៅដល់ក្រុងតូចមួយឈ្មោះអូឆេរីទីណេ ដោយបានកាន់កាប់កូនក្រុងមួយនេះនៅចុងខែមេសា[ ១៧១] [ ១៧២] រួចក៏បន្តពង្រីកកម្លាំងខ្លួនបន្ថែមនៅខែបន្ទាប់។[ ១៧៣] ទន្ទឹមគ្នានេះដែរ រុស្ស៊ីក៏បានបើកការវាយលុកបន្ថែមទៅលើទីក្រុងឆាស៊ីវយា [ ១៧៤] ដែលជាទីតាំងយុទ្ធសាស្ត្រដ៏សំខាន់នៅភាគខាងលិចបាក់មុត ហើយបានដណ្ដើមសង្កាត់នៅជាយខាងកើតបំផុតនៃក្រុងនោះនៅចុងខែកក្កដា។[ ១៧៥] [ ១៧៦] ប្រតិបត្តិការរុស្ស៊ីមួយទៀតត្រូវបានប្រព្រឹត្តិធ្វើឡើងនៅពាក់កណ្ដាលខែមិថុនាដើម្បីវាយដណ្ដើម ទីក្រុងតូរ៉េតស្ក៍ ។[ ១៧៧] [ ១៧៨] ក្នុងកំឡុងខែកក្កដា កងកម្លាំងរុស្ស៊ីបានមកផ្ដុំពង្រីកកម្លាំងនៅភាគពាយព្យនៃក្រុងអាឌីហ្យកា ហើយនៅថ្ងៃទី១៩ ខែកក្កដា ពួកគេបានចាប់ផ្ដើមដំណើរសម្រុកទៅវាយយកក្រុងប៉ូក្រូហ្វស្ក៍ ។[ ១៧៩] [ ១៨០]
អ៊ុយក្រែនវាយចូលទឹកដីរុស្ស៊ី
ទាហានអ៊ុយក្រែនកំពុងបំបោលរថក្រោះក្នុងខេត្តគូស្គិ៍ របស់រុស្ស៊ី, សីហា ២០២៤
នៅថ្ងៃទី៦ ខែសីហា ឆ្នាំ២០២៤ អ៊ុយក្រែនបានបើកការវាយប្រហារដ៏ធំបំផុតដំបូងរបស់ខ្លួនចូលទៅក្នុងខេត្តគូស្គ៍នៃទឹកដីប្រទេសរុស្ស៊ី។[ ១៨១] គោលដៅចម្បងដំបូងនៃប្រតិបត្តិការវាយលុកមួយនេះគឺវាយដណ្ដើមយកក្រុងស៊ូដចា ដែលស្ថិតនៅចម្ងាយ ១០ គីឡូម៉ែត្រពីព្រំដែន[ ១៨២] ហើយបើយោងតាមហ្សេឡេនស្គីគឺអ៊ុយក្រែនបានវាយដណ្ដើមវាដោយជោគជ័យនៅថ្ងៃទី១៥ ខែសីហា។[ ១៨៣] ដោយសារអង្គភាពយោធា និងកងការពារនៅគូស្គ៍មិនសូវមានបទពិសោធន៍ច្រើន ដូចនេះអ៊ុយក្រែនក៏បានឆក់យកឱកាសវាយកាន់កាប់តំបន់គាកព្រំដែនក្នុងខេត្តមួយនេះ។[ ១៨៤] ការលុកលុយរបស់អ៊ុយក្រែននេះបានធ្វើឱ្យរុស្ស៊ីបង្វែរទ័ពជាច្រើនពីទឹកដីអ៊ុយក្រែនខាងកើតដែលខ្លួនកំពុងកាន់កាប់ (លើកលែងតែដូណេតស្ក៍) ដើម្បីមកបិទដំណើរការលុកលុយរបស់អ៊ុយក្រែននៅគូស្គ៍។[ ១៨៥] [ ១៨៦] ថ្វីបើពូទីនបានបញ្ជាដាក់កំហិតឱ្យកងទ័ពរុស្ស៊ីវាយបណ្ដេញអ៊ុយក្រែនចេញពីគូស្គ៍ឱ្យឆាប់ក្ដី ប៉ុន្តែមកដល់ចុងខែមករា ឆ្នាំ២០២៥ កងទ័ពរុស្ស៊ីនៅតែមិនទាន់ជោគជ័យ ខណៈបញ្ជាការច្រើនជាប់ផ្ដោតលើប្រតិបត្តិការនៅដូណេតស្ក៍។[ ១៨៧] [ ១៨៨]
យុទ្ធនាការរុស្ស៊ីនៅចុងឆ្នាំ២០២៤ និងដើមឆ្នាំ២០២៥
ខុសពីយុទ្ធនាការដ៏យឺតយូរនៅគូស្គ៍[ ១៨៩] កងទ័ពរុស្ស៊ីបានបន្តរំកិលកម្លាំងបន្តិចម្តងៗនៅអ៊ុយក្រែនខាងកើត ដោយគោលដៅចម្បងរបស់ពួកគេគឺវាយយកទីក្រុងប៉ូក្រូហ្វស្ក៍ ។[ ១៩០] [ ១៩១] [ ១៩២] នៅចុងខែសីហា ឆ្នាំ២០២៤ កងកម្លាំងរុស្ស៊ីបានដណ្តើមយកទីក្រុងណូវ៉ូហ្រូឌីវកា ដែលស្ថិតចម្ងាយតែ ៨ គីឡូម៉ែត្រប៉ុណ្ណោះពីភាគអាគ្នេយ៍នៃទីក្រុងប៉ូក្រូហ្វស្ក៍។[ ១៨៩] បន្ទាប់មកនៅដើមខែកញ្ញា កងទ័ពរុស្ស៊ីបានវាយដណ្ដើមយក ក្រុងក្រាស្នូហូរីវកា [ ១៩៣] និងអ៊ុយក្រៃអ៊ីនស្ក៍ [ ១៩៤] ដែលសុទ្ធសឹងនៅក្បែរប៉ូក្រូហ្វស្ក៍ និងប៉ែកខាងលិចពីទីក្រុងដូណេតស្ក៍។[ ១៩៤] មកដល់ចុងខែកញ្ញា កងកម្លាំងរុស្ស៊ីបានចាប់ផ្ដើមដំណើរវាយលុក លើក្រុងវូលឡេដារ ជាថ្មី[ ១៩៥] ដោយបានដណ្ដើមក្រុងនេះនៅក្នុងខែតុលា។ ទីក្រុងវូលឡេដារដែលមានមនុស្សរស់នៅប្រមាណ ១៤,០០០ នាក់នៅមុនសង្គ្រាមត្រូវបានគេសង្កេតឃើញថាស្ថិតនៅក្នុងស្ថានភាពទ្រុឌទ្រោមសល់តែ "សំបកក្រៅ" ពោលគឺលែងមានជីវិតរស់នៅកុះករដូចមុនក្រោយពីវាបានធ្លាក់មកនៅក្រោមការគ្រប់គ្រងរបស់រុស្ស៊ី។[ ១៩៦] [ ១៩៧]
នៅថ្ងៃទី៣០ ខែតុលា ឧត្តមសេនីយ៍អ៊ុយក្រែនម្នាក់គឺលោកដឺមុយត្រូ ម៉ាឆិនកូ បានមានប្រសាសន៍ថា "កម្លាំងជួរមុខរបស់យើងត្រូវបានដួលរលំ" ដោយសារតែចំនួនគ្រាប់រំសេវផ្គត់ផ្គង់បានថយចុះ បញ្ហាទាក់ទិននឹងរឿងកំណែនយោធា និងបញ្ជាការនៅសមរភូមិលែងមានប្រសិទ្ធភាព។ លោកបានបន្តនិយាយទៀតថាផែនការជ័យជំនះរបស់ហ្សេឡេនស្គី គឺពឹងផ្អែកជ្រុលខ្លាំងទៅលើជំនួយលោកខាងលិច។ របាយការណ៍សង្ខេបស្ថានភាពសង្គ្រាមអ៊ុយក្រែនដោយមន្ត្រីនៃបណ្ដាប្រទេសលោកខាងលិចក៏បានប្រែលក្ខណៈមកបែបទុទិដ្ឋិនិយមលែងសូវមានមហិច្ឆតាដូចមុន។[ ១៩៨] [ ១៩៩] យោងតាមការិយាល័យអគ្គរដ្ឋអាជ្ញាអ៊ុយក្រែន សំណុំរឿងព្រហ្មទណ្ឌជាង ១០០,០០០ ករណីចំពោះទាហានរត់ចោលជួរត្រូវបានផ្តួចផ្តើមគិតមកត្រឹមចុងខែវិច្ឆិកា ឆ្នាំ២០២៤។[ ២០០] ស្ថានការណ៍សង្គ្រាមសម្រាប់អ៊ុយក្រែនបានវិវត្តធ្ងន់ធ្ងរមួយកម្រិតទៀតនៅពេលដែលកងកម្លាំងរុស្ស៊ីបានវាយដណ្ដើមក្រុងឃូរ៉ាហូវេ នៅចុងខែធ្នូ ឆ្នាំ២០២៤។[ ២០១]
នៅដើមឆ្នាំ២០២៥ កងកម្លាំងរុស្ស៊ីបានបន្តរុញចូលកាន់តែជ្រៅនៅអ៊ុយក្រែនភាគខាងកើត[ ២០២] [ ២០៣] ដោយបានកាន់កាប់ទីក្រុងវេលីកាណូវ៉ូស៊ីលកា និងមួយភាគធំនៃក្រុងតូរ៉េតស្ក៍ បើគិតត្រឹមចុងខែមករា។[ ២០៤] [ ២០៥]
សមរភូមិប្រយុទ្ធ
សង្គ្រាមដែនអាកាស
ផ្លូវមួយកន្លែងក្នុងរដ្ឋធានីកៀវបន្ទាប់ពីរងការវាយប្រហារតាមអាកាសពីរុស្ស៊ី, ១០ តុលា ២០២២
សង្គ្រាមដែនកាសបានចាប់ផ្ដើមតាំងពីថ្ងៃដំបូងនៃជម្លោះនេះមកម៉្លេះ។ ករណីវាយប្រហារដោយគ្រាប់មីស៊ីលរុស្ស៊ីជាច្រើនបានកើតឡើងនៅទូទាំងប្រទេសអ៊ុយក្រែនបូករួមទាំងតំបន់ខាងលិចនៃប្រទេសនេះផងដែរ។[ ៥៤] [ ៥៥] [ ២០៦]
គិតមកត្រឹមខែកញ្ញា ឆ្នាំ២០២២ កងកម្លាំងដែនអាកាសអ៊ុយក្រែនបានបាញ់ទម្លាក់យន្តហោះចម្បាំងរុស្ស៊ីប្រមាណ ៥៥ គ្រឿង។[ ២០៧] មកដល់ខែតុលា កងកម្លាំងរុស្ស៊ីបានបើកការវាយប្រហារលើគោលដៅហេដ្ឋារចនាសម្ព័ន្ធសំខាន់ៗនៅអ៊ុយក្រែនក្នុងបំណងបំផ្លាញមន្ទីរនិងទីកន្លែងចែកចាយផ្គត់ផ្គង់ថាមពលអគ្គិសនីផ្សេងៗ។[ ២០៨] ជាលទ្ធផលនៃការវាយប្រហារបែបនេះ ប្រជាជនស៊ីវិលអ៊ុយក្រែនរាប់រយនាក់បានបាត់បង់ជីវិត[ ២០៩] និងរាប់លាននាក់ទៀតត្រូវរស់នៅដោយគ្មានអគ្គិសនីប្រើប្រាស់ជាបណ្ដោះអាសន្នគិតត្រឹមខែវិច្ឆិកា ឆ្នាំ២០២២។[ ២១០]
នៅខែធ្នូ ឆ្នាំ២០២២ ដ្រូនរបស់អ៊ុយក្រែនជាច្រើនបានទៅធ្វើការវាយប្រហារនៅមូលដ្ឋានទ័ពអាកាសដ្យាហ្គីលេវ៉ា និងអេនហ្កេលស៍ នៅភាគខាងលិចប្រទេសរុស្ស៊ី ដោយបានសម្លាប់មនុស្សចំនួន ១០ នាក់ និងបំផ្លាញយន្តហោះទម្លាក់គ្រាប់បែកប្រភេទ ទូ-៩៥ ចំនួនពីរគ្រឿង។[ ២១១]
នៅថ្ងៃទី១ ខែមិថុនា ឆ្នាំ២០២៥ អ៊ុយក្រែនបានបើកដំណើរការប្រតិបត្តិការសម្បុកពីងពាង ដែលប្រើប្រាស់ដ្រូនវាយប្រហារលើមូលដ្ឋានទ័ពអាកាសស្ថិតនៅជ្រៅក្នុងទឹកដីរុស្ស៊ី។ ប្រតិបត្តិការនេះត្រូវបានចាត់ទុកថាជោគជ័យ[ ២១២] ដោយអ៊ុយក្រែនបានអះអាងថាខ្លួនបានធ្វើឱ្យខូចខាត ឬបំផ្លាញទាំងស្រុងនូវយន្តហោះចម្បាំងតម្លៃថ្លៃៗរបស់រុស្ស៊ីចំនួន ៤១ គ្រឿង ដែលក្នុងនោះរួមមានទាំងយន្តហោះទម្លាក់គ្រាប់បែកយុទ្ធសាស្ត្រដែលរុស្ស៊ីធ្លាប់យកទៅវាយប្រហារតាមបណ្ដាទីប្រជុំជនអ៊ុយក្រែនផងដែរ។[ ២១៣] បើយោងតាមរបាយការណ៍របស់អាមេរិកវិញបានបង្ហាញថាដ្រូនរបស់អ៊ុយក្រែនបានវាយត្រូវយន្តហោះរុស្ស៊ីចំនួនតែ ២០ គ្រឿងប៉ុណ្ណោះ ដោយក្នុងនោះមាន ១០ គ្រឿងត្រូវរងការបំផ្លិចបំផ្លាញទាំងស្រុង។[ ២១៤] ប្រតិបត្តិការរបស់អ៊ុយក្រែនមួយនេះត្រូវបានគេប៉ាន់ប្រមាណថាបានបង្កការខូតខាតជាទឹកប្រាក់រាប់ពាន់លានដុល្លារអាមេរិកដល់កងទ័ពជើងអាកាសរុស្ស៊ី។[ ២១៥] [ ២១៦] [ ២១៧] [ ២១៨]
ជម្លោះដែនទឹក
នាវាចម្បាំងរុស្ស៊ី ម៉ូស្គ៍វ៉ា នៃកងនាវាសមុទ្រខ្មៅ។ នាវានេះត្រូវបានអ៊ុយក្រែនប្រើមីស៊ីលប្រឆាំងនាវាបាញ់ពន្លិចនៅថ្ងៃទី១៤ ខែមេសា ឆ្នាំ២០២២
អ៊ុយក្រែនជាប្រទេសមួយស្ថិតនៅជាប់សមុទ្រខ្មៅ ដែលមានច្រកចូលតាមច្រកសមុទ្របូស្បូរូស និងដារដាណែល ដែលស្ថិតក្រោមការគ្រប់គ្រងរបស់ប្រទេសតួកគី។ នៅថ្ងៃទី២៨ ខែកុម្ភៈ តួកគីបានអនុវត្តតាមសន្ធិសញ្ញាម៉ុងទ្រុក ឆ្នាំ១៩៣៦ និងបានបិទច្រកសមុទ្រទាំងពីរនោះដើម្បីហាមឃាត់នាវាចម្បាំងរុស្ស៊ីដែលមិនបានចុះបញ្ជីនៅឯមូលដ្ឋានទឹកក្នុងសមុទ្រខ្មៅ ហើយត្រូវត្រឡប់ទៅចូលចតនៅកំពង់ផែដើមរបស់គេវិញ។ ជាក់ស្តែង តួកគីបានបដិសេធការឆ្លងកាត់នាវាកងទ័ពជើងទឹករុស្ស៊ីចំនួនបួនដែលរកឆ្លងកាត់ច្រកសមុទ្រតួកគី ។[ ២១៩] [ ២២០] [ ២២១] នៅថ្ងៃទី២៤ ខែកុម្ភៈ សេវាឆ្មាំព្រំដែនរដ្ឋអ៊ុយក្រែន បានប្រកាសថា នាវាកងទ័ពជើងទឹករុស្ស៊ីបានចាប់ផ្តើមធ្វើការវាយប្រហារលើកោះពស់ របស់ខ្លួននៅក្នុងសមុទ្រខ្មៅ។[ ២២២] នាវាចម្បាំងរបស់រុស្ស៊ីបានបាញ់គ្រាប់ជាច្រើនចូលទៅលើកោះនោះដោយកាំភ្លើងធំនៅលើនាវារបស់ពួកគេ។[ ២២៣] បន្ទាប់ពីការបាញ់ប្រហារ ទាហានរុស្ស៊ីមួយក្រុមបានចូលចតនៅឆ្នេរកោះ ហើយក៏បានដណ្តើមកាន់កាន់យកកោះពស់បានដោយជោគជ័យ។[ ២២៤] នៅថ្ងៃទី២៦ ខែកុម្ភៈ រុស្ស៊ីបានចោទប្រកាន់អាមេរិកថាបានផ្ដល់ជំនួយស៊ើបការណ៍សម្ងាត់ដល់កងកម្លាំងជើងទឹកអ៊ុយក្រែនដើម្បីឱ្យពួកគេងាយស្រួលកំណត់គោលដៅវាយប្រហារលើនាវារុស្ស៊ី។ អាមេរិកបានបដិសេដច្រានចោលការចោទប្រកាន់របស់រុស្ស៊ីនេះចោល។[ ២២៥]
មកត្រឹមថ្ងៃទី៣ ខែមីនា កងកម្លាំងអ៊ុយក្រែននៅទីក្រុងមិកូឡៃហ្វបានពន្លិចនាវាចម្បាំងប្រភេទហ្វ្រីហ្គាត របស់ខ្លួនឈ្មោះ ហ៊ឺធីម៉ន់ សាហៃដាចឈ្នី ដែលត្រូវជាមេនាវាធំរបស់កងទ័ពជើងទឹកអ៊ុយក្រែន ដើម្បីការពារកុំឱ្យនាវានេះធ្លាក់ទៅក្នុងដៃកងកម្លាំងរុស្ស៊ី។[ ២២៦] នៅថ្ងៃទី២៤ ខែមីនា មន្ត្រីអ៊ុយក្រែនបាននិយាយថា នាវារបស់រុស្ស៊ីបានចូលចតនៅទីក្រុងប៊ែរឌានស្ក៍ ប៉ុន្តែត្រូវបានអ៊ុយក្រែនបាញ់គ្រាប់រ៉ុក្កែតកម្ទេចចោល។[ ២២៧] [ ៧៨] [ ៨៩] នៅខែមីនា ឆ្នាំ២០២២ អង្គការនាវាចរណ៍សមុទ្រអន្តរជាតិ នៃអង្គការសហប្រជាជាតិ (IMO) បានប្ដេជ្ញាស្វែងរកច្រកផ្លូវសមុទ្រមួយនៅសមុទ្រខ្មៅដើម្បីឱ្យនាវាពាណិជ្ជកម្មឆ្លងកាត់ចាកចេញពីកំពង់ផែអ៊ុយក្រែនដោយសុវត្ថិភាព។[ ២២៨]
នៅថ្ងៃទី១ ខែមិថុនា រដ្ឋមន្ត្រីការបរទេសរុស្ស៊ី លោកស៊ែរជី ឡាហ្វរូហ្វ បានអះអាងថា គោលនយោបាយរបស់អ៊ុយក្រែនក្នុងការបង្កប់មីនក្រោមទឹកនៅខាងក្រៅកំពង់ផែរបស់ខ្លួនគឺជាកត្តាមួយបណ្ដាលឱ្យកើតមានវិបត្តិនាំចេញស្បៀងអាហារទៅផ្គត់ផ្គង់ទីផ្សារពិភពលោក។ លោកបាននិយាយបន្ថែមទៀតថា "ប្រសិនបើទីក្រុងកៀវដោះស្រាយបញ្ហាមីននៅកំពង់ផែរបស់ខ្លួន នោះកងទ័ពជើងទឹករុស្ស៊ីនឹងធានាបើកផ្លូវដល់នាវាដឹកគ្រាប់ធញ្ញជាតិផ្សេងៗឱ្យឆ្លងកាត់ចេញទៅកាន់សមុទ្រមេឌីទែរ៉ាណេដោយរលូន"។[ ២២៩] នៅថ្ងៃទី២៣ ខែកក្កដា សារព័ត៌មាន CNBC បានរាយការណ៍ពីការបាញ់ប្រហារគ្រាប់មីស៊ីលដោយរុស្ស៊ីចូលទៅក្នុងកំពង់ផែក្រុងអូដេសារបស់អ៊ុយក្រែន។ ទង្វីរបស់រុស្ស៊ីនេះបានទទួលការថ្កោលទោសភ្លាមៗពីមេដឹកនាំនៃបណ្ដាប្រទេសនានានៅជុំវិញពិភពលោក ចំពេលដែលអង្គការសហប្រជាជាតិ និងប្រទេសតួកគីទើបបានសម្រេចកិច្ចព្រមព្រៀងនឹងគ្នានាពេលថ្មីៗទាក់ទិននឹងការបើកច្រករបៀងនៅដែនសមុទ្រសម្រាប់ការនាំចេញផលិតផលគ្រាប់ធញ្ញជាតិ និងគ្រឿងឧបភោគបរិភោគផ្សេងៗទៀត។[ ២៣០]
កម្លាំងការពារប្រជាជនអ៊ុយក្រែន
ប្រជាជនស៊ីវិលនៅកៀវកំពុងរៀបចំគ្រាប់បែកដប, ២៦ កុម្ភៈ ២០២២
ជនស៊ីវិលអ៊ុយក្រែនបានរួមគ្នាប្រឆាំងនឹងការឈ្លានពានរបស់រុស្ស៊ី ដោយការស្ម័គ្រចិត្តចុះចូលជាមួយអង្គភាពការពារទឹកដី ផលិតគ្រាប់បែកដប បរិច្ចាគស្បៀងអាហារ សាងសង់របាំងការពារយោធា[ ២៣១] និងជួយដឹកជញ្ជូនជនភៀសខ្លួន។ល។[ ២៣២] ជាការឆ្លើយតបទៅនឹងការអំពាវនាវពីទីភ្នាក់ងារដឹកជញ្ជូនអ៊ុយក្រែន ប្រជាជនស៊ីវិលបានរុះរើ ឬផ្លាស់ប្តូរផ្លាកសញ្ញាផ្លូវគោក សាងសង់របាំងបណ្តោះអាសន្ន និងបិទច្រកផ្លូវផ្សេងៗ។ របាយការណ៍តាមប្រព័ន្ធផ្សព្វផ្សាយសង្គមបានបង្ហាញអំពីបាតុកម្មតាមដងផ្លូវប្រឆាំងនឹងកងកម្លាំងរុស្ស៊ីនៅក្នុងទឹកដីកាន់កាប់ ហើយជារឿយៗវាបានវិវត្តទៅជាជម្លោះពាក្យសម្ដី និងការប្រឈមមុខដោយផ្ទាល់ជាមួយកងទ័ពរុស្ស៊ី។[ ២៣៣] នៅដើមខែមេសា ប្រជាជនស៊ីវិលអ៊ុយក្រែនមួយចំនួនបានចាប់ផ្តើមរត់ចូលតំបន់ព្រៃភាគខាងជើង និងខាងកើតនៃប្រទេសដើម្បីបង្កើតជាចលនាទ័ពព្រៃប្រឆាំងនឹងសត្រូវឈ្លានពានរបស់ពួកគេ។ យោធាអ៊ុយក្រែនក៏បានប្រកាសស្របៗដែរអំពីយុទ្ធនាការទ័ពព្រៃទ្រង់ទ្រាយធំ ដើម្បីបំពេញបន្ថែមកម្លាំងការពារទូទៅរបស់ខ្លួន។[ ២៣៤]
ក្នុងករណីខ្លះ មនុស្សមួយចំនួនបានយកខ្លួនប្រាណរបស់គេទៅរារាំងយានយន្តយោធារុស្ស៊ី ហើយវាជាវិធីសាស្ត្រមួយដែលបង្ខំឱ្យកងកម្លាំងរុស្ស៊ីត្រឡប់បកក្រោយវិញ។[ ២៣៣] [ ២៣៥] [ ២៣៦] ប្រតិកម្មរបស់ទាហានរុស្ស៊ីចំពោះចលនាតស៊ូរបស់ជនស៊ីវិលគឺមានជាច្រើនទម្រង់ខុសៗគ្នាដូចជា ការចុះទៅចរចាជាមួយក្រុមបាតុករ[ ២៣៣] ការបាញ់គំរាមទៅលើអាកាស ឬដោយផ្ទាល់ទៅក្នុងហ្វូងមនុស្សតែម្ដង។[ ២៣៧] នៅអំឡុងពេលឈ្លានពាន គេសង្កេតឃើញមានការចាប់ឃុំខ្លួនក្រុមបាតុករជនជាតិអ៊ុយក្រែនជាច្រើននាក់ ហើយប្រព័ន្ធផ្សព្វផ្សាយអ៊ុយក្រែនបានរាយការណ៍ពីការបាត់ខ្លួន ការប្រល័យជីវិត ការចាប់ធ្វើចំណាប់ខ្មាំង ការសម្លាប់ក្រៅប្រព័ន្ធតុលាការ និងអំពើហិង្សាផ្លូវភេទមកលើប្រជាជនអ៊ុយក្រែនដែលប្រព្រឹត្តដោយយោធារុស្ស៊ី។[ ២៣៨]
គិតត្រឹមថ្ងៃទី២១ ខែឧសភា ឆ្នាំ២០២២ លោកហ្សេឡេនស្គីបានបង្ហាញថា អ៊ុយក្រែនកំពុងមានសមាជិកយោធាចំនួន ៧០០,០០០ នាក់ ដែលបានកំពុងបំពេញកាតព្វកិច្ចប្រយុទ្ធប្រឆាំងនឹងការឈ្លានពានរបស់រុស្ស៊ី។[ ២៣៩] អាវុធ និងអង្គភាពយោធាទាំងឡាយដែលអ៊ុយក្រែនធ្លាប់បានបញ្ជូនទៅក្នុងបេសកកម្មរក្សាសន្តិភាពរបស់អង្គការសហប្រជាជាតិដូចជាបេសកកម្មម៉ូនូស្កូ នៅសាធារណរដ្ឋប្រជាធិបតេយ្យកុងហ្គោជាដើម ត្រួវបានថ្នាក់លើបញ្ជាឱ្យនាំចូលស្រុកវិញ។[ ២៤០]
អន្តរាគមន៍ពីយោធាបរទេស
ជំនួយដល់អ៊ុយក្រែន
ប្រទេសដែលបានបញ្ជូនជំនួយយោធាទៅអ៊ុយក្រែន អាវុធធន់ធ្ងន់
អាវុធធន់ស្រាល
សម្ភារៈមិនប៉ះពាល់អាយុជីវិត
ជំនួយក្រៅសម្ភារៈ
អ៊ុយក្រែន
ជាការឆ្លើយតបទៅនឹងសកម្មភាពឈ្លានពានរបស់រុស្ស៊ី ប្រទេសជាច្រើនបានសម្រចផ្ដល់ជំនួយយោធាដល់ប្រទេសអ៊ុយក្រែនរួមមានគ្រឿងសព្វាវុធ បរិក្ខារ ការហ្វឹកហ្វឺន និងជំនួយភស្តុភារជាដើម។ ក្រោយពីរុស្ស៊ីបានចូលឈ្លានពានអ៊ុយក្រែន បណ្ដាបស្ចិមប្រទេសនិងរួមទាំងប្រទេសមួយចំនួនផ្សេងទៀតដែលមានទណ្ឌកម្មនៅលើរុស្ស៊ីស្រាប់ បានប្រកាសតម្លើងកម្រិតទណ្ឌកម្មសារជាថ្មីក្នុងគោលបំណងផ្ដួលសេដ្ឋកិច្ចរបស់រុស្ស៊ី។[ ២៤១] [ ២៤២] ទណ្ឌកម្មដែលបានដាក់សង្កត់មកលើរុស្ស៊ីនោះបានចុចសម្ដៅទៅលើអ្នកនយោបាយ ធនាគារ អាជីវកម្ម ដំណូររូបិយវត្ថុ ការនាំចេញ និងការនាំចូលពីប្រទេសរុស្ស៊ីជាដើម។[ ២៤១]
ប្រធានាធិបតីអ៊ុយក្រែន លោកវ៉ូឡូឌីមីរ ហ្សេឡេនស្គី និងមេដឹកនាំបស្ចិមប្រទេសនៅក្នុងជំនួបកំពូលណាតូនៅទីក្រុងវីលនៀស ក្នុងថ្ងៃទី១២ ខែកក្កដា ឆ្នាំ២០២៣
ជំនួយយោធាអ៊ុយក្រែនភាគច្រើនត្រូវបានសម្របសម្រួលតាមរយៈក្រុមទំនាក់ទំនងការពារជាតិអ៊ុយក្រែន ដែលមានប្រទេសជាង ៥០ ចូលរួមដោយក្នុងនោះមានរដ្ឋជាសមាជិកទាំង ៣២ របស់អង្គការណាតូ ផងដែរ។[ ២៤៣] វិទ្យាស្ថានឃីល បានរកឃើញថាជំនួយបរទេសដែលមានតម្លៃស្មើនឹង ៣៨០ ពាន់លានដុល្លារអាមេរិកត្រូវបានបញ្ជូនទៅអ៊ុយក្រែននៅក្នុងចន្លោះខែមករា ឆ្នាំ២០២២ ដល់ខែមករា ឆ្នាំ២០២៤។[ ២៤៤] ជំនួយទៅអ៊ុយក្រែនភាគច្រើនមានប្រភពចេញពីប្រទេសនៅអឺរ៉ុប (ទាំងយោធា ហិរញ្ញវត្ថុ និងមនុស្សធម៌)។[ ២៤៥] ទន្ទឹមនឹងនេះ សហរដ្ឋអាមេរិកបានផ្តល់ជំនួយយោធាដល់អ៊ុយក្រែនច្រើនបំផុតបើប្រៀបធៀបនឹងប្រទេសដទៃ[ ២៤៥] ដោយចាត់ថវិកាប្រមាណ ១៧៥ ពាន់លានដុល្លារដើម្បីជួយប្រទេសនេះ។[ ២៤៦] ក្នុងអំឡុងសប្តាហ៍ដំបូងនៃការឈ្លានពាន ប្រទេសសមាជិកណាតូបានផ្គត់ផ្គង់អាវុធប្រឆាំងរថក្រោះជាង ១៧,០០០ គ្រឿងដល់អ៊ុយក្រែន[ ២៤៧] ហើយនៅពាក់កណ្តាលខែមីនា ចំនួននេះត្រូវបានគេប៉ាន់ស្មានថាបានកើនច្រើនជាង ២០,០០០ គ្រឿងទៅទៀត។[ ២៤៨]
នៅដើមសង្គ្រាមឈ្លានពានដំបូង បណ្ដាប្រទេសគាំទ្រអ៊ុយក្រែនភាគច្រើនបានអះអាងថាខ្លួននឹងមិនបញ្ជូនជំនួយជាកម្លាំងទ័ពទៅកាន់ប្រទេសអ៊ុយក្រែនឡើយ។[ ២៤៩] មកដល់ឆ្នាំ២០២៤ ប្រធានាធិបតីបារាំង លោកអេម៉ានុយអែល ម៉ាក្រុង បាននិយាយពីលទ្ធភាពបញ្ជូនទ័ពទៅអ៊ុយក្រែន។[ ២៥០]
រដ្ឋាភិបាលរុស្ស៊ីធ្លាប់បានគំរាមសងសឹកនឹងប្រទេសដែលបានផ្គត់ផ្គង់ជំនួយយោធាដល់អ៊ុយក្រែន ហើយបាននិយាយអះអាងទៀតថា អង្គការណាតូបានកំពុងប្រើប្រាស់អ៊ុយក្រែនដើម្បីវាយប្រហាររុស្ស៊ីដោយប្រយោល។[ ២៥១] យោងតាមគរុសុភាអាមេរិកមួយគឺ Atlantic Council បានបកស្រាយបញ្ជាក់ថា រដ្ឋាភិបាលរុស្ស៊ីមិនបានបញ្ចេញសកម្មភាពអ្វីដើម្បីសងសឹកទៅលើបស្ចិមលោកដូចដែលខ្លួនបានអះអាងនោះទេ ទោះជាបស្ចិមលោកទាំងនោះបានប្រព្រឹត្តិលើសបន្ទាត់ក្រហមរបស់រុស្ស៊ីក៏ដោយ។[ ២៥២] នៅក្នុងឆ្នាំ២០២៣ លោកពូទីនបាននិយាយថា ប្រសិនបើជំនួយយោធាទាំងប៉ុន្មានត្រូវកាត់ផ្ដាច់ នោះអ៊ុយក្រែននឹងមិនអាចតតាំងនឹងរុស្ស៊ីបានយូរឡើយ។[ ២៥៣]
ជំនួយដល់រុស្ស៊ី
ប្រទេសដែលបញ្ជូនអាវុធទៅរុស្ស៊ី
រុស្ស៊ី
អ៊ុយក្រែន
ប្រទេសបេឡារុស បានអនុញ្ញាតឱ្យរុស្ស៊ីប្រើប្រាស់ទឹកដីរបស់ខ្លួនដើម្បីធ្វើការវាយលុក និងបាញ់មីស៊ីលរុស្ស៊ីចូលទៅក្នុងប្រទេសអ៊ុយក្រែន។[ ២៥៤] ដែនអាកាសប្រទេសបេឡារុសធ្លាប់ត្រូវបានរុស្ស៊ីប្រើប្រាស់ ពិសេសសម្រាប់ប្រតិបត្តិការប្រព័ន្ធរ៉ាដារហូតដល់ឆ្នាំ២០២៣ បន្ទាប់ពីយន្តហោះចាប់រ៉ាដារបស់រុស្ស៊ីប្រភេទ បេរីហ្វ អា-៥០ ត្រូវបានដ្រូនរបស់ក្រុមប្រឆាំងបេឡារុសបាញ់កម្ទេច។[ ២៥៥] ដោយសារតែអន្តរាគមន៍ដ៏សកម្មរបស់បេឡារុសនៅក្នុងសង្គ្រាមនេះ អ្នកជំនាញមួយចំនួនក៏បានចាត់ទុកបេឡារុសជាសហភាគីសង្គ្រាមមួយផងដែរ[ ២៥៦] [ ២៥៧] ដែលខុសពីរដ្ឋមិនមែនសហភាគីសង្គ្រាម ពោលជារដ្ឋផ្ដល់ការគាំទ្រផ្សេងៗដោយប្រយោលដល់ភាគីសង្គ្រាម។[ ២៥៨] ក្រៅពីនេះ បេឡារុសក៏បានគាំទ្រដល់យោធារុស្ស៊ីតាមរយៈការផ្ដល់គ្រឿងសព្វាវុធ និងគ្រាប់រំសេវផ្សេងៗ ហើយបើយោងតាម Armed Conflict Survey នៅក្នុងឆ្នាំ២០២៤ បានឱ្យដឹងថា រុស្ស៊ីបានបញ្ជូនអាវុធយុទ្ធសាស្ត្រនុយក្លេអ៊ែរមកបេឡារុស។[ ២៥៩]
នៅក្នុងខែមិថុនា ឆ្នាំ២០២៣ របាយការណ៍ចារកម្មយោធាអាមេរិកបានសន្មតថា ប្រទេសអ៊ីរ៉ង់កំពុងតែផ្តល់ដ្រូនសឹកប្រភេទ ស្ហាហែដ និងសម្ភារៈផលិតផ្សេងៗដើម្បីបង្កើតរោងចក្រផលិតដ្រូនដល់ប្រទេសរុស្ស៊ី។[ ២៦០] នៅក្នុងខែកុម្ភៈ ឆ្នាំ២០២៤ របាយការណ៍របស់សារព័ត៌មាន Reuters បានចង្អុលបង្ហាញថា អ៊ីរ៉ង់បានបញ្ជូនគ្រាប់មីស៊ីលបាលីស្ទីកទៅឱ្យយោធារុស្ស៊ី។[ ២៦១] យោងតាមប្រភពពីអាមេរិកនិងអ៊ុយក្រែនបានឱ្យដឹងទៀតថា កងទ័ពអ៊ីរ៉ង់បានមានវត្តមាននៅក្នុងឧបទ្វីបគ្រីមៀដោយដើរតួជាកម្លាំងជួរក្រោយចាប់បញ្ជាដ្រូនទៅវាយប្រហារហេដ្ឋារចនាសម្ព័ន្ធស៊ីវិល ឬជនស៊ីវិលផ្ទាល់នៅអ៊ុយក្រែន។[ ២៦២] [ ២៦៣] វិទ្យាស្ថានសិក្សាសឹកសង្គ្រាម បានសន្មតស្មាន់ថា កម្លាំងអ៊ីរ៉ង់ទាំងនោះទំនងជាទាហានរបស់អង្គភាពកងឆ្មាំបដិវត្តន៍ឥស្លាម ឬបុគ្គលដែលជាប់ពាក់ព័ន្ធនឹងអង្គភាពនោះ។[ ២៦៤] អាជ្ញាធរប្រទេសអ៊ីរ៉ង់វិញបានប្រកាសក្ដែងៗច្រានចោលរាល់ការចោទប្រកាន់ទាំងឡាយដែលថាខ្លួនបានបញ្ជូនគ្រឿងសឹកទៅរុស្ស៊ីដើម្បីវាយប្រហារអ៊ុយក្រែន។[ ២៦៥]
ប្រទេសកូរ៉េខាងជើង បានផ្គត់ផ្គង់ឱ្យរុស្ស៊ីនូវមីស៊ីលបាលីស្ទីក និងគ្រាប់ផ្លោងផ្សេងៗ ខណៈអាជ្ញាធរអាមេរិកមិនបានបញ្ជាក់ពីប្រភេទ ឬម៉ាកអាវុធជាក់លាក់មួយណាទេ។ សំណល់កម្ទេចកម្ទីដែលបន្សល់ទុកពីមីស៊ីលដែលធ្លាក់នៅអ៊ុយក្រែននៅខែធ្នូ ឆ្នាំ២០២៣ បានបង្ហាញពីបំណែកផ្នែកនៃមីស៊ីលហាស៊ុង-១១ អា ១១ បេ និងកាអិន-២៥ ។[ ២៦៦] [ ២៦៧] នៅខែតុលា ឆ្នាំ២០២៤ អ៊ុយក្រែននិងកូរ៉េខាងត្បូងបានអះអាងថា វិស្វករកូរ៉េខាងជើងត្រូវបានគេបញ្ជូនមកកាន់សមរភូមិនៅអ៊ុយក្រែនដើម្បីជួយប្រតិបត្តិការបាញ់មីស៊ីលកូរ៉េខាងជើងទាំងនោះ ហើយពួកនោះក៏ត្រូវបាត់បង់ជីវិតខ្លះដែរ។[ ២៦៨] [ ២៦៩] [ ២៧០]
ក្រោយមកក្នុងខែដដែរ អ្នកនាំពាក្យសេតវិមានបាននិយាយថា សហរដ្ឋអាមេរិកកំពុងមាន "ការព្រួយបារម្ភ" អំពីរបាយការណ៍ដែលបង្ហាញពីវត្តមានទាហានកូរ៉េខាងជើងកំពុងប្រយុទ្ធនៅអ៊ុយក្រែន។[ ២៧១] [ ២៧២] [ ២៧៣] ព័ត៌មានពីចារកម្មអ៊ុយក្រែនតាមរយៈលោកហ្សេឡេនស្គីបានជឿថា កូរ៉េខាងជើងបានកំពុងត្រៀមកម្លាំងទាហានប្រមាណ ១០,០០០ នាក់មកប្រយុទ្ធខាងរុស្ស៊ី។[ ២៧៤] ចំណែកឯរដ្ឋាភិបាលកូរ៉េខាងជើងវិញបានចេញមុខនិយាយថាគ្មានទាហានខ្លួនណាមួយត្រូវបានបញ្ជូនមកជួយប្រយុទ្ធជាមួយនឹងរុស្ស៊ីឡើយ។[ ២៧៥] [ ២៧៦] [ ២៧៧]
អាមេរិកក្រោយមកបានអះអាងពីការបានរកឃើញភស្តុតាងដែលថាកូរ៉េខាងជើងបានបញ្ជូនទាហានប្រមាណ ៣,០០០ នាក់ទៅកាន់ប្រទេសរុស្ស៊ី ដោយទាហានទាំងនោះអាចត្រូវបានដឹកជញ្ជូនតាមនាវាកាលកំឡុងខែតុលា និងកំពុងហ្វឹកហាត់នៅមូលដ្ឋានយោធាចំនួនបីកន្លែងនៅភាគខាងកើតប្រទេសរុស្ស៊ី។ សហរដ្ឋអាមេរិកបានបន្ថែមទៀតថា ការបញ្ជូនទាហានកូរ៉េខាងជើងចូលរុស្ស៊ីបែបនេះអាចជាភស្តុតាងមួយកម្រិតទៀតដែលបញ្ជាក់ថាយោធារុស្ស៊ីពិតជាកំពុងមានបញ្ហាកង្វះកម្លាំងទាហានមែន។[ ២៧៨] នៅថ្ងៃទី២៨ ខែតុលា ប្រធានអង្គការណាតូ លោកម៉ាក រូតបានលើកបញ្ជាក់ពីរបាយការណ៍ចារកម្មអ៊ុយក្រែនថា ទាហានកូរ៉េខាងជើងនោះត្រូវបានបញ្ជូនមកតំបន់គូស្គ៍ដើម្បីគាំទ្រកងកម្លាំងរុស្ស៊ីប្រឆាំងនឹងទាហានវាយលុករបស់អ៊ុយក្រែន ខណៈមន្ទីរបញ្ចកោណបានរាយការណ៍ថាទាហានកូរ៉េខាងជើងប្រមាណ ១០,០០០ នាក់ត្រូវបានបញ្ជូនមកជួយរុស្ស៊ីប្រយុទ្ធប្រឆាំងនឹងអ៊ុយក្រែន។[ ២៧៩] [ ២៨០] [ ២៨១]
រដ្ឋមន្ត្រីក្រសួងការពារជាតិរុស្ស៊ី លោកអាន់ឌ្រីយ បេឡូយូសូហ្វ ជាមួយនឹងរដ្ឋមន្ត្រីក្រសួងការពារជាតិកូរ៉េខាងជើង លោកឧត្តមសេនីយ៍ណូ ក្វាង់ឆឹល , ២៩ វិច្ឆិកា ២០២៤
វត្តមានកូរ៉េខាងជើងនៅក្នុងសង្គ្រាមត្រូវបានគេបញ្ជាក់ម្ដងហើយម្ដងទៀត ដូចនៅថ្ងៃទី៧ ខែវិច្ឆិកា រដ្ឋមន្ត្រីការពារជាតិអ៊ុយក្រែនបានរាយការណ៍ពីវត្តមានទាហានកូរ៉េខាងជើងក្នុងសមរភូមិកាលថ្ងៃទី៥ ខែវិច្ឆិកា។[ ២៨២] មកដល់ថ្ងៃទី១៣ ខែវិច្ឆិកា ទាំងក្រសួងការបរទេសអាមេរិក និងកូរ៉េខាងត្បូងបានបញ្ជាក់ស្របគ្នាថា កងទ័ពកូរ៉េខាងជើងបានចាប់ផ្តើមចូលរួមក្នុងការប្រយុទ្ធប្រឆាំងនឹងកងកម្លាំងអ៊ុយក្រែននៅតំបន់គូស្គ៍។[ ២៨៣] [ ២៨៤] [ ២៨៥] ថ្វីបើគណៈនាយកចារកម្មអ៊ុយក្រែនបានពោលថា កងទ័ពកូរ៉េខាងជើងទំនងជាមិនប្រឡូកវាយជាមួយអ៊ុយក្រែន ហើយកំពុងស្ថិតក្នុងដំណាក់កាលហ្វឹកហ្វាត់នៅឡើយក្ដី[ ២៨៦] ប៉ុន្តែនៅថ្ងៃទី១៦ ខែធ្នូ អាមេរិកបានរកឃើញថាមានទាហានកូរ៉េខាងជើងមួយចំនួនត្រូវបានស្លាប់នៅក្នុងសមរភូមិប្រយុទ្ធនៃតំបន់គូស្គ៍។[ ២៨៧] ពីរថ្ងៃក្រោយមកនៅថ្ងៃទី១៨ គេបានប៉ាន់ប្រមាណថាចំនួនទាហានកូរ៉េខាងជើងដែលបានស្លាប់នៅក្នុងសង្គ្រាមមកទល់បច្ចុប្បន្នអាចឈានដល់ខ្ទង់រយ[ ២៨៨] ខណៈប្រភពពីកូរ៉េខាងត្បូងបានរាយការណ៍មានទាហានកូរ៉េខាងជើងប្រមាណ ១០០ នាក់បានស្លាប់ និង ១,០០០ នាក់បានរងរបួស។[ ២៨៩]
នៅខែមករា ឆ្នាំ២០២៥ ទាហានកូរ៉េខាងជើងចំនួនពីរនាក់ត្រូវបានចាប់ខ្លួនកំឡុងពេលប្រយុទ្ធនៅអូប្លាសគូស្គ៍។ របាយការណ៍ស៊ើបអង្កេតពីទាហានទាំងពីរនោះបានបង្ហាញឱ្យឃើញថា ទាហានកូរ៉េខាងជើងដែលបានបញ្ជូនមករុស្ស៊ី ត្រូវបានទទួលឯកសារយោធាក្លែងក្លាយ ដែលក្នុងនោះវាបានបញ្ជាក់ថាពួកគេជាជនជាតិរុស្ស៊ីដែលមកពីតំបន់ទូវ៉ា ។[ ២៩០] នៅក្នុងខែមីនា ឆ្នាំ២០២៥ អគ្គសេនាធិការចម្រុះនៃប្រទេសកូរ៉េខាងត្បូងបានចេញសេចក្ដីថ្លែងការថា កូរ៉េខាងជើងបានបញ្ជូនទាហានចំនួន ៣,០០០ នាក់បន្ថែមនៅដើមឆ្នាំនេះ រួមជាមួយនឹងគ្រឿងសព្វាវុធយោធាផ្សេងៗដូចជាគ្រាប់មីស៊ីលបាលីស្ទីករយៈចម្ងាយខ្លីជាដើម ដើម្បីមកជួយគាំទ្រដល់កងកម្លាំងប្រទេសរុស្ស៊ី។ យោងតាមប្រភពពីកូរ៉េខាងត្បូងដដែរ ទាហានកូរ៉េខាងជើងសរុបប្រមាណ ១១,០០០ នាក់ត្រូវបានបញ្ជូនទៅកាន់ប្រទេសរុស្ស៊ី ដោយក្នុងនោះមានប្រមាណ ៤,០០០ នាក់ត្រូវបានស្លាប់ ឬរងរបួសនៅក្នុងសមរភូមិប្រយុទ្ធ។[ ២៩១] ក្នុងខែដដែរនោះ រុស្ស៊ីបានចេញទទួលស្គាល់ជាលើកដំបូងអំពីវត្តមានទាហានកូរ៉េខាងជើងដែលបានបញ្ជូនមកជួយកងកម្លាំងរបស់ខ្លួននៅតំបន់គូស្គ៍ ដោយឧត្តមសេនីយ៍រុស្ស៊ីជាន់ខ្ពស់ម្នាក់ឈ្មោះ វ៉ាឡេរី យេរ៉ាស៊ីមូហ្វ បានសម្តែងជាការដឹងគុណពិសេសចំពោះកងទ័ពកូរ៉េខាងជើងដែលបានជួយ "រំដោះតំបន់ព្រំដែនគូស្គ៍"។[ ២៩២]
វិនាសកម្ម
រូបថតនៃទាហានអ៊ុយក្រែនដែលបានពលីជីវិតនៅក្នុងសង្គ្រាមរុស្ស៊ី-អ៊ុយក្រែន
សាកសពទាហានរុស្ស៊ីនៅក្បែររថពាសដែកជាប់ស្លាកសញ្ញា Z
ជនរងគ្រោះស៊ីវិលអ៊ុយក្រែនបន្ទាប់ពីគ្រប់ផ្លោងរុស្ស៊ីចំនួនពីរគ្រាប់បានធ្លាក់ចំអគារសាលាមត្តេយ្យមួយកន្លែងក្នុងក្រុងអូសទ្រារីកា បង្កឱ្យមនុស្សប្រមាណ ៥០ នាក់ត្រូវចូលសង្គ្រោះក្នុងមន្ទីរពេទ្យ
ទាំងប្រភពពីរុស្ស៊ី និងអ៊ុយក្រែនសុទ្ធតែបានពន្លើសនិងបំប៉ោងចំនួនអ្នកស្លាប់នៃទាហានខាងភាគីសត្រូវគ្នារៀងៗខ្លួនក្នុងគោលបំណងលើកទឹកចិត្តទៅដល់កងកម្លាំងជួរមុខរបស់ពួកគេ។[ ២៩៣] យោងទៅតាមឯកសារអាមេរិកដែលបែកធ្លាយបានឱ្យដឹងថា "ការរាយការណ៍បន្ទាបចំនួនទាហានស្លាប់ និងរបួសនៅក្នុងប្រព័ន្ធ [រុស្ស៊ី] បានបញ្ជាក់អំពី 'ការស្ទាក់ស្ទើរ' របស់អង្គភាពយោធាជួរមុខក្នុងការផ្ដល់ព័ត៌មានអាក្រក់ដល់បញ្ជាការថ្នាក់លើ"។[ ២៩៤] ស្រដៀងគ្នានេះដែរ សារព័ត៌មានក្នុងស្រុករុស្ស៊ីក៏បានឈប់ផ្សព្វផ្សាយរាយការណ៍ពីចំនួនស្លាប់របស់ទាហានរុស្ស៊ីផងដែរ។[ ២៩៥] រុស្ស៊ីក៏ដូចជាអ៊ុយក្រែនសុទ្ធតែធ្លាប់បានទទួលស្គាល់នូវវិនាសកម្មយោធាដ៏ "ច្រើនសន្ធឹកសន្ធាប់" និង "ធ្ងន់ធ្ងរ" នៅឯសមរភូមិជួរមុខ។[ ២៩៦] [ ២៩៧] [ ២៩៨]
ជាក់ស្ដែង ចំនួនអ្នកស្លាប់នៅក្នុងសង្គ្រាមទាំងយោធានិងស៊ីវិលគឺមិនអាចផ្ទៀងផ្ទាត់បានជាក់លាក់ត្រឹមត្រូវមួយភាគរយឡើយ។[ ២៩៩] ទីភ្ញាក់ងារសារព័ត៌មាន AFP បានរាយការណ៍ថាទាំងខ្លួន និងអ្នកសង្កេតការណ៍ជម្លោះឯករាជ្យផ្សេងឯទៀតគឺមានការលំបាកខ្លាំងណាស់ក្នុងការផ្ទៀងផ្ទាត់ប្រភពអះអាងចំនួនទាហានស្លាប់ពីភាគីសង្គ្រាមទាំងសងខាង ហើយតែងមានការសង្ស័យអំពីការបំប៉ោងចំនួនទាហានស្លាប់ដោយភាគីទាំងពីរនៅក្នុងប្រភពទាំងនោះ។[ ៣០០] នៅខែតុលា ឆ្នាំ២០២២ គម្រោងប្រព័ន្ធផ្សព្វផ្សាយរុស្ស៊ីឯករាជ្យមួយឈ្មោះ iStories តាមរយៈប្រភពដ៏ជិតស្និទ្ធនឹងវិមានក្រឹមឡាំង បានរាយការណ៍ថា ទាហានរុស្ស៊ីជាង ៩០,០០០ នាក់ត្រូវបានបាត់បង់ជីវិត រងរបួសធ្ងន់ធ្ងរ ឬបានបាត់ខ្លួន។[ ៣០១]
ខណៈពេលដែលករណីស្លាប់ក្នុងសមរភូមិអាចងាយសន្និដ្ឋានបានដោយផ្អែកលើប្រភពមួយចំនួនដូចជា រូបភាពផ្កាយរណបជាដើម តែផ្ទុយមកវិញ ករណីស្លាប់របស់ជនស៊ីវិលគឺពិបាកនឹងវាស់វែងសន្និដ្ឋានណាស់។ នៅក្នុងខែមិថុនា ឆ្នាំ២០២២ រដ្ឋមន្ត្រីក្រសួងការពារជាតិអ៊ុយក្រែនបានប្រាប់សារព័ត៌មាន CNN ថា ប្រជាជនអ៊ុយក្រែនរាប់ម៉ឺននាក់បានបាត់បង់ជីវិត ហើយលោកសង្ឃឹមថាចំនួនអ្នកស្លាប់ទាំងអស់នោះនឹងមិនកើនលើសពី ១០០,០០០ នាក់ចុះ។[ ៣០២] គិតមកត្រឹមខែកក្កដា ឆ្នាំ២០២៤ ជនជាតិអ៊ុយក្រែនប្រមាណ ២០,០០០ នាក់ត្រូវពិការដៃជើងដោយសារសង្គ្រាម។[ ៣០៣] ក្រោយការប្រយុទ្ធគ្នាយ៉ាងស្វិតស្វាញនៅទីក្រុងម៉ារីអ៊ូប៉ូល មន្ត្រីអ៊ុយក្រែនជឿថាមនុស្សយ៉ាងច្រើន ២០,០០០ នាក់អាចត្រូវបានស្លាប់បាត់បង់ជីវិត[ ៣០៤] [ ៣០៥] ខណៈគេនៅប្រទះរកឃើញសាកសពមនុស្សជាបន្តបន្ទាប់គិតមកត្រឹមខែកញ្ញា ឆ្នាំ២០២២។[ ៣០៦] អភិបាលក្រុងមួយនេះបានថ្លែងថា ជនស៊ីវិលជាង ១០,០០០ នាក់ត្រូវបានបាត់បង់ជីវិតកំឡុងពេលរុស្ស៊ីបានឡោមព័ទ្ធវាយម៉ារីអ៊ូប៉ូល ប៉ុន្តែចំនួនជាក់ស្ដែងអាចមានរហូតដល់ទៅជាង ២០,០០០ នាក់ឯណោះ ខណៈកងកម្លាំងរុស្ស៊ីត្រូវបានគេរាយការណ៍ថាបានដឹកជញ្ជូននាំយកគ្រឿងបូជាសពចល័តមកជាមួយពួកគេពេលចូលគ្រប់គ្រងម៉ារីអ៊ូប៉ូល។[ ៣០៧] [ ៣០៨] [ ៣០៩] ការស៊ើបអង្កេតដោយសារព័ត៌មាន AP ចាប់ពីចុងឆ្នាំ២០២២ បានប៉ាន់ប្រមាណតួលេខជនស៊ីវិលដែលបានស្លាប់ថាមានរហូតដល់ ៧៥,០០០ នាក់ ដោយនេះគ្រាន់តែជាតួលេខរាប់ត្រឹមក្នុងតំបន់ទីក្រុងម៉ារីអ៊ូប៉ូលប៉ុណ្ណោះ។[ ៣១០] [ ៣១១] ទីភ្ញាក់ងារសារព័ត៌មាន AFP វិញបានចេញផ្សាយថា "ចន្លោះគម្លាតដ៏ធំមួយក្នុងការរាប់ចំនួនអ្នកស្លាប់ និងរបួសគឺកើតចេញពីកង្វះខាតព័ត៌មានពីទីកន្លែងដែលស្ថិតក្រោមការកាន់កាប់ដោយរុស្ស៊ី ដូចជាទីក្រុងកំពង់ផែម៉ារីអ៊ូប៉ូលជាដើម ដែលគេជឿថាជនស៊ីវិលរាប់ម៉ឺននាក់បានស្លាប់នៅទីនោះ"។[ ៣១២] ការិយាល័យឧត្តមស្នងការអង្គការសហប្រជាជាតិទទួលបន្ទុកសិទ្ធិមនុស្ស (OHCHR) បានរាយការណ៍បង្ហាញពីចំនួនទិន្នន័យអ្នកស្លាប់ស៊ីវិលស្រដៀងៗគ្នា ហើយគេជឿថាចំនួនអ្នកស្លាប់និងរបួសពិតប្រាកដក្នុងចំណោមប្រជាជនស៊ីវិលគឺមានចំនួនខ្ពស់ជាងទិន្នន័យដែលគេនិយមប្រើបច្ចុប្បន្ន។[ ៣១៣]
ទាហានរុស្ស៊ីប្រមាណ ១,២០០ នាក់ត្រូវបានស្លាប់ ឬរបួសនៅក្នុងប្រទេសអ៊ុយក្រែនជារៀងរាល់ថ្ងៃ បើរាប់ចាប់ពីខែឧសភាដល់ខែមិថុនា ឆ្នាំ២០២៤[ ៣១៤] ហើយចំនួននេះបានកើនដល់ ១,៥០០ នាក់នៅក្នុងខែវិច្ឆិកានៃឆ្នាំ២០២៤ ដោយបូកសរុបចំនួនអ្នកស្លាប់និងរបួសក្នុងខែវិច្ឆិកានោះគឺមានរហូតដល់ទៅ ៤៥,៦៩០ នាក់។[ ៣១៥] កាសែត Newsweek បានប៉ាន់ប្រមាណថា ថ្ងៃដែលឆក់យកជីវិតទាហានរុស្ស៊ីច្រើនបំផុតគឺស្ថិតនៅក្នុងខែវិច្ឆិកា ឆ្នាំ២០២៤ នោះឯង ដោយមានទាហានរុស្ស៊ីស្លាប់ចំនួន ១,៩៥០ នាក់ ដែលនេះជាចំនួនលើសពីអត្រាកំណើតបុរសប្រចាំថ្ងៃជាមធ្យមនៅក្នុងប្រទេសរុស្ស៊ីទៅទៀត (១,៨៣៦)។[ ៣១៦] សារព័ត៌មាន Meduza ដែលមានមូលដ្ឋាននៅប្រទេសឡេតូនី បានប៉ាន់ប្រមាណថា ទាហានរុស្ស៊ីសរុបចំនួន ១៤០,០០០ នាក់ត្រូវបានបាត់បងជីវិតនៅក្នុងសង្គ្រាមឈ្លានពានអ៊ុយក្រែន បើគិតត្រឹមខែកក្កដា ឆ្នាំ២០២៤។[ ៣១៧]
សង្គ្រាមឈ្លានពានអ៊ុយក្រែនដោយរុស្ស៊ីនេះបានក្លាយជាសង្រ្គាមដ៏សាហាវឃោរឃៅបំផុតនៅទ្វីបអឺរ៉ុប បើរាប់ចាប់ពីរយៈពេល ៨០ ឆ្នាំចុងក្រោយនេះ[ ៣១៨] ដោយវាបានឡើងវ៉ាដាច់សង្គ្រាមបូស្នី ទៅទៀត។ អត្រាមរណភាពជាមធ្យមនៅក្នុងប្រទេសអ៊ុយក្រែនកាលពីឆ្នាំ២០២០ គឺ ៨.៧/១០០០ នាក់ ហើយមកដល់ឆ្នាំ២០២៤ វាបានហក់ឡើងដល់ ១៨.៦ ដែលនាំឱ្យអ៊ុយក្រែនជាប់ចំណាត់ថ្នាក់លេខមួយក្នុងនាមជាប្រទេសដែលមានអត្រាមរណភាពខ្ពស់បំផុតនៅលើលោក។ ចំពោះរុស្ស៊ី អត្រាមរណភាពបានរំកិលឡើងដល់ចំណាត់ថ្នាក់លេខប្រាំបួន ពោលគឺមាន ១៤/១០០០ នាក់។[ ៣១៩] [ ៣២០]
កិច្ចចរចាសន្តិភាព
កិច្ចប្រជុំកំពូលអំពីសន្តិភាពនៅអ៊ុយក្រែនក្នុងខែមិថុនា ឆ្នាំ២០២៤
ការចរចារកសន្តិភាពរវាងរុស្ស៊ី និងអ៊ុយក្រែនបានផ្ដើមធ្វើឡើងដំបូងៗនៅថ្ងៃទី២៨ ខែកុម្ភៈ, ថ្ងៃទី៣ ខែមីនា និងថ្ងៃទី៧ ខែមីនា ឆ្នាំ២០២២ នៅឯព្រំដែនបេឡារុស–អ៊ុយក្រែន ។ កិច្ចចរចាបន្ទាប់បន្សំត្រូវបានធ្វើឡើងនៅថ្ងៃទី១០ ខែមីនា នៅក្នុងប្រទេសតួកគី ហើយកិច្ចចរចាជុំទីបួននៅថ្ងៃទី១៤ ខែមីនា ដោយកិច្ចចរចាទាំងនេះមិនបានឈានដល់កិច្ចព្រមព្រៀងអ្វីទេជាលទ្ធផល។[ ៣៥០]
លោកពូទីនចង់បានការទទួលស្គាល់អធិបតេយ្យភាពរុស្ស៊ីលើ ទឹកដីដែលបានកាត់ (ក្នុងរូបភាព) ជាលក្ខខណ្ឌសម្រាប់បើកដំណើរការកិច្ចចរចាសន្តិភាពជាមួយអ៊ុយក្រែន។[ ៣៥១]
នៅក្នុងឆ្នាំ២០២៤ អ៊ុយក្រែនបានប្រកាសពីលក្ខខណ្ឌសន្តិភាពរបស់ខ្លួនដោយក្នុងនោះ អ៊ុយក្រែនបានទាមទារឱ្យរុស្ស៊ីដកកងទ័ពទាំងប៉ុន្មានចេញពីទឹកដីរបស់ខ្លួន ដោះលែងអ្នកទោសអ៊ុយក្រែនទាំងអស់ដែលរុស្ស៊ីបានចាប់ទៅមិនថាជាទាហាន ឬជនស៊ីវិល ចាប់ថ្នាក់ដឹកនាំរុស្ស៊ីទៅកាត់ទោសពីបទឧក្រិដ្ឋកម្មសង្រ្គាម ហើយអ៊ុយក្រែនត្រូវទទួលបានការធានាសន្តិសុខដើម្បីការពារកុំឱ្យកើតមានអរិភាពនៅពេលអនាគតតទៅទៀត។ ចំពោះលក្ខខណ្ខរបស់រុស្ស៊ីវិញរួមមាន អ៊ុយក្រែនត្រូវតែកាត់ទឹកដីដែលរុស្ស៊ីកំពុងកាន់កាប់ទាំងអស់មកឱ្យខ្លួន បូករួមទាំងទឹកដីដែលរុស្ស៊ីទាមទារប៉ុន្មានទៀត (ថ្វីបើមិនស្ថិតក្រោមរុស្ស៊ីក្ដី) អ៊ុយក្រែនត្រូវឈប់ចង់ចុះចូលជាមួយអង្គការណាតូ ហើយទណ្ឌកម្មប្រឆាំងនឹងរុស្ស៊ីទាំងប៉ុន្មានត្រូវតែដកចេញវិញឱ្យអស់។[ ៣៥២]
បន្ទាប់ពីលោកដូណាល់ ត្រាំ បានក្លាយជាប្រធានាធិបតីអាមេរិកជាថ្មីម្ដងទៀតនៅក្នុងឆ្នាំ២០២៥ របត់គោលនយោបាយការបរទេសអាមេរិកក៏បានផ្លាស់ប្ដូរភ្លាមៗ។ រដ្ឋបាលត្រាំបានចាប់ផ្តើមបើកផ្លូវចរចាជាមួយរុស្ស៊ី និងចរចាជាមួយអ៊ុយក្រែនដោយដាច់ដោយឡែក។ នៅខែកុម្ភៈ ឆ្នាំ២០២៥ សហរដ្ឋអាមេរិកបានបង្ហាញពីគោលជំហរគាំទ្ររុស្ស៊ីនៅក្នុងសេចក្ដីសម្រេចអង្គការសហប្រជាជាតិចំនួនពីរលើក ដោយដំបូងឡើយអាមេរិកបានជំទាស់នឹងសេចក្តីសម្រេចដែលព្រាងដោយអឺរ៉ុបជុំវិញការថ្កោលទោសសកម្មភាពរបស់រុស្ស៊ី និងគាំទ្របូរណភាពទឹកដីអ៊ុយក្រែន ហើយលើកទីពីរ អាមេរិកបានធ្វើសេចក្តីព្រាង និងបោះឆ្នោតលើសេចក្ដីសម្រេចក្រុមប្រឹក្សាសន្តិសុខអង្គការសហប្រជាជាតិដែលអំពាវនាវឱ្យបញ្ចប់ជម្លោះរុស្ស៊ី-អ៊ុយក្រែន ប៉ុន្តែនៅក្នុងខ្លឹមសារសេចក្ដីសម្រេចនោះ អាមេរិកមិនបានពោលពាក្យរិះគន់រុស្ស៊ីសម្បីតែមួយឃ្លា។[ ៣៥៣]
ប្រតិកម្មអន្តរជាតិ
ការបោះឆ្នោតនៃសេចក្ដីសម្រេចមហាសន្និបាត អសប លេខ ES-១១/១ នៅថ្ងៃទី២ ខែមីនា ឆ្នាំ២០២២ ជុំវិញការថ្កោលទោសលើសកម្មភាពឈ្លានពានប្រទេសអ៊ុយក្រែន និងទាមទារឱ្យមានការដកទ័ពរុស្ស៊ីទាំងស្រុង រដ្ឋយល់ស្រប
រដ្ឋប្រឆាំង
រដ្ឋអនុប្បវាទ
រដ្ឋអវត្តមាន
មិនជាសមាជិក
ការឈ្លានពានដោយរុស្ស៊ីទៅលើប្រទេសអ៊ុយក្រែនបានទទួលរងនូវការថ្កោលទោសជាអន្តរជាតិយ៉ាងទូលំទូលាយពីសំណាក់រដ្ឋាភិបាលនៃបណ្ដាប្រទេសនានានៅលើពិភពលោក និងក៏ដូចជាអង្គការអន្តររដ្ឋាភិបាលមួយចំនួនផងដែរ។[ ៣៥៤] នៅថ្ងៃទី២ ខែមីនា ឆ្នាំ២០២២ និងថ្ងៃទី២៣ ខែកុម្ភៈ ឆ្នាំ២០២៣ រដ្ឋសមាជិក ចំនួន ១៤១ នៃមហាសន្និបាតអង្គការសហប្រជាជាតិ បានរួមគ្នាបោះឆ្នោតគាំទ្រសេចក្តីសម្រេចមួយដែលទាមទារឱ្យរុស្ស៊ីដកកងកម្លាំងរបស់ខ្លួនទាំងប៉ុន្មានចេញពីទឹកដីអ៊ុយក្រែនជាបន្ទាន់។ ប្រទេសសរុបចំនួនប្រាំពីរដោយរួមមានទាំងរុស្ស៊ីផងដែរបានបោះឆ្នោតប្រឆាំងនឹងវិធានការមួយនេះ។[ ៣៥៥] សម្រាប់ប្រតិកម្មផ្នែកនយោបាយចំពោះសកម្មភាពឈ្លានពាននេះវិញរួមមាន ការដាក់បន្ថែមនូវទណ្ឌកម្មថ្មីៗលើរុស្ស៊ី ដែលជាហេតុបង្កផលប៉ះពាល់ផ្នែកសេដ្ឋកិច្ចយ៉ាងជ្រាលជ្រៅដល់សេដ្ឋកិច្ចរុស្ស៊ី និងសេដ្ឋកិច្ចពិភពលោកជារួម។[ ៣៥៦] គិតមកត្រឹមខែកក្កដា ឆ្នាំ២០២៥ សហភាពអឺរ៉ុបបានអនុម័តនូវកញ្ចប់ទណ្ឌកម្មចំនួន ១៨ ប្រឆាំងនឹងប្រទេសរុស្ស៊ី និងបេឡារុស ដែលក្នុងនោះមានអង្គភាពស្ថាប័នផ្សេងៗ និងក៏ដូចជាបុគ្គលមានឥទ្ធិពលអំណាចផងដែរ ដែលបូកសរុបចូលគ្នាមានចំនួនប្រមាណជាង ២,៥០០ អង្គភាព។[ ៣៥៧] ទណ្ឌកម្មពីបស្ចិមលោកបានបង្ខំឱ្យរុស្ស៊ីប្ដូរទិសដៅនៃការនាំចេញប្រេងរបស់ខ្លួនទៅកាន់ប្រទេសដែលគ្មានទណ្ឌកម្មមកលើខ្លួនដូចជាប្រទេសឥណ្ឌាជាដើម និងមកផ្ដោតលើពាណិជ្ជកម្មឧស្ម័នធម្មជាតិរាវ វិញ (ដែលស្ថិតនៅក្រៅកម្មវត្ថុទណ្ឌកម្មរបស់សហភាពអឺរ៉ុប) និងផ្លាស់ប្តូរការនាំចេញធ្យូងថ្មពីទ្វីបអឺរ៉ុបទៅទ្វីបអាស៊ី។[ ៣៥៨] ម្យ៉ាងទៀត ប្រទេសនៅអឺរ៉ុបជាច្រើនបានសម្រេចកាត់ផ្ដាច់នូវរាល់កិច្ចសហប្រតិបត្តិការនុយក្លេអ៊ែរជាមួយរុស្ស៊ី។[ ៣៥៩]
រដ្ឋអធិបតេយ្យជាង ៧០ រដ្ឋនៅលើពិភពលោក និងរួមទាំងសហភាពអឺរ៉ុបផងបានបញ្ជូននូវជំនួយមនុស្សធម៌ដល់ប្រទេសអ៊ុយក្រែន ខណៈបណ្ដាប្រទេសជិត ៥០ ប្រទេសបូករួមទាំងសហភាពអឺរ៉ុបដូចគ្នាបានផ្តល់ជំនួយផ្នែកយោធាគាំទ្រអ៊ុយក្រែន។[ ៣៦០] ទណ្ឌកម្មសេដ្ឋកិច្ចអឺរ៉ុបមកលើរុស្ស៊ីមានដូចជា ការហាមប្រាមចរាចរណ៍យន្តហោះរុស្ស៊ីលើដែនអាកាសសហភាពអឺរ៉ុប[ ៣៦១] ការផ្ដាច់ធនាគាររុស្ស៊ីមួយចំនួនចេញពីប្រព័ន្ធទូទាត់អន្តរជាតិស្វីហ្ត (SWIFT) និងការបិទប្រព័ន្ធផ្សព្វផ្សាយរដ្ឋមួយចំនួនរបស់រុស្ស៊ី។[ ៣៦២]
ប្រទេសមួយចំនួន ពិសេសបណ្ដាប្រទេសលោកខាងត្បូង បានសម្ដែងនូវបសាទចិត្តជាសាធារណៈ រីឯខ្លះវិញបានសម្ដែងការគាំទ្រពេញទំហឹងតែម្តងចំពោះសកម្មភាពរបស់រុស្ស៊ី ដោយមកពីពួកគេលែងមានទំនុកចិត្តជឿជាក់លើគោលនយោបាយការបរទេសអាមេរិក។[ ៣៦៣] បាតុកម្មតវ៉ាផ្សេងៗទាក់ទិននឹងសង្គ្រាមឈ្លានពាននេះបានផ្ទុះឡើងនៅជុំវិញពិភពលោក ដោយរួមទាំងក្នុងប្រទេសរុស្ស៊ី និងផ្នែកខ្លះនៃទឹកដីអ៊ុយក្រែនដែលស្ថិតក្រោមការកាន់កាប់របស់រុស្ស៊ីផងដែរ។[ ៣៦៤] ការអំពាវនាវធ្វើពហិការផលិតផលទំនិញរបស់រុស្ស៊ីបានរីករាលដាលនៅលើវេទិកាប្រព័ន្ធផ្សព្វផ្សាយសង្គម[ ៣៦៥] ខណៈពេលដែលក្រុម hacker បានធ្វើការវាយប្រហារទៅលើគេហទំព័ររុស្ស៊ី ពិសេសគឺគេហទំព័ររបស់រដ្ឋាភិបាលរុស្ស៊ីផ្ទាល់។[ ៣៦៦] មនោសញ្ចេតនាប្រឆាំងជាតិសាសន៍រុស្ស៊ី បានរុលឡើងក្រោយការឈ្លានពាន ដែលថែមទាំងប៉ះពាល់ដល់ជនជាតិរុស្ស៊ីរស់នៅក្រៅប្រទេសគេទៀតផង។[ ៣៦៧] នៅខែមីនា ឆ្នាំ២០២២ ប្រធានាធិបតីរុស្ស៊ី លោកពូទីនបានប្រកាសការអនុវត្តការផ្តន្ទាទោសដាក់ពន្ធនាគាររហូតដល់ទៅ ១៥ ឆ្នាំសម្រាប់ជនណាដែលផ្សព្វផ្សាយ "ព័ត៌មានក្លែងក្លាយ" អំពីប្រតិបត្តិការយោធារុស្ស៊ីនៅប្រទេសអ៊ុយក្រែន[ ៣៦៨] ក្នុងគោលបំណងលុបបំបាត់មតិរិះគន់ណាមួយទាក់ទងនឹងសង្គ្រាម។[ ៣៦៩]
អន្តរសភា ក៏ដូចជាសភាជាតិនៃបណ្ដាប្រទេសមួយចំនួនបានអនុម័តសេចក្តីសម្រេចប្រកាសរុស្ស៊ីជារដ្ឋឧបត្ថម្ភភេរវកម្ម ។[ ៣៧០] គិតមកត្រឹមខែតុលា ឆ្នាំ២០២២ ប្រទេសចំនួនបីគឺ លីទុយអានី ឡេតូនី និងអេស្តូនី បានប្រកាសរុស្ស៊ីជារដ្ឋភេរវករ ។[ ៣៧១] នៅថ្ងៃទី១ ខែសីហា ឆ្នាំ២០២៣ ប្រទេសអ៊ីស្លង់ បានក្លាយជាប្រទេសអឺរ៉ុបដំបូងគេបង្អស់ដែលបានបិទស្ថានទូតរបស់ខ្លួននៅក្នុងប្រទេសរុស្ស៊ីដោយសារតែសង្គ្រាមឈ្លានពានអ៊ុយក្រែន។[ ៣៧២]
ការឈ្លានពាននេះផងដែរបានជំរុញឱ្យប្រទេសអ៊ុយក្រែន[ ៣៧៣] ហ្វាំងឡង់ និងស៊ុយអែត ដាក់ពាក្យសុំធ្វើជារដ្ឋសមាជិកណាតូជាផ្លូវការ។[ ៣៧៤] ប្រទេសហ្វាំងឡង់បានក្លាយជាសមាជិកណាតូនៅថ្ងៃទី៤ ខែមេសា ឆ្នាំ២០២៣[ ៣៧៥] ខណៈប្រទេសស៊ុយអែតបានចូលនៅថ្ងៃទី៧ ខែមីនា ឆ្នាំ២០២៤។[ ៣៧៦]
មើលផងដែរ
កំណត់សម្គាល់
↑ សាធារណរដ្ឋប្រជាមានិតដូណេតស្ក៍ គឺជារដ្ឋផ្តាច់ខ្លួនដែលបានប្រកាសឯករាជ្យនៅអំឡុងខែឧសភា ឆ្នាំ២០១៤ ដោយទទួលបានការទទួលស្គាល់ពីរដ្ឋអូសេទីខាងត្បូង (រដ្ឋគ្នីគ្នាដែលមានការទទួលស្គាល់តិចតួច) និងប្រទេសរុស្ស៊ី (ឆ្នាំ២០២២)។[ ១]
↑ សាធារណរដ្ឋប្រជាមានិតលូហ្កានស្ក៍ គឺជារដ្ឋផ្តាច់ខ្លួនដែលបានប្រកាសឯករាជ្យនៅអំឡុងខែឧសភា ឆ្នាំ២០១៤ ដោយទទួលបានការទទួលស្គាល់ពីរដ្ឋអូសេទីខាងត្បូង (រដ្ឋគ្នីគ្នាដែលមានការទទួលស្គាល់តិចតួច) និងប្រទេសរុស្ស៊ី (ឆ្នាំ២០២២)។[ ២] [ ៣]
↑ កងកម្លាំងរុស្ស៊ីត្រូវបានអនុញ្ញាតឱ្យធ្វើប្រតិបត្តិការឈ្លានពានរបស់គេចេញពីទឹកដីប្រទេសបេឡារុស។[ ៤] [ ៥] ប្រធានាធិបតីបេឡារុស លោកអាឡិចសាន់ដឺ លូកាឆេនកូ ក៏បានបញ្ជាក់ផងដែរថា កងទ័ពបេឡារុសអាចនឹងចូលរួមក្នុងយុទ្ធនាការឈ្លានពានមួយនេះ ប្រសិនបើមានការចាំបាច់[ ៦] ហើយមីស៊ីលរបស់រុស្ស៊ីជាច្រើនគ្រាប់ត្រូវបានគេប្រទះឃើញបាញ់ចេញពីដែនដីបេឡារុស។[ ៧] មន្ត្រីអ៊ុយក្រែនជាច្រើនបានអះអាងថា ទាហានបេឡារុសបានហោះជំហានឆ្លងចូលដែនដីអ៊ុយក្រែនរួចទៅហើយ។[ ៨]
↑ រាប់បញ្ចូលទាំងកម្លាំងយោធាទូទៅ យោធាប្រតិព័ន្ធ និងកម្លាំងក្រុមបំបែករដ្ឋប្រមាណ ៣៤,០០០ នាក់បន្ថែមទៀត។
↑ ជនស៊ីវិលបរទេសយ៉ាងហោចណាស់ចំនួន ១៧៤ មកពី ២៥ ប្រទេសត្រូវបានគេរាយការណ៍បញ្ជាក់ថាស្លាប់នៅក្នុងប្រទេសអ៊ុយក្រែន។
↑ ប្រជាជនស៊ីវិលខ្លះត្រូវបានគរាយការណ៍ថាបានបាត់បង់ជីវិតកំឡុងពេលត្រូវជាប់ឃុំឃាំងនៅក្នុងប្រទេសរុស្ស៊ី[ ៣២៦] ក្នុងនោះមានដូចជាអ្នកសារព័ត៌មានអ៊ុយក្រែនម្នាក់គឺ វិចតូរីយ៉ា រ៉ូចឆិនណា ។[ ៣២៧]
↑ សាធារណរដ្ឋប្រជាមានិតដូណេតស្ក៍បានអះអាងថាប្រជាជនស៊ីវិលចំនួន ១,៧៩៩ នាក់ត្រូវបានបាត់បង់ជីវិត និង ៦,៩០២ នាក់ទៀតបានរងរបួសនៅក្នុងទឹកដីរបស់ខ្លួនចន្លោះពីថ្ងៃទី១ ខែមករា ឆ្នាំ២០២២ ដល់ថ្ងៃទី២២ ខែធ្នូ ឆ្នាំ២០២៤[ ៣៣០] ដោយក្នុងនោះមាន ៨ នាក់បានស្លាប់ និង ២៣ នាក់បានរងរបួសនៅចន្លោះថ្ងៃទី១ ខែមករា ដល់ថ្ងៃទី២៥ ខែកុម្ភៈ ឆ្នាំ២០២២[ ៣៣១] ដូច្នេះចំនួនអ្នកស្លាប់និងរបួសកំឡុងពេលសង្គ្រាមឈ្លានពានមាន ១,៧៩១ (ស្លាប់) និង ៦,៨៧៩ (របួស)។
↑ ៦៣,០០០ នាក់បានបាត់ខ្លួន បើគិតត្រឹមថ្ងៃទី១៧ ខែកុម្ភៈ ឆ្នាំ២០២៥។[ ៣៤០] ក្នុងចំនួនអ្នកបាត់ខ្លួននោះ គេជឿថាមាន ៩០ ភាគរយត្រូវជាទាហាន,[ ៣៤១] ពោលគឺស្មើនឹងចំនួនប្រមាណ ៥៦,៧០០ នាក់។
↑ មិនតែប៉ុណ្ណោះ អ៊ុយក្រែនធ្លាប់បានអះអាងថា ទាហានកូរ៉េខាងជើង ចំនួនប្រាំមួយនាក់បានបាត់បង់ជីវិតក្រោយពីត្រូវរងគ្រាប់មីស៊ីលកាលពីដើមខែតុលា ឆ្នាំ២០២៤ ខណៈពេលដែលកំពុងប្រយុទ្ធប្រឆាំងអ៊ុយក្រែន។ រដ្ឋមន្ត្រីក្រសួងការពារជាតិកូរ៉េខាងត្បូង បាននិយាយអះអាងថារបាយការណ៍របស់អ៊ុយក្រែននោះទំនងជាត្រឹមត្រូវ ពោលគឺពិតជាបានកើតឡើងមែន។[ ៣៤៦] ក៏ប៉ុន្តេ ភាគីរុស្ស៊ីវិញបានបដិសេដច្រានចោលនូវរបាយការណ៍នោះ។[ ៣៤៧]
ឯកសារយោង
↑ "South Ossetia recognises independence of Donetsk People's Republic" . Information Telegraph Agency of Russia. 27 June 2014. http://tass.ru/en/world/738110 .
↑ Alec, Luhn (6 November 2014). "Ukraine's rebel 'people's republics' begin work of building new states" . The Guardian . Donetsk. Retrieved 31 January 2022 .
↑ "Общая информация" [(ភាសារុស្ស៊ី) ព័ត៌មានទូទៅ]. Official site of the head of the Lugansk People's Republic . Archived from the original on 12 មីនា 2018. Retrieved 11 March 2018 . ;
↑ Lister, Tim; Kesa, Julia (24 February 2022). "Ukraine says it was attacked through Russian, Belarus and Crimea borders" . CNN. Kyiv. https://www.cnn.com/europe/live-news/ukraine-russia-news-02-23-22/h_82bf44af2f01ad57f81c0760c6cb697c .
↑ Murphy, Palu (24 February 2022). "Troops and military vehicles have entered Ukraine from Belarus" . CNN. https://edition.cnn.com/europe/live-news/ukraine-russia-news-02-23-22/h_d115a65e9b6348752422ad427fa83b95 .
↑ Rodionov, Maxim; Balmforth, Tom (25 February 2022). "Belarusian troops could be used in operation against Ukraine if needed, Lukashenko says" . Reuters . Archived from the original on 25 កុម្ភៈ 2022. Retrieved 23 មីនា 2022 .
↑ "Missiles launched into Ukraine from Belarus" . BBC News. 27 February 2022. https://www.bbc.co.uk/news/live/world-europe-60542877?pinned_post_locator=urn:asset:4b1fae66-d68a-4ba0-9cb3-bf962c5a10d2 .
↑ "Ukrainian Official Says Belarus Has Joined the War, as Russia Pummels Kharkiv" . Time . 1 March 2022. Archived from the original on 2 មីនា 2022. Retrieved 22 មីនា 2022 . ;
↑ "75 тысяч погибших российских солдат 120 смертей в день – вот цена, которую платит Россия за нападение на соседнюю страну. Новое большое исследование "Медузы" и "Медиазоны" о потерях" . Meduza . Retrieved 17 August 2025 .
↑ Bengali, Shashank (18 February 2022). "The U.S. says Russia's troop buildup could be as high as 190,000 in and near Ukraine." . The New York Times . https://www.nytimes.com/live/2022/02/18/world/ukraine-russia-news .
↑ The military balance 2021 . Abingdon, Oxon: International Institute for Strategic Studies. 2021. ល.ស.ប.អ. 978-1032012278 .
↑ ១២,០ ១២,១ The Military Balance 2022 . International Institute for Strategic Studies. February 2022. ល.ស.ប.អ. 9781000620030 . https://books.google.com/books?id=vOFeEAAAQBAJ&pg=PA901 .
↑ "Russian Offensive Campaign Assessment, May 30, 2023" . Institute for the Study of War . Archived from the original on 31 ឧសភា 2023. Retrieved 17 August 2025 .
↑ "Russian Offensive Campaign Assessment, June 14, 2024" . Institute for the Study of War . Archived from the original on 15 មិថុនា 2024. Retrieved 18 August 2025 .
↑ ១៥,០ ១៥,១ The Military Balance 2022 . International Institute for Strategic Studies. February 2022. ល.ស.ប.អ. 9781000620030 . https://books.google.com/books?id=vOFeEAAAQBAJ&pg=PA945 .
↑ "Ukraine ", The World Factbook, Central Intelligence Agency, 2023-01-18, retrieved 17 August 2025
↑ "Swimming rivers and faking illness to escape Ukraine's draft" . BBC News . 17 November 2023. https://www.bbc.com/news/world-europe-67120904 .
↑ McFaul, Michael; Person, Robert (2 April 2024). Brands, Hal. រៀ. War in Ukraine: Conflict, Strategy, and the Return of a Fractured World . Johns Hopkins University Press. p. 34. ល.ស.ប.អ. 978-1-4214-4985-2 . https://books.google.com/books?id=0n72EAAAQBAJ&dq=On+February+24,+2022,+Russian+president+Vladimir+Putin+launched+a+full-+scale+invasion+of+Ukraine,+expanding+dramatically+the+war+against+Ukraine+he+be+gan+in+2014+and+starting+the+largest+war+in+Europe+since+World+War+II.&pg=PA34 .
↑ Berlinger, Joshua; Chernova, Anna; Lister, Tim (30 September 2022). "Putin announces annexation of Ukrainian regions in defiance of international law" . CNN . https://www.cnn.com/2022/09/30/europe/putin-russia-ukraine-annexation-intl/index.html .
↑ Speri, Alice (8 October 2022). "Will Putin Face Prosecution for the Crime of Aggression in Ukraine?" . The Intercept . Retrieved 14 មេសា 2023 .
↑ Schwirtz, Michael; Addario, Lynsey (6 February 2023). "Outnumbered and Worn Out, Ukrainians in East Brace for Russian Assault" . The New York Times . ល.ត.ម.អ. 0362-4331 . https://www.nytimes.com/2023/02/06/world/europe/ukraine-russia-offensive.html .
↑ Bellinger III, John B. (28 February 2022). "How Russia's Invasion of Ukraine Violates International Law" . Council on Foreign Relations . Retrieved 14 មេសា 2023 .
↑ Allegretti, Aubrey (3 March 2022). "ICC launches war crimes investigation over Russian invasion of Ukraine" . The Guardian . ល.ត.ម.អ. 0261-3077 . https://www.theguardian.com/world/2022/mar/03/icc-launches-war-crimes-investigation-russia-invasion-ukraine .
↑ "Ukraine" . តុលាការឧក្រិដ្ឋកម្មអន្តរជាតិ . Retrieved 14 មេសា 2023 .
↑ "International Criminal Court Issues Arrest Warrant for Putin Over Ukraine War Crimes" . Bloomberg.com . 17 March 2023. https://www.bloomberg.com/news/articles/2023-03-17/urgent-icc-issues-arrest-warrant-for-putin-over-ukraine-war-crimes .
↑ Budjeryn, Mariana. "Issue Brief #3: The Breach: Ukraine's Territorial Integrity and the Budapest Memorandum" (PDF) . Woodrow Wilson International Center for Scholars. Retrieved 25 មីនា 2022 .
↑ Vasylenko, Volodymyr (15 December 2009). "On assurances without guarantees in a 'shelved document'" . The Day . https://www.day.kiev.ua/en/article/close/assurances-without-guarantees-shelved-document .
↑ Harahan, Joseph P. (2014). "With Courage and Persistence: Eliminating and Securing Weapons of Mass Destruction with the Nunn-Luger Cooperative Threat Reduction Programs" (PDF) . DTRA History Series . Defense Threat Reduction Agency. ASIN B01LYEJ56H . Archived from the original (PDF) on 28 កុម្ភៈ 2022. Retrieved 25 មីនា 2022 . ;
↑ "Istanbul Document 1999" . Organization for Security and Co-operation in Europe. 19 November 1999. Archived from the original on 1 មិថុនា 2014. Retrieved 25 មីនា 2022 .
↑ Hall, Gavin E. L. (14 February 2022). "Ukraine: the history behind Russia's claim that Nato promised not to expand to the east" . The Conversation . Retrieved 25 មីនា 2022 .
↑ Cite error: Invalid <ref>
tag; no text was provided for refs named Wiegrefe 2022
↑ Baker, Peter (9 January 2022). "In Ukraine Conflict, Putin Relies on a Promise That Ultimately Wasn't" . The New York Times . ល.ត.ម.អ. 0362-4331 . https://www.nytimes.com/2022/01/09/us/politics/russia-ukraine-james-baker.html .
↑ Bevan, Scott (5 April 2008). "Ukraine-Georgia NATO membership a 'direct threat to Russia'" . ABC News . https://www.abc.net.au/news/2008-04-05/ukraine-georgia-nato-membership-a-direct-threat-to/2393800 .
↑ Brown, Colin (3 April 2008). "EU allies unite against Bush over Nato membership for Georgia and Ukraine". The Independent : p. 24.
↑ Evans, Michael (5 April 2008). "President tells summit he wants security and friendship". The Times : p. 46.
↑ "Russia army vows steps if Georgia and Ukraine join NATO" . Reuters (Moscow). 11 April 2008. https://www.reuters.com/article/us-russia-nato-steps/russia-army-vows-steps-if-georgia-and-ukraine-join-nato-idUSL1143027920080411 .
↑ The European Union in Crisis . pp. 3, 274.
↑ Charap, Samuel; Boston, Scott (21 January 2022). "U.S. Military Aid to Ukraine: A Silver Bullet?" . RAND Corporation. https://www.rand.org/blog/2022/01/us-military-aid-to-ukraine-a-silver-bullet.html .
↑ Walker, Shaun; Grytsenko, Oksana; Ragozin, Leonid (3 September 2014). "Russian soldier: 'You're better clueless because the truth is horrible'" . The Guardian . ល.ត.ម.អ. 1756-3224 . ម.ប.គ.ល. 60623878 . https://www.theguardian.com/world/2014/sep/03/ukraine-soldier-youre-better-clueless-because-truth-horrible-moscow-ilovaysk .
↑ "Exclusive: Charred tanks in Ukraine point to Russian involvement" . Reuters . 23 October 2014. https://www.reuters.com/article/us-ukraine-crisis-tanks-exclusive-idUSKCN0IC1GE20141023 .
↑ Grytsenko, Oksana; Vlasova, Anastasia (12 April 2014). "Armed pro-Russian insurgents in Luhansk say they are ready for police raid" . Kyiv Post (Luhansk: Businessgroup LLC). https://www.kyivpost.com/content/ukraine/armed-pro-russian-insurgents-in-luhansk-say-they-are-ready-for-police-raid-343167.html .
↑ Ragozin, Leonid (16 March 2019). "Annexation of Crimea: A masterclass in political manipulation" . Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/opinions/2019/3/16/annexation-of-crimea-a-masterclass-in-political-manipulation .
↑ "Ukraine ceasefire violated more than 100 times within days: OSCE" . Al Jazeera. 29 July 2020. https://www.aljazeera.com/news/2020/7/29/ukraine-ceasefire-violated-more-than-100-times-within-days-osce .
↑ "France says Russia refused to hold ministerial meeting on Ukraine" . Reuters . 9 November 2021. https://www.reuters.com/world/europe/france-says-russia-refused-hold-normandy-format-meeting-ukraine-2021-11-09/ .
↑ "Article by Vladimir Putin 'On the Historical Unity of Russians and Ukrainians' " . ប្រធានាធិបតីរុស្ស៊ី . 12 July 2021. Archived from the original on 19 កុម្ភៈ 2022. Retrieved 26 មេសា 2023 .
↑ "Russia Shouldn't Negotiate With 'Vassal' Ukraine, Ex-President Medvedev Says" . The Moscow Times . 11 October 2021. Retrieved 26 មីនា 2022 .
↑ Michael, Casey (19 June 2015). "Pew Survey: Irredentism Alive and Well in Russia" . The Diplomat. https://thediplomat.com/2015/06/pew-survey-irredentism-alive-and-well-in-russia/ .
↑ Putin, Vladimir (12 July 2021). "Article by Vladimir Putin 'On the Historical Unity of Russians and Ukrainians' " . The Kremlin . រដ្ឋាភិបាលរុស្ស៊ី . Archived from the original on 25 មករា 2022. Retrieved 27 មេសា 2023 .
↑ Roth, Andrew (7 December 2021). "Putin's Ukraine rhetoric driven by distorted view of neighbor" . The Guardian . Moscow. Archived from the original on 7 ធ្នូ 2021. Retrieved 27 មេសា 2023 .
↑ Dickinson, Peter; Haring, Melinda; Lubkivsky, Danylo; Motyl, Alexander; Whitmore, Brian; Goncharenko, Oleksiy; Fedchenko, Yevhen; Bonner, Brian; Kuzio, Taras (15 July 2021). "Putin's new Ukraine essay reveals imperial ambitions" . Atlantic Council. Archived from the original on 15 កក្កដា 2021. Retrieved 27 មេសា 2023 .
↑ Wilson, Andrew (23 December 2021). "Russia and Ukraine: 'One People' as Putin Claims?" . Royal United Services Institute. Archived from the original on 24 មករា 2022. Retrieved 27 មេសា 2023 .
↑ ៥៤,០ ៥៤,១ ៥៤,២ ៥៤,៣ Kagan, Frederick; Barros, George; Stepanenko, Kateryna (5 March 2022). "Russian Offensive Campaign Assessment, March 4" . CriticalThreats . https://www.criticalthreats.org/analysis/russian-offensive-campaign-assessment-march-4 .
↑ ៥៥,០ ៥៥,១ ៥៥,២ ៥៥,៣ Kagan, Frederick; Barros, George; Stepanenko, Kateryna (4 March 2022). "Russian Offensive Campaign Assessment, March 4" . Institute for the Study of War . Retrieved 27 មីនា 2022 .
↑ Sheftalovich, Zoya (24 February 2022). "Battles flare across Ukraine after Putin declares war" . Politico . Archived from the original on 24 February 2022. Retrieved 18 August 2025 .
↑ ៥៧,០ ៥៧,១ "Ukraine rejects Russian demand to surrender port city of Mariupol in exchange for safe passage" . CBS News. 20 March 2022. https://www.cbsnews.com/news/ukraine-mariupol-russia-surrender-reject/ .
↑ ៥៨,០ ៥៨,១ "Ukraine refuses to surrender Mariupol as scope of human toll remains unclear" . Canadian Broadcasting Corporation. 21 March 2022. https://www.cbc.ca/news/world/ukraine-russia-war-march21-1.6391709 .
↑ Dutton, Jack (25 February 2022). "Russian Military Base Blown Up as Ukraine Fights Back" . Newsweek . https://www.newsweek.com/russian-military-base-blown-ukraine-fights-back-1682558 .
↑ "Ukrainian Armed Forces attacked Millerovo with Tochka-U" . Rostov Gazeta . 25 February 2022. https://rostovgazeta.ru/news/politics/25-02-2022/vooruzhennye-sily-ukrainy-atakovali-millerovo-tochkoy-u .
↑ Cite error: Invalid <ref>
tag; no text was provided for refs named TR
↑ Epstein, Jake; Haltiwanger, John (6 April 2022). "NATO chief says Putin still wants to control all of Ukraine, despite repositioning forces to the eastern Donbas region" . https://news.yahoo.com/nato-chief-says-putin-still-144125043.html .
↑ Vandiver, John; Svan, Jennifer H. (26 April 2022). "US and allies gather at Ramstein to discuss how to help Ukraine defeat Russia's 'unjust invasion'" . Stars and Stripes (Ramstein Air Base, Germany). https://www.stripes.com/theaters/europe/2022-04-26/austin-ukraine-ramstein-air-base-russia-5804405.html .
↑ ៦៤,០ ៦៤,១ Sabbagh, Dan (31 May 2022). "Biden will not supply Ukraine with long-range rockets that can hit Russia" . The Guardian . https://www.theguardian.com/world/2022/may/30/biden-will-not-supply-ukraine-with-long-range-rockets-that-can-hit-russia .
↑ Champion, Marc; Kudrytski, Aliaksandr (28 May 2022). "Russian Wins in Eastern Ukraine Spark Debate Over Course of War" . Bloomberg . https://www.bloomberg.com/news/articles/2022-05-27/russian-wins-in-eastern-ukraine-spark-debate-over-course-of-war .
↑ Atlamazoglou, Stavros (30 May 2022). "War in Ukraine, Day 96 Update: Russia's Military Losses are 'Unsustainable' " . 19fortyfive.com .
↑ Sly, Liz; Lamothe, Dan (20 March 2022). "Russia's war for Ukraine could be headed toward stalemate" . The Washington Post . https://www.washingtonpost.com/world/2022/03/20/russia-ukraine-military-offensive/ .
↑ Kemp, Richard (22 March 2022). "The Russian army has run out of time" . The Daily Telegraph . Retrieved 6 មេសា 2022 .
↑ Ward, Alexander (25 February 2022). "'Almost not possible' for Ukraine to win without West's help, Ukraine official says" . Politico . https://politi.co/3LWSyC5 .
↑ "Ukraine war news from February 25: Kyiv suburbs breached, Russian forces face resistance, Zelensky warns Russia will 'storm' capital" . Financial Times . 26 February 2022. https://www.ft.com/content/93554a7e-f974-49fc-85ba-c111d253b002 .
↑ Stern, David L. (5 March 2022). "After temporary cease-fires break down, Putin threatens Ukraine's government" . The Washington Post . ល.ត.ម.អ. 0190-8286 . https://www.washingtonpost.com/world/2022/03/05/ukraine-military-battlefield-kyiv-mariupol/ .
↑ Lister, Tim; Pennington, Josh; McGee, Luke; Gigova, Radina (7 March 2022). "'A family died... in front of my eyes': Civilians killed as Russian military strike hits evacuation route in Kyiv suburb" . CNN. https://edition.cnn.com/2022/03/06/europe/ukraine-russia-invasion-sunday-intl-hnk/index.html .
↑ "Bucha, Vorzel, Hostomel under enemy's control, situation remains critical" . Ukrinform. 7 March 2022. https://www.ukrinform.net/rubric-ato/3422872-bucha-vorzel-hostomel-under-enemys-control-situation-remains-critical.html .
↑ Murphy, Paul (11 March 2022). "Stalled 40-mile-long Russian convoy near Kyiv now largely dispersed, satellite images show" . CNN. https://edition.cnn.com/europe/live-news/ukraine-russia-putin-news-03-11-22/h_1b9599f9b4bf3b17110242404180ffec .
↑ Cullison, Alan; Coles, Isabel; Trofimov, Yaroslav (16 March 2022). "Ukraine Mounts Counteroffensive to Drive Russians Back From Kyiv, Key Cities" . The Wall Street Journal . https://www.wsj.com/articles/ukraine-mounts-counteroffensive-to-drive-russians-back-from-kyiv-key-cities-11647428858 .
↑ Gordon, Michael R.; Leary, Alex (21 March 2022). "WSJ News Exclusive | Russia, Failing to Achieve Early Victory in Ukraine, Is Seen Shifting to 'Plan B'" . The Wall Street Journal . https://www.wsj.com/articles/russia-failing-to-achieve-early-victory-in-ukraine-is-seen-shifting-to-plan-b-11647824374 .
↑ Ali, Idrees; Stewart, Phil (27 February 2022). "Russian forces appear to shift to siege warfare in Ukraine- U.S. official" . Reuters . https://www.reuters.com/world/europe/putins-nuclear-move-could-make-situation-much-much-more-dangerous-us-official-2022-02-27/ .
↑ ៧៨,០ ៧៨,១ Walters, Joanna; Bartholomew, Jem; Belam, Martin; Lock, Samantha (25 March 2022). "Russia-Ukraine war latest: Ukraine takes back towns east of Kyiv; hopes of Mariupol humanitarian corridor grow – live" . The Guardian . ល.ត.ម.អ. 0261-3077 . https://www.theguardian.com/world/live/2022/mar/25/ukraine-war-latest-news-sanctions-a-little-late-zelenskiy-tells-european-council-biden-to-visit-poland-live .
↑ Rudenko, Olga (2 April 2022). "Hundreds of murdered civilians discovered as Russians withdraw from towns near Kyiv (GRAPHIC IMAGES)" . The Kyiv Independent . Archived from the original on 3 មេសា 2022. Retrieved 6 មេសា 2022 .
↑ "Ukraine war latest: Ukraine says it has retaken entire Kyiv region" . BBC News . Retrieved 6 មេសា 2022 .
↑ "Ukraine loses control over crossing to Kherson" . Ukrinform. https://www.ukrinform.net/rubric-ato/3412906-ukraine-loses-control-over-crossing-to-kherson.html .
↑ Marrow, Alexander; Ostroukh, Andrey (24 February 2022). "Russian forces unblock water flow for canal to annexed Crimea, Moscow says" . Reuters . https://www.reuters.com/world/europe/russian-forces-unblock-water-flow-canal-annexed-crimea-moscow-says-2022-02-24/ .
↑ Schwirtz, Michael; Pérez-Peña, Richard (2 March 2022). "First Ukraine City Falls as Russia Strikes More Civilian Targets" . The New York Times . ល.ត.ម.អ. 0362-4331 . https://www.nytimes.com/2022/03/02/world/europe/kherson-ukraine-russia.html .
↑ "Ukrainian defenders repelled attack on Mykolaiv city, fighting continues on outskirts" . Ukrinform. 4 March 2022. https://www.ukrinform.net/rubric-ato/3420336-ukrainian-defenders-repelled-attack-on-mykolaiv-city-fighting-continues-on-outskirts.html .
↑ "Russian forces attacking Zaporizhzhia nuclear power plant in Ukraine, per multiple reports" . Business Insider Australia . 3 March 2022. Archived from the original on 4 មីនា 2022. Retrieved 30 មីនា 2022 .
↑ "Battle ongoing near Mariupol – mayor" . Ukrinform. https://www.ukrinform.net/rubric-ato/3412585-battle-ongoing-near-mariupol-mayor.html .
↑ Cite error: Invalid <ref>
tag; no text was provided for refs named unianberdyansk
↑ NEXTA [@nexta_tv] (26 February 2022). "The tanks of the occupiers have circled #Berdyansk and are heading towards #Mariupol. t.co/jwsIoORzH0" (Tweet). Archived from the original on 27 កុម្ភៈ 2022. Retrieved 30 មីនា 2022 – via Twitter .
↑ ៨៩,០ ៨៩,១ Lister, Tim; Alkhaldi, Celine; Voitovych, Olga; Mezzofiore, Gianluca (24 March 2022). "Ukrainians claim to have destroyed large Russian warship in Berdyansk" . CNN. https://www.cnn.com/2022/03/24/europe/ukraine-russian-warship-berdyansk-intl/index.html .
↑ Boffey, Daniel; Tondo, Lorenzo (18 March 2022). "Fighting reaches central Mariupol as shelling hinders rescue attempts" . The Guardian . https://www.theguardian.com/world/2022/mar/18/russia-missile-lviv-mariupol-ukraine-war .
↑ Scully, Rachel (27 March 2022). "Ukrainian official: Mariupol 'simply does not exist anymore'" . The Hill (Nexstar Media Group). https://thehill.com/homenews/sunday-talk-shows/599917-ukrainian-official-mariupol-simply-does-not-exist-anymore .
↑ "Ukraine War: Putin demands Mariupol surrender to end shelling". BBC News. 3-30-2022. [១]
↑ Losh, Jack (25 February 2022). "Kharkiv's Resistance to Russia's War Has Already Begun" . Foreign Policy . Archived from the original on 25 កុម្ភៈ 2022. Retrieved 29 មីនា 2022 .
↑ Bennett, Dalton (7 April 2022). "In eastern Ukraine, Russian military razing towns to take them over" . The Washington Post . https://www.washingtonpost.com/world/2022/04/07/izyum-eastern-ukraine-razing-towns/ .
↑ Hopkins, Nick; Wilson, Jamie; Harding, Luke (18 July 2023). "Militia units commanded by Russia named in Izium abuse investigation" . The Guardian . Retrieved 18 August 2025 .
↑ "Russia says first phase of Ukraine operation mostly complete, focus now on Donbass" . Yahoo! Finance . 25 March 2022. https://finance.yahoo.com/news/russia-says-first-phase-ukraine-134534902.html .
↑ "Missiles hit Ukraine refinery, 'critical infrastructure' near Odessa" . The Straits Times . Reuters (SPH Media Trust). 3 April 2022. https://www.straitstimes.com/world/missiles-hit-critical-infrastructure-at-ukrainian-port-of-odessa .
↑ "Video analysis reveals Russian attack on Ukrainian nuclear plant veered near disaster" . NPR . 11 March 2022. https://www.npr.org/2022/03/11/1085427380/ukraine-nuclear-power-plant-zaporizhzhia .
↑ Picheta, Rob (6 April 2022). "The fight for Sloviansk may be 'the next pivotal battle' of Russia's war in Ukraine" . CNN. https://www.cnn.com/2022/04/06/europe/sloviansk-ukraine-russia-military-significance-intl/index.html .
↑ ១០០,០ ១០០,១ "Ukraine war: Mariupol defenders will fight to the end" . Radio New Zealand News . 17 April 2022. https://www.rnz.co.nz/news/world/465439/ukraine-war-mariupol-defenders-will-fight-to-the-end-pm .
↑ ១០១,០ ១០១,១ Arraf, Jane; Nechepurenko, Ivan; Landler, Mark (19 April 2022). "Ukraine Says Russia Begins Assault in the East After Raining Missiles Nationwide" . The New York Times . https://www.nytimes.com/2022/04/18/world/europe/ukraine-russia-missiles-lviv-donbas.html .
↑ "Russia bombards Kyiv, vows to strike new targets if U.S. Sends long-range missiles to Ukraine" . 6 June 2022.
↑ "Ukraine News: Kyiv Intensifies Attacks on Russian Positions in South" . The New York Times . 20 July 2022. https://www.nytimes.com/live/2022/07/20/world/ukraine-russia-war#russia-ukraine-territory-expansion-lavrov .
↑ "Russia prepares to deploy new strike force against Ukraine – Ukrainian Intelligence" . Ukrainska Pravda . 29 July 2022. https://www.pravda.com.ua/eng/news/2022/07/29/7360811/ .
↑ Axe, David (15 September 2022). "The Russians Spent Months Forming A New Army Corps. It Lasted Days in Ukraine" . Forbes . Retrieved 18 August 2025 – via MSN.
↑ Harding, Luke; Koshiw, Isobel; McKernan, Bethan (13 April 2022). "Last marines defending Mariupol 'running out of ammunition'" . The Guardian . https://www.theguardian.com/world/2022/apr/11/ukraine-last-marines-defending-mariupol-running-out-of-ammunition .
↑ Prentice, Alessandra (28 April 2022). "U.N. chief Guterres calls for escape route from Mariupol 'apocalypse'" . Reuters (Kyiv). https://www.reuters.com/world/europe/un-doing-all-it-can-make-evacuation-ukrainian-steel-plant-possible-guterres-2022-04-28/ .
↑ Balmforth, Tom; Hunder, Max; Prentice, Alessandra (1 May 2022). "Civilians flee Azovstal bunkers in evacuation led by U.N." . Yahoo News . Reuters. https://news.yahoo.com/more-civilians-evacuated-around-azovstal-111331097.html .
↑ "Russia shells Mariupol plant with civilians still reported trapped" . Reuters . 3 May 2022. https://www.reuters.com/world/europe/russia-says-it-started-shelling-azovstal-plant-after-ukraine-took-advantage-2022-05-03/ .
↑ "'All' civilians have been evacuated from a besieged steel plant in Mariupol" . NPR . 7 May 2022. https://www.npr.org/2022/05/07/1097413091/steel-plant-mariupol-azovstal-civilians-evacuated .
↑ Koshiw, Isobel (8 May 2022). "'Surrender is not an option': Azov battalion commander in plea for help to escape Mariupol" . The Guardian . https://www.theguardian.com/world/2022/may/08/surrender-is-not-an-option-azov-battalion-commander-in-plea-for-help-to-escape-mariupol .
↑ Krasnolutska, Daryna; Champion, Marc (8 May 2022). "Mariupol Steel Plant's 'Dead Men' Defenders Call for Rescue Plan" . Bloomberg News . https://www.bloomberg.com/news/articles/2022-05-08/mariupol-steel-plant-s-dead-men-defenders-call-for-rescue-plan .
↑ Hopkins, Valerie; Nechepurenko, Ivan; Santora, Marc (16 May 2022). "Ukrainian authorities declare an end to the combat mission in Mariupol after weeks of Russian siege." . The New York Times . ល.ត.ម.អ. 0362-4331 . https://www.nytimes.com/2022/05/16/world/europe/azovstal-mariupol.html .
↑ Harrison, Virginia; agencies (17 May 2022). "Hundreds of Ukrainian troops evacuated from Mariupol steelworks after 82-day assault: Blow for Ukraine as removal of soldiers, many wounded, suggests city that became symbol of resistance has fallen into Russian hands" . The Guardian . https://www.theguardian.com/world/2022/may/16/hundreds-of-ukrainian-troops-evacuated-from-azovstal-steelworks-after-82-day-assault .
↑ "Azovstal siege ends as hundreds of Ukrainian fighters surrender" . Reuters (Mariupol). 17 May 2022. https://www.reuters.com/world/europe/russia-backed-separatists-say-256-ukrainian-fighters-surrendered-azovstal-2022-05-17/ .
↑ Cite error: Invalid <ref>
tag; no text was provided for refs named z362
↑ Tebor, Celina; Lee, Ella (8 April 2022). " 'An evil without limits': Dozens killed, injured in rocket strike on train station in eastern Ukraine: Live updates" . USA Today . Retrieved 19 August 2025 .
↑ "Tens of thousands feared dead in Mariupol" . NBC News . 11 April 2022. https://www.nbcnews.com/news/world/live-blog/russia-ukraine-war-live-updates-zelenskyy-warns-offensive-east-rcna23809 .
↑ Saric, Ivana (10 April 2022). "Satellite images: Russian military convoy heads south toward Donbas region" . Axios . https://www.axios.com/photos-russia-convoy-donbas-3af345c4-c292-4181-abe5-80abbc303b8b.html .
↑ "Ukraine says 'Battle of Donbas' has begun, Russia pushing in east" . Reuters . 18 April 2022. https://www.reuters.com/business/aerospace-defense/ukraine-says-battle-donbas-has-begun-russia-pushing-east-2022-04-18/ .
↑ Murphy, Matt (23 May 2022). "Ukraine war: Russian assault on key Donbas city intensifies" . BBC. https://www.bbc.com/news/world-europe-61547756 .
↑ "Russian forces have 'upper hand' in Donbas fighting, Ukrainian officials say" . The Guardian . 26 May 2022.
↑ "Donetsk region: occupying forces capture Svitlodarsk" . Yahoo News . https://news.yahoo.com/donetsk-region-occupying-forces-capture-133430234.html .
↑ Thebault, Reis; Iati, Marisa; Timsit, Annabelle; Suliman, Adela; Pietsch, Bryan; Pannett, Rachel (2 June 2022). "Russia, U.S. trade barbs over weapons pledge; Severodonetsk on the brink" . The Washington Post . https://www.washingtonpost.com/world/2022/06/01/russia-ukraine-war-news-live-updates/ .
↑ "Russia 'suffering huge casualties' as troops retreat: Ukraine" . Al Jazeera . 4 June 2022. https://www.aljazeera.com/news/2022/6/4/fighting-rages-in-two-key-eastern-ukrainian-cities .
↑ Gibbons-Neff, Thomas; Stevis-Gridneff, Matina (13 June 2022). "Ukraine Allies Ponder Options As Cities Falter" . The New York Times 59,453 : p. 1. https://static01.nyt.com/images/2022/06/13/nytfrontpage/scan.pdf .
↑ "Russia claims capture of pivotal city in eastern Ukraine" . CBS News . 3 July 2022. https://www.cbsnews.com/news/ukraine-russia-war-lysychansk-luhansk-province-donbas/ .
↑ Jones, Sam (4 July 2022). "Putin declares victory in Luhansk after fall of Lysychansk" . The Guardian . https://www.theguardian.com/world/2022/jul/04/ukraine-donetsk-next-russian-target-after-capture-of-luhansk-says-governor .
↑ "Russian rockets destroy airport in Ukrainian city of Dnipro" . Al Jazeera . 10 April 2022. https://www.aljazeera.com/news/2022/4/10/russian-rockets-destroy-airport-in-ukrainian-city-of-dnipro .
↑ Lewis, Simon (28 June 2022). "Dozens missing after Russian missile strike on mall kills 18" . Reuters . https://www.reuters.com/world/europe/rescuers-dig-survivors-russian-missile-strike-ukrainian-shopping-mall-2022-06-28/ .
↑ "Russia accused of shelling from Zaporizhzhia nuclear plant in Ukraine" . France 24 . 7 July 2022. https://www.france24.com/en/europe/20220716-live-russia-accused-of-shelling-from-zaporizhzhia-nuclear-plant .
↑ Murphy, Francois (20 July 2023). "Russia yet to grant access to Zaporizhzhia nuclear reactor roofs, IAEA says" . Reuters . Retrieved 19 August 2025 .
↑ ១៣៣,០ ១៣៣,១ Hird, Karolina; Barros, George; Philipson, Layne; Kagan, Frederick W. (6 September 2022). Russian offensive campaign assessment, September 6 (Report). Institute for the Study of War. បានដាក់ទុកឯកសារ ពី[២] នៅថ្ងៃ 7 កញ្ញា 2022. https://web.archive.org/web/20220907043934/https://www.understandingwar.org/sites/default/files/Russian%20Operations%20Assessment%20September%206.pdf ។ បានយកមក 19 August 2025 .
↑ "Putin calls up reservists, warns Russia will use 'all means' for defence" . France 24 . 21 September 2022. Retrieved 19 August 2025 .
↑ "Ukraine war: Russia claims win in occupied Ukraine 'sham' referendums" . BBC News . 27 September 2022. https://www.bbc.com/news/world-europe-63052207 .
↑ Berlinger, Joshua; Chernova, Anna; Lister, Tim (30 September 2022). "Putin announces annexation of Ukrainian regions in defiance of international law" . CNN . https://www.cnn.com/2022/09/30/europe/putin-russia-ukraine-annexation-intl/index.html .
↑ Trevelyan, Mark (30 September 2022). "Putin declares annexation of Ukrainian lands in Kremlin ceremony" . Reuters . https://www.reuters.com/world/putin-declare-annexation-ukrainian-lands-major-escalation-war-2022-09-29/ .
↑ "Ukraine's south is on the line as a major counteroffensive appears to be underway" . NBC News . https://www.nbcnews.com/news/world/ukraine-counteroffensive-russian-held-south-kherson-rcna45265 .
↑ Peter, Laurence; Murphy, Matt (4 October 2022). "Ukraine makes breakthrough in south against Russia Published" . BBC News . https://www.bbc.co.uk/news/world-europe-63126156 .
↑ "Ukraine says it recaptured 1,200 sq km of Kherson region in ongoing counteroffensive" . Reuters . 9 October 2022. https://www.reuters.com/world/europe/ukraine-says-it-recaptured-1200-sq-km-kherson-region-ongoing-counteroffensive-2022-10-09/ .
↑ Beaumont, Peter; Sauer, Pjotr (9 November 2022). "Russian troops ordered to retreat from Kherson in face of Ukrainian advance" . The Guardian . https://www.theguardian.com/world/2022/nov/09/russians-destroy-dnieper-bridges-to-slow-ukraine-advance-on-kherson .
↑ Kramer, Andrew E.; Santora, Marc (11 November 2022). "Russia-Ukraine War: Zelensky Hails 'Historic Day' as Ukrainian Troops Enter Kherson" . The New York Times . ល.ត.ម.អ. 0362-4331 . https://www.nytimes.com/live/2022/11/11/world/ukraine-war-news-russia-updates .
↑ Hird, Karolina; Mappes, Grace; Barros, George; Philipson, Layne; Clark, Mason (7 September 2022). "Russian Offensive Campaign Assessment, September 7" . Institute for the Study of War. Retrieved 20 August 2025 – via understandingwar.org.
↑ Stepanenko, Kateryna; Mappes, Grace; Barros, George; Philipson, Layne; Clark, Mason (8 September 2022). "Russian Offensive Campaign Assessment, September 8" . Institute for the Study of War. Retrieved 20 August 2025 – via understandingwar.org.
↑ Santora, Marc; Nechepurenko, Ivan; Hernandez, Marco (9 September 2022). "Ukraine Attacks Russia Along Northern Front, Swiftly Making Gains" . The New York Times . https://www.nytimes.com/2022/09/09/world/europe/ukraine-russia-kharkiv.html .
↑ "Ukrainian troops liberate Kupiansk, Kharkiv oblast – media" . Euromaidan Press . 10 September 2022. https://euromaidanpress.com/2022/09/10/ukrainian-troops-liberate-kupiansk-kharkiv-oblast-media/ .
↑ "Ukraine continues to consolidate its control in Kharkiv area, UK says" . Reuters . 15 September 2022. https://www.reuters.com/world/europe/ukraine-continues-consolidate-its-control-kharkiv-area-uk-says-2022-09-15/ .
↑ Balmforth, Tom; Polityuk, Pavel (1 October 2022). "Ukraine troops say they take key town, Putin ally mulls possible nuclear response" . Reuters . https://www.reuters.com/world/europe/ukraine-encircles-russian-forces-around-lyman-stronghold-military-2022-10-01/ .
↑ ១៤៩,០ ១៤៩,១ ១៤៩,២ "Russia takes stock after winter offensive fails to deliver gains" . The Moscow Times . AFP. 8 April 2023. https://www.themoscowtimes.com/2023/04/08/russia-takes-stock-after-winter-offensive-fails-to-deliver-gains-a80762 .
↑ ១៥០,០ ១៥០,១ Holder, Josh; Hernandez, Marco (6 April 2023). "How Russia's Offensive Ran Aground" . The New York Times . ល.ត.ម.អ. 0362-4331 . https://www.nytimes.com/interactive/2023/04/06/world/europe/russia-offensive-maps.html .
↑ Schwirtz, Michael; Addario, Lynsey (6 February 2023). "Outnumbered and Worn Out, Ukrainians in East Brace for Russian Assault" . The New York Times . ល.ត.ម.អ. 0362-4331 . https://www.nytimes.com/2023/02/06/world/europe/ukraine-russia-offensive.html .
↑ Grove, Thomas (24 January 2023). "Fighting Intensifies in Southern Ukraine". The Wall Street Journal : p. A6.
^"Ukraine Latest: Russia Makes 'Incremental Gains' Around Bakhmut" . Bloomberg.com . 22 January 2023. https://www.bloomberg.com/news/articles/2023-01-22/ukraine-latest-russia-makes-incremental-gains-around-bakhmut .
↑ Santora, Marc (16 February 2023). "Moscow's Military Capabilities Are in Question After Failed Battle for Ukrainian City" . The New York Times . ល.ត.ម.អ. 0362-4331 . https://www.nytimes.com/2023/02/15/world/europe/russia-military-vuhledar-ukraine.html .
↑ Kramer, Andrew E. (1 March 2023). "How Russia Lost an Epic Tank Battle, Repeating Earlier Mistakes" . The New York Times . ល.ត.ម.អ. 0362-4331 . https://www.nytimes.com/2023/03/01/world/europe/ukraine-russia-tanks.html .
↑ Burridge, Tom Soufi; Pshemyskiy, Oleksiy; Drozd, Yulia; El-Bawab, Nadine; Shalvey, Kevin (27 June 2023). "Russia-Ukraine war updates: Russian missiles strike Zelenskyy's hometown" . ABC News . https://abcnews.go.com/International/live-updates/russia-ukraine-war/?id=99926452 .
↑ Sanchez, Raf; Parafeniuk, Anastasiia; O'Reilly, Bill (8 June 2023). "Ukraine launches counteroffensive against Russia" . NBC News . https://www.nbcnews.com/news/world/ukraine-launches-counteroffensive-russia-zaporizhzhia-rcna88332 .
↑ Dettmer, Jamie (9 June 2023). "Ukraine counteroffensive ramps up, but meets stiff Russian resistance" . Politico . https://www.politico.eu/article/ukraine-russia-war-counteroffensive-ramps-up-but-meets-stiff-russian-resistance/ .
↑ "Ukraine in maps: Tracking the war with Russia" . BBC News . 1 July 2023. https://www.bbc.com/news/world-europe-60506682 .
↑ Boffey, Daniel (13 August 2023). "Ukraine desperate for help clearing mines, says defence minister" . The Guardian . https://www.theguardian.com/world/2023/aug/13/ukraine-desperate-for-help-clearing-mines-says-defence-minister .
↑ Page, Lewis (12 November 2023). "Ukraine's counteroffensive has failed — here's why" . The Telegraph . https://www.telegraph.co.uk/business/2023/11/12/ukraine-counteroffensive-failed-russia-putin-war-plan/ .
↑ Cooper, Helene; Schmitt, Eric (11 December 2023). "U.S. and Ukraine Seek New Strategy for War's Next Phase" . The New York Times . https://www.nytimes.com/2023/12/11/us/politics/us-ukraine-war-strategy.html .
↑ Mazurenko, Alona (30 November 2023). "Zelenskyy on liberation: Crimea is waiting, but it will be mentally harder with Donbas" . Ukrainska Pravda . https://www.pravda.com.ua/eng/news/2023/11/30/7431027/ .
↑ Cole, Brendan (26 October 2023). "Mutiny is brewing in the Russian army" . Newsweek . https://www.newsweek.com/russia-ukraine-avdiivka-astra-army-1838107 .
↑ "Russia ramping up attacks in eastern Ukrainian town of Avdiivka" . France 24 . 29 November 2023. Retrieved 10 August 2025 .
↑ Lukiv, Jaroslav (17 February 2024). "Avdiivka: Ukraine troops leaving embattled eastern town" . https://www.bbc.com/news/world-europe-68323366 .
↑ Walker, Shaun (17 February 2024). "Ukrainian forces withdraw from Avdiivka to avoid encirclement, army chief says" . The Guardian . ល.ត.ម.អ. 0261-3077 . https://www.theguardian.com/world/2024/feb/16/ukrainian-forces-give-up-some-positions-in-avdiivka-as-russian-assault-continues .
↑ "Avdiivka, Longtime Stronghold for Ukraine, Falls to Russians" . The New York Times . 17 February 2024. https://www.nytimes.com/2024/02/17/world/europe/ukraine-avdiivka-withdraw-despair.html .
↑ Axe, David (8 March 2024). "Russian Regiments Collide With Ukraine's Rebuilt Defensive Line—And Lose 80 Vehicles In One Day" . Forbes . Retrieved 20 August 2025 .
↑ Kullab, Samya and Morton, Elise (25 May 2024). "Zelenskyy says Ukraine has taken back control in areas of Kharkiv region, aerial attacks continue" . AP News . Retrieved 21 August 2025 .
↑ Mayer, Daryna and Talmazan, Yuliya (17 May 2024). "Ukraine halts Russia's advance and unleashes a wave of drones on Crimea" . NBC News . Retrieved 21 August 2025 .
↑ Barnes, Joe (24 April 2024). "Russian troops advance five miles after Ukrainians left front line unmanned" . The Telegraph .
↑ Harward, Christina; Evans, Angelica; Stepanenko, Kateryna; Kagan, Frederick W. (4 May 2024). "Russian Offensive Campaign Assessment, May 4, 2024" . Institute for the Study of War . Archived from the original on 5 ឧសភា 2024. Retrieved 21 August 2025 .
↑ Santora, Marc (14 May 2024). "How One Crack in the Line Opened a Path for the Russians" . The New York Times .
↑ "Frontline report: Ukrainian troops in Chasiv Yar face extensive bombing and numerous attacks" . Euromaidan Press . 7 April 2024.
↑ "Ukraine army retreats from part of strategic Chasiv Yar as Russia advances" . Al Jazeera . 4 July 2024.
↑ "Russia claims control of part of Chasiv Yar, Ukraine reports heavy fighting" . Reuters . 4 July 2024.
↑ Stepanenko, Kateryna; Evans, Angelica; Hird, Karolina; Harward, Christina; Barros, George (18 July 2024). "Russian Offensive Campaign Assessment, July 18, 2024" . Institute for the Study of War . Archived from the original on 19 កក្កដា 2024. Retrieved 21 August 2025 .
↑ Struck, Julia (7 July 2024). "Russians Advance on Toretsk, Ukrainian Troops Battle on Town's Approaches" . Kyiv Post .
↑ "The fall of Prohres : A new Russian breakthrough threatens Ukraine's supply lines at the most vulnerable part of the front" . Meduza . 26 July 2024.
↑ Bailey, Riley; Evans, Angelica; Wolkov, Nicole; Harward, Christina; Barros, George; Gasparyan, Davit (19 July 2024). "Russian Offensive Campaign Assessment, July 19, 2024" . Institute for the Study of War . Archived from the original on 13 សីហា 2025. Retrieved 21 August 2025 .
↑ Méheut, Constant (7 August 2024). "Ukraine Launches Rare Cross-Border Ground Assault Into Russia" . The New York Times . Archived from the original on 8 August 2024.
↑ Farrell, Francis (8 August 2024). "Ukraine's unprecedented attack on Kursk Oblast brings war back to Russian soil" . Kyiv Independent .
↑ Méheut, Constant (15 August 2024). "Ukraine Captures Russian Town, Zelensky Says" . The New York Times .
↑ "Ukraine's swift push into the Kursk region shocked Russia and exposed its vulnerabilities" . Associated Press . 16 August 2024.
↑ Lister, Tim; Brennan, Eve; Goodwin, Allegra (17 August 2024). "How Ukraine turned the war on its head with surprise attack on southern Russia" . CNN . Retrieved 21 August 2025 .
↑ O'Grady, Siobhán; Burianova, Tetiana; Morgunov, Serhiy (31 August 2024). "Ukraine's gamble in Russia has yet to slow Moscow's eastern assault" . The Washington Post . https://www.washingtonpost.com/world/2024/08/31/ukraine-russia-kursk-pokrovsk-sysrky/ .
↑ Evans, Angelica (6 February 2025). "Ukraine's Kursk Incursion: Six Month Assessment" . Institute for the Study of War . Retrieved 21 August 2025 .
↑ Coffey, Luke; Kim, Glen; Holland, Brian; Little, Greg; Moore, Tom; Clifford, Paul; Moyer, Brad; Lehman, Rob (21 January 2025). "Renewed Ukrainian Offensive in Kursk" . Hudson Institute . Retrieved 21 August 2025 .
↑ ១៨៩,០ ១៨៩,១ Miller, Christopher (30 August 2024). "Volodymyr Zelenskyy faces backlash over Russia's breach of eastern defences" . FT . Archived from the original on 31 August 2024. Retrieved 22 August 2025 .
↑ Khurshudyan, Isabelle; Galouchka, Anastacia; Morgunov, Serhiy (22 August 2024). "Ukrainians cheer push into Russia but fear it comes at the cost of the east" . The Washington Post . https://www.washingtonpost.com/world/2024/08/22/ukraine-kursk-pokrovsk-russia-views/ .
↑ "The Kremlin is close to crushing Pokrovsk, a vital Ukrainian town" . The Economist . 22 August 2024. https://www.economist.com/europe/2024/08/22/the-kremlin-is-close-to-crushing-pokrovsk-a-vital-ukrainian-town .
↑ "Moscow sees one of Ukraine's largest drone attacks as fighting rages in Kursk and eastern Ukraine" . Associated Press . 22 August 2024.
↑ Hird, Karolina; Evans, Angelica; Wolkov, Nicole; Mappes, Grace; Zehrung, Haley (10 September 2024). "Russian Offensive Campaign Assessment, September 10, 2024" . Institute for the Study of War . Archived from the original on 11 កញ្ញា 2024. Retrieved 22 August 2025 .
↑ ១៩៤,០ ១៩៤,១ Méheut, Constant (18 September 2024). "Russia Seizes Eastern Town as Ukraine Says It Hit a Big Ammunition Depot" . The New York Times . https://www.nytimes.com/2024/09/18/world/europe/ukraine-russia-strikes.html .
↑ "Russian forces storming east Ukrainian town of Vuhledar, bloggers and media say" . Reuters . 24 September 2024. https://www.reuters.com/world/europe/russian-forces-storming-ukrainian-town-vuhledar-bloggers-media-say-2024-09-24/ .
↑ Kilner, James (1 October 2024). "Russia secures biggest victory since February as it captures Ukrainian stronghold" . The Daily Telegraph . https://www.telegraph.co.uk/world-news/2024/10/01/russias-biggest-victory-since-february-ukrainian-stronghold/ .
↑ Harding, Luke (2 October 2024). "Ukraine says its forces have withdrawn from defensive bastion of Vuhledar" . The Guardian . https://www.theguardian.com/world/2024/oct/02/ukraine-forces-withdrawn-vuhledar-donetsk .
↑ Kilner, James; Hardaker, Daniel (30 October 2024). "Ukraine's front line is 'crumbling' against Russian advances, says general" . The Daily Telegraph . https://www.telegraph.co.uk/world-news/2024/10/30/ukraine-crumbling-russia-zelensky-victory-plan-kyiv/ .
↑ Barnes, Julian E.; Schmitt, Eric; Cooper, Helene; Barker, Kim (1 November 2024). "As Russia Advances, U.S. Fears Ukraine Has Entered a Grim Phase" . The New York Times . https://www.nytimes.com/2024/11/01/us/politics/russia-ukraine-war.html .
↑ Kullab, Samya; Yurchuk, Volodymyr (29 November 2024). "Desertion threatens to starve Ukraine's forces at a crucial time in its war with Russia" . AP News . https://apnews.com/article/deserters-awol-ukraine-russia-war-def676562552d42bc5d593363c9e5ea0 .
↑ "Russian Offensive Campaign Assessment, December 31, 2024" . Institute for the Study of War . 31 December 2024. Retrieved 22 August 2025 .
↑ Eckel, Mike (3 January 2025). "Russia Advances, Ukraine Struggles, The War Turns Grimmer For Kyiv" . Radio Free Europe/Radio Liberty . https://www.rferl.org/a/ukraine-russia-pokrovsk-donbas-war-offensive/33261303.html .
↑ "Russian forces take control of two settlements in eastern Ukraine, TASS says" . Reuters . 15 February 2025. https://www.reuters.com/world/europe/russian-forces-take-control-two-settlements-eastern-ukraine-tass-says-2025-02-14/ .
↑ "Russia says its troops have captured a strategic town in eastern Ukraine" . AP News . 26 January 2025. Retrieved 22 August 2025 .
↑ "Russian Offensive Campaign Assessment, February 2, 2025" . Institute for the Study of War . 2 February 2025. Retrieved 22 August 2025 .
↑ "Ukrainian Armed Forces attacked Millerovo with Tochka-U" . Rostov Gazeta . 25 February 2022. https://rostovgazeta.ru/news/politics/25-02-2022/vooruzhennye-sily-ukrainy-atakovali-millerovo-tochkoy-u .
↑ Insinna, Valerie (19 September 2022). "It took 'couple of months' to put US anti-radiation missiles on Ukrainian fighters, USAF reveals" . Breaking Defense . Archived from the original on 24 តុលា 2023. Retrieved 22 August 2025 .
↑ Meilhan, Pierre; Roth, Richard (22 October 2022). "Ukrainian military says 18 Russian cruise missiles destroyed amid attacks on energy infrastructure" . CNN . https://www.cnn.com/2022/10/22/europe/russia-ukraine-war-intl-hnk/index.html .
↑ "UN: Russian attacks on Ukraine's energy system have killed 77 civilians since Oct. 10" . The Kyiv Independent . 25 November 2022. https://kyivindependent.com/news-feed/un-says-russian-attacks-on-ukraines-energy-system-have-killed-77-civilians-since-oct-10 .
↑ "Ukraine battles to restore power as millions face blackouts" . Al Jazeera . https://www.aljazeera.com/news/2022/11/24/ukraine-battles-to-restore-power-after-russia-damages-grid .
↑ "Three dead in explosions at Russian airbases" . english.nv.ua . Retrieved 22 August 2025 .
↑ Boffey, Daniel (6 June 2025). "'He's a bulldog': the man behind the success of Ukraine's Operation Spiderweb" . The Guardian . https://www.theguardian.com/world/2025/jun/06/the-man-behind-the-success-of-ukraine-operation-spiderweb-russia .
↑ Bego, Katja (5 June 2025). "Ukraine's Operation Spider's Web is a game-changer for modern drone warfare. NATO should pay attention" . Chatham House – International Affairs Think Tank . Retrieved 22 August 2025 .
↑ Stewart, Phil; Ali, Idrees (5 June 2025). "Exclusive: Ukraine hit fewer Russian planes than it estimated, US officials say" . Reuters . https://www.reuters.com/business/aerospace-defense/ukraine-hit-fewer-russian-planes-than-it-estimated-us-officials-say-2025-06-04/ .
↑ Gozzi, Laura (2 June 2025). "How Ukraine carried out daring 'Spider Web' attack on Russian bombers" . BBC News . https://www.bbc.com/news/articles/cq69qnvj6nlo .
↑ Bondar, Kateryna (3 June 2025). "How Ukraine's Operation "Spider's Web" Redefines Asymmetric Warfare" . CSIS . Retrieved 22 August 2025 .
↑ "Just how much damage did Ukraine do in its 'Spiderweb' drone attack on Russia?" . NBC News . 7 June 2025. https://www.nbcnews.com/world/ukraine/ukraine-spiderweb-drone-attack-russia-kyiv-moscow-osint-satellite-rcna211381 .
↑ Mazhulin, Artem; Holmes, Oliver; Swan, Lucy; Boulinier, Laure; Hecimovic, Arnel (2 June 2025). "Operation Spiderweb: a visual guide to Ukraine's destruction of Russian aircraft" . The Guardian . Retrieved 22 August 2025 .
↑ "Turkey to implement pact limiting Russian warships to Black Sea" . Reuters . 28 February 2022. Retrieved 2 មេសា 2022 .
↑ Tavsan, Sinan (2 March 2022). "Turkey rejects Russia's request for navy ships to pass Bosporus" . Nikkei Asia . https://asia.nikkei.com/Politics/Ukraine-war/Turkey-rejects-Russia-s-request-for-navy-ships-to-pass-Bosporus .
↑ "Russia cancelled Black Sea passage bid of four warships: Turkey" . Al Jazeera . 2 March 2022. https://www.aljazeera.com/news/2022/3/2/russia-cancelled-black-sea-passage-bid-warships-turkey .
↑ @PokiRae_ (25 February 2022). "Ukrainian soldier deployed on Snake Island live streamed the moment a Russian warship opened fire on the Island. All 13 soldiers lost their lives" (Tweet). Archived from the original on 25 កុម្ភៈ 2022. Retrieved 2 មេសា 2022 – via Twitter .
↑ "Russian Navy Captures Ukraine's Outpost on Snake Island" . The Maritime Executive . 24 February 2022. https://www.maritime-executive.com/article/russian-navy-captures-ukraine-s-outpost-on-snake-island .
↑ Visontay, Elias (25 February 2022). "Ukraine soldiers told Russian officer 'go fuck yourself' before they died on island" . The Guardian . Archived from the original on 25 កុម្ភៈ 2022. Retrieved 2 មេសា 2022 .
↑ Hodge, Nathan; Cotovio, Vasco; Lieberman, Oren (26 February 2022). "Pentagon denies Russia's claim that it's "highly likely" US used surveillance drones to help Ukrainian navy" . CNN . https://edition.cnn.com/europe/live-news/ukraine-russia-news-02-26-22#h_b669a7b9f3668b9579d3cb72c52647ac .
↑ Evans, Michael. "Ukraine scuttles its flagship frigate as the Russians close in" . The Times . https://www.thetimes.com/world/russia-ukraine-war/article/ukraine-scuttles-its-flagship-frigate-as-the-russians-close-in-wtd07bbqp .
↑ Polityuk, Pavel; Heritage, Timothy (24 March 2022). "Ukraine says it has destroyed a large Russian landing ship" . Reuters . https://www.reuters.com/world/europe/ukraine-says-it-has-destroyed-large-russian-landing-ship-2022-03-24/ .
↑ Saul, Jonathan (12 March 2022). "UN to work on safe corridor for ships stranded by Ukraine conflict" . Reuters . https://www.reuters.com/world/europe/un-work-safe-corridor-ships-stranded-by-ukraine-conflict-2022-03-12/ .
↑ "Lavrov said Russians would let through ships carrying grain if Ukraine demined ports" . Yahoo! News . Ukrainska Pravda. 31 May 2022. https://news.yahoo.com/lavrov-said-russians-let-ships-103100228.html .
↑ "Russia, Ukraine seal grain deal in Istanbul" . Le Monde . 22 July 2022. https://www.lemonde.fr/en/international/article/2022/07/22/russia-ukraine-seal-grain-deal-in-istanbul_5991090_4.html .
↑ Raghavan, Sudarsan; O'Grady, Siobhán; Shefte, Whitney; Khudov, Kostiantyn (28 February 2022). "In a Kyiv under siege, neighbors dig trenches and raise barriers to brace for Russian assault" . The Washington Post . https://www.washingtonpost.com/world/2022/02/28/ukraine-russia-kyiv-defense/ .
↑ Kirby, Jen (3 March 2022). "The other members of Ukraine's resistance" . Vox . Retrieved 3 មេសា 2022 .
↑ ២៣៣,០ ២៣៣,១ ២៣៣,២ Hunter, Daniel (1 March 2022). "How Ukrainian Civilians Are Resisting Military Force" . YES! Magazine . https://www.yesmagazine.org/democracy/2022/03/01/ukraine-civilian-resistance .
↑ Motyl, Alexander J. (12 April 2022). "Russians Likely to Encounter Growing Guerrilla Warfare in Ukraine" . Foreign Policy . Retrieved 25 August 2025 .
↑ "Ukrainian Civilians Take On Russian Invaders With Words And Deeds" . Radio Free Europe/Radio Liberty. 28 February 2022. https://www.rferl.org/a/ukraine-civil-resistance-russian-aggression/31728966.html .
↑ Schwirtz, Michael; Santora, Marc; Hill, Evan; Cardia, Alexander (5 March 2022). "Ukrainian protesters take to the streets in occupied Kherson." . The New York Times . https://www.nytimes.com/2022/03/05/world/europe/kherson-protests-ukraine.html .
↑ "Ukrainian authorities accuse Russians of opening fire on civilian protest" . CNN. 5 March 2022. https://edition.cnn.com/europe/live-news/ukraine-russia-putin-news-03-05-22/h_c9644300c3986a3e19e31dcb6188abdf .
↑ "Ordinary Ukrainians are resisting Vladimir Putin's occupying force in Kherson and elsewhere" . The Economist . 9 March 2022. https://www.economist.com/europe/ordinary-ukrainians-are-resisting-vladimir-putins-occupying-force-in-kherson-and-elsewhere/21808101 .
↑ "Zelensky: 700,000 soldiers defending Ukraine now." . The Kyiv Independent . 21 May 2022. https://kyivindependent.com/uncategorized/zelensky-700000-soldiers-defending-ukraine-now/ .
↑ Cyuzuzo, Samba (18 September 2022). "Ukraine troops leave DR Congo peacekeeping mission Monusco" . BBC News . https://www.bbc.com/news/world-africa-62945971 .
↑ ២៤១,០ ២៤១,១ Melander, Ingrid; Gabriela, Baczynska (24 February 2022). "EU targets Russian economy after 'deluded autocrat' Putin invades Ukraine" . Reuters . Archived from the original on 26 February 2022. Retrieved 25 August 2025 .
↑ Funakoshi, Minami; Lawson, Hugh; Deka, Kannaki (9 March 2022). "Tracking sanctions against Russia" . Reuters . https://graphics.reuters.com/UKRAINE-CRISIS/SANCTIONS/byvrjenzmve/ .
↑ "NATO's response to Russia's invasion of Ukraine" . ណាតូ . Retrieved 25 August 2025 .
↑ Wilson, Rachel; Robinson, Lou; Pettersson, Henrik (20 March 2024). "Ukraine aid: Where the money is coming from, in 4 charts" . CNN . https://edition.cnn.com/2023/10/05/world/ukraine-money-military-aid-intl-dg/index.html .
↑ ២៤៥,០ ២៤៥,១ Wolf, Zachary (21 September 2023). "$113 billion: Where the US investment in Ukraine aid has gone" . CNN . https://edition.cnn.com/2023/09/21/politics/war-funding-ukraine-what-matters/index.html .
↑ "How Much U.S. Aid Is Going to Ukraine?" . Council on Foreign Relations . 27 September 2024.
↑ Schmitt, Eric (12 March 2022). "The White House approves $200 million in arms and equipment for Ukraine." . The New York Times . https://www.nytimes.com/2022/03/12/us/politics/biden-ukraine-weapons.html .
↑ Emmott, Robin; Melander, Ingrid (17 March 2022). "NATO vows more help for Ukraine, begins planning to adapt to 'new reality'" . https://www.reuters.com/world/europe/nato-begin-planning-more-troops-eastern-flank-after-russias-ukraine-invasion-2022-03-16/ .
↑ LeBlanc, Paul (28 February 2022). "Why the US isn't sending troops into Ukraine" . CNN. https://www.cnn.com/2022/02/27/politics/us-troops-ukraine-russia-what-matters/index.html .
↑ Méheut, Constant; Breeden, Aurelien (26 February 2024). "Macron Does Not Rule Out Sending Western Troops to Ukraine" . The New York Times .
↑ "Russia accuses Nato of 'proxy war' in Ukraine as US hosts crucial defence summit" . The Guardian . 26 April 2022. https://www.theguardian.com/world/2022/apr/26/russia-accuses-nato-of-proxy-war-in-ukraine-as-us-hosts-crucial-defence-summit .
↑ Dickinson, Peter (17 September 2024). "Putin is becoming entangled in his own discredited red lines" . Atlantic Council . https://www.atlanticcouncil.org/blogs/ukrainealert/putin-is-becoming-entangled-in-his-own-discredited-red-lines/ .
↑ "Putin says Ukraine would last 'a week' if Western military support stops" . Al Jazeera English . 6 October 2023. https://www.aljazeera.com/news/2023/10/6/putin-says-ukraine-would-last-a-week-if-western-military-support-stops .
↑ "Lukashenko: Belarus willing to offer more help to Russia" . AP News . 31 January 2023. https://apnews.com/article/russia-ukraine-politics-belarus-government-alexander-lukashenko-1124dbad889ccc6d269069e501a31fa6 .
↑ "(ជាភាសារុស្ស៊ី) Почему российские "шахеды" залетают в Беларусь и чем это опасно для Украины" . BBC News Русская служба . 23 July 2024. Retrieved 26 August 2025 .
↑ Lozka, Katsiaryna (2023). Between the hammer and the anvil : Belarus, its people, and Russia's war against Ukraine . 6 . Instytut Europy Środkowej. ល.ស.ប.អ. 978-83-67678-29-2 . http://hdl.handle.net/1854/LU-01HGZF2NV7XH9AVKAZSP0VSVX3 .
↑ "Putin's Strategic Failure" . IISS . Retrieved 26 August 2025 .
↑ Humphreys, Richard; Paegļkalna, Lauma. "Combat Without Warfighting: Non-Belligerent Actors and the Russian Invasion of Ukraine" . https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=4048994 .
↑ Studies (IISS), The International Institute for Strategic (12 December 2024). The Armed Conflict Survey 2024 . Taylor & Francis. p. 82. ល.ស.ប.អ. 978-1-040-33815-5 . https://books.google.com/books?id=Clc3EQAAQBAJ&dq=%22Belarusian+territory+to+launch+ground+and+air+%22&pg=PT145 .
↑
"White House says Iran is helping Russia build a drone factory east of Moscow for the war in Ukraine" . Sun Sentinel . 9 June 2023. Retrieved 26 August 2025 .
↑ "Exclusive: Iran sends Russia hundreds of ballistic missiles" . Reuters . 21 February 2024. Retrieved 26 August 2025 .
↑ Madhani, Aamer; Miller, Zeke (21 October 2022). "US: Iranian troops in Crimea backing Russian drone strikes" . Associated Press. https://apnews.com/article/government-and-politics-8b085070758120c31d421f68a65e4b14 .
↑ Hird, Karolina; Mappes, Grace; Bailey, Riley; Howard, Angela; Kagan, Frederick W. (25 November 2022). "Russian Offensive Campaign Assessment, November 25" . Institute for the Study of War. Archived from the original on 14 December 2023. Retrieved 26 August 2025 .
↑ Hird, Karolina; Bailey, Riley; Mappes, Grace; Barros, George; Kagan, Frederick W. (12 October 2022). "Russian Offensive Campaign Assessment, October 12" . Institute for the Study of War. Archived from the original on 14 January 2024. Retrieved 26 August 2025 . ;
↑ Kennedy, Niamh; Mahmoodi, Negar; Kottasová, Ivana; Raine, Andrew (16 October 2022). "Iran denies supplying Russia with weapons for use in Ukraine" . CNN . https://www.cnn.com/2022/10/15/europe/iran-denies-supplying-russia-weapons-ukraine-intl-hnk/index.html .
↑ Axe, David. "Russia Got 7,500-Pound Rockets From North Korea—And Promptly Blew Up A Pair Of Ukrainian Supply Bases" . Forbes . https://www.forbes.com/sites/davidaxe/2024/01/05/russia-got-7500-pound-rockets-from-north-korea-and-promptly-blew-up-a-pair-of-ukrainian-supply-bases/?sh=208781e9363f .
↑ "Did Russia Fire North Korean Missiles At Ukraine?" . Radio Free Europe/Radio Liberty . https://www.rferl.org/a/russia-ukraine-north-korea-war-missiles-kn-23/32765450.html .
↑ Graham-Harrison, Emma; McCurry, Justin (10 October 2024). "North Koreans deployed alongside Russian troops in Ukraine, sources say" . The Guardian . https://www.theguardian.com/world/2024/oct/10/north-korea-engineers-deployed-russia-ukraine .
↑ Jochecová, Ketrin (8 October 2024). "North Korean soldiers are likely dying for Putin in Ukraine, Seoul says" . Politico . https://www.politico.eu/article/north-korean-soldiers-are-likely-fighting-in-ukraine-seouls-defense-minister-says/ .
↑ Lee, Youkyung (9 October 2024). "North Korea Seen Likely to Send Troops to Ukraine to Aid Russia" . Bloomberg . Retrieved 26 August 2025 .
↑ "US concerned by reports of North Korean soldiers fighting for Russia" . Reuters . 15 October 2024. https://www.reuters.com/world/europe/us-concerned-by-reports-north-korean-soldiers-fighting-russia-2024-10-15/ .
↑ Parafeniuk, Anastasiia; Aggarwal, Mithil (16 October 2024). "North Korean soldiers are training to fight for Russia, Ukraine says" . NBC News . https://www.nbcnews.com/news/world/us-concerned-reports-north-korean-soldiers-fighting-for-russia-ukraine-rcna175640 .
↑ McCurry, Justin (16 October 2024). "North Korean troops for Russia's war in Ukraine: what we know so far" . The Guardian . https://www.theguardian.com/world/2024/oct/16/north-korean-troops-for-russias-war-in-ukraine-what-we-know-so-far .
↑ Cecil, Nicholas (17 October 2024). "Putin military doubling 'kamikaze' drone attacks on Ukraine to 1,500 last month, say western officials" . Evening Standard . https://www.standard.co.uk/news/politics/vladimir-putin-ukraine-drone-attacks-russia-double-b1188508.html .
↑ "North Korea UN representative denies Pyongyang sent troops to Russia" . CNA . 22 October 2024. https://www.channelnewsasia.com/east-asia/north-korea-united-nations-represenative-denies-pyongyangg-troops-russia-4693886 .
↑ "North Korea UN representative denies Pyongyang sent troops to Russia" . TRT World . 23 October 2024. https://www.trtworld.com/asia/north-korea-un-representative-denies-pyongyang-sent-troops-to-russia-18223088 .
↑ Denisova, Kateryna (22 October 2024). "North Korea denies sending troops to join Russia's war in Ukraine, dismisses 'groundless rumors'" . The Kyiv Independent . https://kyivindependent.com/north-korea-denies-alleged-troops-sending-to-fight-russian-war-as-groundless-rumors/ .
↑ Phil Stewart, Hyonhee Shin (23 October 2024). "US says evidence shows North Korea has troops in Russia, possibly for Ukraine war" . Reuters . https://www.reuters.com/world/asia-pacific/north-korea-has-sent-3000-troops-russia-ukraine-war-south-korean-lawmakers-say-2024-10-23/ .
↑ "Russia to deploy 10,000 North Korean troops against Ukraine within 'weeks', Pentagon says" . The Guardian . 29 October 2024. https://www.theguardian.com/world/2024/oct/29/russia-north-korean-troops-ukraine-war .
↑ Phil Stewart, Andrew Gray (28 October 2024). "No new limits on Ukraine's use of US arms if North Korea joins fight, Pentagon says" . Reuters . https://www.reuters.com/world/europe/nato-chief-says-he-can-confirm-north-korean-troops-are-russias-kursk-2024-10-28/ .
↑ "NATO, Pentagon confirm deployment of North Korean troops to Russia" . Al Jazeera . 28 October 2024. https://www.aljazeera.com/news/2024/10/28/nato-pentagon-confirm-deployment-of-north-korean-troops-to-russia .
↑ "North Korean Soldiers Fighting in Kursk" . Kyiv Post . 7 November 2024. https://fu.kyivpost.com/post/41862 .
↑ Kang, Taejun (13 November 2024). "US confirms North Korean troops joining Russia in combat against Ukraine" . Radio Free Asia . Retrieved 26 August 2025 .
↑ "South Korea says North Korean soldiers are fighting Ukraine forces" . Reuters . 13 November 2024. https://www.reuters.com/world/europe/south-korea-says-north-korean-soldiers-are-fighting-ukraine-forces-2024-11-13/ .
↑ Kim, Stella; Aggarwal, Mithil (16 November 2024). "Language barriers and inexperience may hamper North Korean troops on Russia's battlefield" . NBC News . https://www.nbcnews.com/news/world/language-barriers-inexperience-may-hamper-north-korean-troops-russias-rcna177756 .
↑ "2,000 North Korean Troops Led by 3 Generals Join Russians Against Ukraine – Intel" . Kyiv Post . 3 December 2024. https://www.kyivpost.com/post/43184 .
↑ "North Korean troops killed in combat against Ukraine for first time, Pentagon says" . Reuters . https://www.reuters.com/world/north-korean-troops-killed-combat-against-ukraine-first-time-pentagon-says-2024-12-16/ .
↑ "A couple hundred North Korean troops killed, wounded in battles with Ukrainian forces" . AP News . 17 December 2024. https://apnews.com/article/north-korea-ukraine-casualties-kursk-russia-a1207ba61ded5061f721ffa0f0650851 .
↑ "At least 100 North Koreans dead in Ukraine war, says South Korea" . BBC News . 19 December 2024. https://www.bbc.com/news/articles/cm2ezx258xzo .
↑ Harding, Luke (18 January 2025). "Suicides, new tactics and propaganda iPads: details from captured North Koreans expose new foe in Ukraine" . The Guardian . https://www.theguardian.com/world/2025/jan/18/suicides-new-tactics-and-propaganda-ipads-details-from-captured-north-koreans-expose-new-foe-in-ukraine .
↑ Harvey, Lex (27 March 2025). "North Korea has sent 3,000 more soldiers to bolster Russia's war on Ukraine, South Korea says" . CNN . https://edition.cnn.com/2025/03/27/europe/north-korea-russia-ukraine-soldiers-intl-hnk/index.html#:~:text=The%20reinforcements%2C%20sent%20in%20January,in%20combat%2C%20according%20to%20Seoul .
↑ Munster, Ben (26 April 2025). "Russia claims complete 'liberation' of Kursk, admits North Korea assistance" . Politico . https://www.politico.eu/article/kremlin-claims-complete-liberation-kursk-admits-north-korea-assistance-ukraine-war/ .
↑ Hamourtziadou, Lily (1 February 2023). "Ukraine war: casualty counts from either side can be potent weapons and shouldn't always be believed" . The Conversation.
↑ Kirby, Paul (13 April 2023). "Ukraine war: Pentagon leaks reveal Russian infighting over death toll" . BBC News . https://www.bbc.com/news/world-europe-65260672 .
↑ Meyer, David (14 March 2022). "Why is it so hard to get accurate death tolls in the Russia-Ukraine war?" . Fortune . Retrieved 26 August 2025 .
↑ "Russia admits 'significant losses of troops' in Ukraine" . Al Jazeera . 8 April 2022. https://www.aljazeera.com/news/2022/4/8/we-have-significant-losses-and-its-a-huge-tragedy-kremlin .
↑ "Ukraine not to reveal own military death toll until war ends" . Ukrinform . 29 March 2022. https://www.ukrinform.net/rubric-ato/3443116-ukraine-not-to-reveal-own-military-death-toll-until-war-ends.html .
↑ "'Dying by the dozens every day' – Ukraine losses climb" . BBC News . 29 August 2023. https://www.bbc.com/news/world-europe-66581217 .
↑
Khurshudyan, Isabelle; Witte, Griff (26 February 2022). "Civilians are dying in Ukraine. But exactly how many remains a mystery." . The Washington Post . https://www.washingtonpost.com/world/2022/02/26/ukraine-deaths-casualties/ .
↑ "Ukraine conflict death toll: what we know" . France 24 . Agence France-Presse. 13 April 2022. https://www.france24.com/en/live-news/20220413-ukraine-conflict-death-toll-what-we-know .
↑ "Russia's 'irrecoverable losses' in Ukraine: more than 90,000 troops dead, disabled, or AWOL" . Meduza . 12 October 2022. https://meduza.io/en/news/2022/10/12/russia-s-irrecoverable-losses-in-ukraine-more-than-90-000-troops-dead-disabled-or-awol .
↑ Regan, Helen; Kottasová, Ivana; Haq, Sana Noor; Khalil, Hafsa; Vogt, Adrienne; Sangal, Aditi (16 June 2022). "Tens of thousands have been killed since the invasion, says Ukrainian defense minister" . CNN . https://edition.cnn.com/europe/live-news/russia-ukraine-war-news-06-16-22#h_255010f04309b11df83acfffc6a47042 .
↑ Bennetts, Marc (25 June 2024). "Facing annihilation, the Ukrainian towns praying for Western reinforcements" . The Times . Retrieved 27 August 2025 .
↑ Yuhas, Alan (24 August 2022). "Thousands of Civilian Deaths and 6.6 Million Refugees: Calculating the Costs of War" . The New York Times . ល.ត.ម.អ. 0362-4331 . https://www.nytimes.com/2022/08/24/world/europe/russia-ukraine-war-toll.html .
↑ Shandra, Alya (30 August 2022). "87,000 killed civilians documented in occupied Mariupol – volunteer" . Euromaidan Press . https://euromaidanpress.com/2022/08/30/87000-killed-civilians-documented-in-occupied-mariupol-volunteer/ .
↑ "Mariupol: invaders don't bother to clear residential buildings of newly discovered bodies" . Ukrinform . 4 September 2022. https://www.ukrinform.net/rubric-ato/3564256-mariupol-invaders-dont-bother-to-clear-residential-buildings-of-newly-discovered-bodies.html .
↑ Karmanau, Yuras; Schreck, Adam; Anna, Cara (11 April 2022). "Over 10,000 civilians killed in Mariupol siege, mayor says" . PBS. https://www.pbs.org/newshour/world/over-10000-civilians-killed-in-mariupol-siege-mayor-says .
↑ "'Terrible toll': Russia's invasion of Ukraine by the numbers" . The Japan Times . 14 February 2023. https://www.japantimes.co.jp/news/2023/02/14/world/russia-invasion-of-ukraine-numbers/ .
↑ "At What Cost? The Economic and Human Costs of Russia's Invasion of Ukraine" . C.D. Howe Institute . Retrieved 27 August 2025 .
↑ "The Cost of War to Ukraine" . The Royal United Services Institute for Defence and Security Studies . Retrieved 27 August 2025 .
↑ "Russia scrubs Mariupol's Ukraine identity, builds on death" . AP News . 23 December 2022. https://apnews.com/article/russia-ukraine-war-erasing-mariupol-499dceae43ed77f2ebfe750ea99b9ad9 .
↑ "10,368: The incomplete count of Ukraine's civilian dead" . Agence France-Presse republished in France 24. 6 June 2023. https://www.france24.com/en/live-news/20230606-10-368-the-incomplete-count-of-ukraine-s-civilian-dead .
↑ "Ukraine: Ukraine: civilian casualty update 24 September 2023" . ការិយាល័យឧត្តមស្នងការអង្គការសហប្រជាជាតិទទួលបន្ទុកសិទ្ធិមនុស្ស . 25 September 2023.
↑ "Ukraine calls them meat assaults: Russia's brutal plan to take ground" . BBC News . 4 July 2024. https://www.bbc.com/news/articles/c80xjne8ryxo .
↑ Porter, Tom (6 December 2024). "Russia is suffering record casualties as the West steps up support for Ukraine, and it may struggle to replace them" . Business Insider . https://www.businessinsider.com/russia-will-struggle-to-replace-its-casualties-in-ukraine-isw-2024-12 .
↑ "Russia's Loss of Men in Ukraine Surpasses Daily Birth Rate" . Newsweek . 12 November 2024. https://www.newsweek.com/russia-casualties-death-rate-birth-rate-ukraine-1984557 .
↑ "120,000 dead and counting A new estimate from Meduza and Mediazona shows the rate of Russian military deaths in Ukraine is only growing" . Meduza . 5 July 2024. https://meduza.io/en/feature/2024/07/05/a-new-estimate-from-meduza-and-mediazona-shows-the-rate-of-russian-military-deaths-in-ukraine-is-only-growing .
↑ "Enduring Mayhem: Images From Year 3 of the War in Ukraine" . The New York Times . 24 April 2024. https://www.nytimes.com/2024/04/24/world/europe/images-ukraine-war-third-year.html .
↑ "Annual death rate from all causes, 1980 to 2021 — Ukraine" . Our World in Data . Retrieved 27 August 2025 .
↑ "Country Comparisons — Death rate" . The World Factbook . Archived from the original on 13 September 2024. Retrieved 27 August 2025 .
↑ "Civilian casualties in Ukraine reach three-year high in June, UN human rights monitors say | UN Human Rights Monitoring Mission in Ukraine" . ukraine.ohchr.org . Retrieved 27 August 2025 .
↑ "Список жертв войны в российских регионах" . 7x7 . 1 August 2023.
↑ "(ជាភាសាអ៊ុយក្រែន) Важкі цифри: як сприймати нові дані про військові втрати – DW – 27.02.2024" . dw.com . Retrieved 27 August 2025 .
↑ "Ukraine's losses in the war" . UALosses . 21 May 2025.
↑ ៣២៥,០ ៣២៥,១ ៣២៥,២ "11 тысяч погибших за время переговоров о мире: что мы знаем о потерях России в Украине к концу августа" . BBC. 22 August 2025. Archived from the original on 22 August 2025."Russian casualties in Ukraine. Mediazona count, updated" . Mediazona . 1 August 2025. https://en.zona.media/article/2022/05/11/casualties_eng .
↑ "Thousands of Ukrainian civilians lost in hellish archipelago of Russian jails" . Sky News . 16 May 2025.
↑ "Ukraine brings back body of journalist Viktoriia Roshchyna tortured in Russian captivity, official says" . The Kyiv Independent . 24 April 2025. Retrieved 28 August 2025 .
↑ "Only the Establishment of a Just Peace and Holding the Aggressor to Account will Stop Russia's War Crimes in Ukraine – a Separate Discussion on the Humanitarian Dimension of the War Was Held at the Peace Summit" . 17 June 2024. https://www.president.gov.ua/en/news/lishe-vstanovlennya-spravedlivogo-miru-ta-prityagnennya-agre-91613 .
↑ "Over 16,000 Ukrainian civilians held captive in Russia – Ukraine's ombudsman" . 16 December 2024.
↑
↑ "The overview of the current social and humanitarian situation in the territory of the Donetsk People's Republic as a result of hostilities in the period from 19 and 25 February 2022" . Human Rights Ombudsman in the Donetsk People's Republic . 12 February 2022. Retrieved 28 August 2025 .
↑ "3,200 LPR civilians killed as a result of Kiev's aggression since 2014 - ombudsperson" . lug-info.com . 2 March 2023. Retrieved 28 August 2025 .
↑ "Kiev artillery attacks claim 72 lives in LPR over year, 268 people wounded - ombudsperson" . lug-info.com . 28 December 2023.
↑ "Ukrainian Attacks Have Killed 600 Russian Civilians Since Full-Scale Invasion, Chief Investigator Claims" . The Moscow Times . 19 May 2025.
↑ The Moscow Times (28 May 2025). "Over 350 People Killed and Nearly 800 Still Missing in Kursk Region After Ukrainian Incursion, Prosecutor Says" . The Moscow Times . Retrieved 28 August 2025 .
↑ Cite error: Invalid <ref>
tag; no text was provided for refs named WSJ-Casualties
↑ "How many Ukrainian soldiers have died?" . The Economist . 26 November 2024. https://www.economist.com/graphic-detail/2024/11/26/how-many-ukrainian-soldiers-have-died .
↑ The New Voice of Ukraine . 6 March 2025 title=(ជាភាសាអ៊ុយក្រែន) Залужний заявив, що втрати України у війні досягли критичної межі, та назвав причини https://nv.ua/ukr/ukraine/events/vtrati-ukrajini-u-viyni-proti-rf-zaluzhniy-zayaviv-shcho-vtrati-ukrajinskoji-armiji-ye-kritichnimi-50495727.html . ; ;
↑ Hodunova, Kateryna (17 February 2025). "Over 46,000 Ukrainian soldiers killed since start of Russia's full-scale war, Zelensky says" . The Kyiv Independent . https://kyivindependent.com/over-46-000-ukrainian-soldiers-killed-since-start-of-war-zelensky-says/ .
↑ "Ukraine war death toll: huge but not fully known" . France 24 . 17 February 2025. https://www.france24.com/en/live-news/20250217-ukraine-war-death-toll-huge-but-not-fully-known .
↑ "Red Cross Says Missing People in Ukraine and Russia War Doubles to 50,000 Over Past Year" . USNEWS . 13 February 2025.
↑ "Ukrainians Tell of Brutal Russian Repression in Occupied Territories" . The New York Times . 30 October 2024. https://www.nytimes.com/2024/10/30/world/europe/russia-ukraine-war-torture-abuse.html .
↑ "Russian losses near record highs, says UK intelligence" . RBC-Ukraine . 3 May 2025.
↑ "War in Ukraine. Total Combat Losses of the Russian Forces for Day 1,278" . Ukrainska Pravda . 24 August 2025. https://www.pravda.com.ua/eng/ .
↑ "Ukraine Sees Surge in Inquiries From Russian Families on Missing Soldiers" . Moscow Times . 4 February 2025. https://www.themoscowtimes.com/2025/02/04/ukraine-sees-surge-in-inquiries-from-russian-families-on-missing-soldiers-a87855 .
↑ "N. Korean soldiers 'highly likely' killed in Ukraine: Seoul" . Archived from the original on 2024-10-10. Retrieved 2025-08-31 .
↑ "Kremlin dismisses reports of North Korean soldiers fighting for Russia in Ukraine" . Euronews . 11 October 2024. https://www.euronews.com/my-europe/2024/10/11/kremlin-dismisses-reports-north-korean-soldiers-supporting-russia-in-ukraine .
↑ "About 600 North Korean soldiers killed in Russia's war against Ukraine, Seoul says" . Euronews . 30 April 2025.Tong-Hyung, Kim (13 January 2025). "Seoul's spy agency says North Korean soldiers captured in Ukraine haven't shown desire to defect" . Associated Press . https://apnews.com/article/north-korea-soldiers-capture-ukraine-russia-defect-141433c872649d55358748b179781758 .
↑ "First reported deaths of North Korean soldiers fighting against Ukraine" . The Guardian . 16 December 2024. https://www.theguardian.com/world/2024/dec/16/first-reported-deaths-of-north-korean-soldiers-fighting-against-ukraine . "30 North Korean soldiers killed, injured in Kursk Oblast assaults, Ukraine's intelligence claims" . The Kyiv Independent . 16 December 2024. https://kyivindependent.com/30-north-korean-troops-killed-wounded-hur-says/ .
↑ Hopkins, Valerie (28 February 2022). "Initial talks between Russia and Ukraine yield no resolution." . The New York Times . ល.ត.ម.អ. 0362-4331 . https://www.nytimes.com/2022/02/28/world/europe/ukraine-russia-talks-belarus.html .
↑ "Putin Signals Readiness for Peace Talks if Kyiv Cedes Occupied Regions" . The Moscow Times . 5 January 2023. https://www.themoscowtimes.com/2023/01/05/putin-signals-readiness-for-peace-talks-if-kyiv-cedes-occupied-regions-a79877 .
↑ Astier, Henri (14 June 2024). "Putin lays out his terms for ceasefire in Ukraine" . BBC News . https://www.bbc.com/news/articles/c033eyyr20do . "Vladimir Putin issues fresh demands to Ukraine to end war" . The Guardian . 14 June 2024. https://www.theguardian.com/world/article/2024/jun/14/vladimir-putin-issues-fresh-demands-to-ukraine-to-end-war . "Putin states Ukrainian Armed Forces must withdraw from 4 Ukrainian oblasts to begin peace talks" . Ukrainska Pravda . 14 June 2024. https://www.pravda.com.ua/eng/news/2024/06/14/7460781/ .
↑ Landale, James (25 February 2025). "US sides with Russia in UN resolutions on invasion of Ukraine" . BBC Home . Retrieved 29 August 2025 .
↑ Bellinger, John B. III (28 February 2022). "How Russia's Invasion of Ukraine Violates International Law" . Council on Foreign Relations . Retrieved 29 August 2025 .
↑ "Ukraine war: UN condemns Russian invasion ahead of anniversary" . BBC News. 23 February 2023. https://www.bbc.com/news/world-europe-64748349 .
↑ Chernova, Anna; Cotovio, Vasco; Thompson, Mark (28 February 2022). "Sanctions slams Russian economy" . CNN. https://edition.cnn.com/2022/02/28/business/russia-ruble-banks-sanctions/index.html .
↑ "Russia's war of aggression against Ukraine: EU adopts 18th package of economic and individual measures" . Council of the EU. 18 July 2025. Retrieved 29 August 2025 .
↑ (1 August 2023)"The Russian coal industry in an uncertain world: Finally pivoting to Asia?". Energy Research & Social Science 102 . DOI :10.1016/j.erss.2023.103150 .
↑ (April 2023)"Russian nuclear energy diplomacy and its implications for energy security in the context of the war in Ukraine". Nature Energy 8 (4): 413–421. DOI :10.1038/s41560-023-01228-5 .
↑ "Ukraine war aid: Austin asks U.S. allies to 'dig deep' " . Reuters . 15 June 2023.
↑ "EU adopts new set of measures to respond to Russia's military aggression against Ukraine" . Europa (web portal).
↑ "EU imposes sanctions on state-owned outlets RT/Russia Today and Sputnik's broadcasting in the EU" . Europa (web portal). Archived from the original on 2022-03-22. Retrieved 2025-08-31 .
↑ Eligon, John (17 March 2022). "In Some Parts of the World, the War in Ukraine Seems Justified" . The New York Times . https://www.nytimes.com/2022/03/17/world/war-russia-china-putin-support.html .
↑ Tambur, Silver (26 February 2022). "Pictures: 30,000 people protest in Tallinn against the Russian invasion of Ukraine" . Estonian world. https://estonianworld.com/pictures/pictures-30000-people-protest-in-tallinn-against-the-russian-invasion-of-ukraine/ .
↑ Brooks, Hannah (2 May 2022). "Putin invaded Ukraine. But Russian immigrants are paying the price" . NBC News. https://www.nbcnews.com/think/opinion/putin-ukraine-russia-war-russian-immigrants-paying-price-rcna26971 .
↑ Srivastava, Mehul (6 May 2022). "Russia pummelled by pro-Ukrainian hackers following invasion" . Financial Times . https://www.ft.com/content/3391bf8c-e431-415c-b7c5-9eeee08b3374 .
↑ Beardsworth, James (4 March 2022). "Russians Abroad: Blamed for a Regime They Sought to Escape" . The Moscow Times . https://www.themoscowtimes.com/2022/03/04/russians-abroad-blamed-for-a-regime-they-sought-to-escape-a76762 .
↑ "Even Russia's Kremlin-backed media is going off message and beginning to question Putin's war on Ukraine" . Fortune . 11 March 2022. https://fortune.com/2022/03/11/russia-kremlin-backed-media-off-message-question-putin-war-ukraine-invasion/ .
↑ Weir, Fred (5 December 2022). "In Russia, critiquing the Ukraine war could land you in prison" . Christian Science Monitor . https://www.csmonitor.com/World/Europe/2022/1205/In-Russia-critiquing-the-Ukraine-war-could-land-you-in-prison .
↑ "European Parliament declares Russia a state sponsor of terrorism" . Reuters . 23 November 2022. Archived from the original on 23 November 2022. Retrieved 29 August 2025 .
↑ Fiedler, Tristan (18 October 2022). "Estonian parliament declares Russia a terrorist state" . Politico . https://www.politico.eu/article/as-the-third-country-to-estonia-declares-russia-a-terrorist-state/ .
↑ "Iceland is the first European country to close its embassy in Moscow" . Agenzia Nova . 1 August 2023. Retrieved 29 August 2025 .
↑ Harding, Luke; Koshiw, Isobel (30 September 2022). "Ukraine applies for Nato membership after Russia annexes territory" . The Guardian . https://www.theguardian.com/world/2022/sep/30/ukraine-applies-for-nato-membership-after-russia-annexes-territory .
↑ Emmott, Robin; Straus, Marine (18 May 2022). "Finland, Sweden apply to join NATO amid Turkish objections" . Reuters . https://www.reuters.com/world/europe/finland-sweden-submit-application-join-nato-2022-05-18/ .
↑ Kirby, Paul; Beale, Jonathan (4 April 2023). "Nato's border with Russia doubles as Finland joins" . BBC News. https://www.bbc.co.uk/news/world-europe-65173043 .
↑ Erlanger, Steven (7 March 2024). "Sweden Officially Enters NATO Alliance, a Strategic Blow to Moscow" . The New York Times . https://www.nytimes.com/2024/03/07/world/europe/sweden-nato-neutrality.html .
គន្ថនិទ្ទេសន៍
ជាភាសាអង់គ្លេស
តំណភ្ជាប់ក្រៅ
ជាភាសាអង់គ្លេស
ជាខេមរភាសា